Väntan på hägern

Catherine Granlund 28.08.2023

Hägern kom äntligen. Och nog har jag väntat och tittat med en utdragen blick från glasverandan ut på sandstranden, stenmuren, ställt mig på verandatrappan, litet längre fram så jag ser bakom tallen som ligger böjd över utsikten, och kikat om den möjligtvis skulle ha satt sig på stora röda stenen längre ut i vattnet som den gör då och då. Men ingen häger och jag har lagt mig. Och jag har stigit upp tidigt och gått ut och kissat och rört mig tyst ifall den nu skulle ha satt sig på vår strand. Men förgäves. Inte.

Så är semestern slut och jag sitter och lägger en av sommarens sista patienser vid verandabordet. Ser ut över det lugna havet, säger att nu ska jag ännu vänta och se tills jag inte ser korten längre, ytterligare plockar jag fram en lampa, drar ledningen så att den räcks, lägger ut mina damer och knektar och tior tills ögonen värker, men ingen häger på plats.

Söndag morgon öppnar jag mina ögon och tittar ut över havet helt utan förväntan på att se hägern, för om den tidigare visat sig har det varit på kvällen eller fyrafem-tiden på morgonen. Nu är klockan halv sju och jag ska tömma blåsan, söker tröjan som hänger över stolen, tittar som alltid ut över havet, och då står den där på sina långa smala ben, svänger på huvudet nonchalant, att vad tänkte du, och med mig har jag min fru. Jo, de är två. De rör sig på sina pinniga gulröda ben ut i strandvattnet, av och an på stenmuren invid. Jag står alldeles tyst och orörlig och iakttar dem båda två. De flaxar till, breder ut sina gråsvarta vingpennor, i ett svep flyttar de sig tio meter, spankulerar en stund till på grannens vida sandstrand tills de lyfter och säger god höst.

Inte endast denna gång händer det, utan många gånger under min vandring med Gud: Jag har väntat, bett, misströstat och när jag minst anar det finns bönesvaret där, och mer fulländat än jag kunnat ana, det liksom faller mig i famnen, överrumplar och all svår väntan bleknar.

Jag letar igen fram psalmisten:

”Det är gott att tacka Herren och att lovsjunga ditt namn, du den Högste, att om morgonen förkunna din nåd och om natten din trofasthet. [ ]Ty du gläder mig, Herre, med dina gärningar, jag vill jubla över dina händers verk.” (Ps.92:2-3,5)

Tack, tack för det oerhörda att få se, att få vara med, att låta vara.

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29