Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Mest läst

    Kultur. Sommarteatern vid Frank Mangs Center i Närpes ger sex föreställningar av pjäsen Mästarens väg i juli. 11.4.2011 kl. 00:00

    Världen. Sedan en vecka tillbaka finns en ”sekulär bibel” till salu i brittiska bokhandlar. 11.4.2011 kl. 00:00

    Kultur. Laudate Eum är något så ovanligt som en laestadiansk ungdomskör. 9.4.2011 kl. 00:00

    Människa. Hon har alltid vetat att hon ska bli präst – någon gång. När hon väl fattat beslutet åkte prästkragen runt halsen på rekordtid. 8.4.2011 kl. 00:00

    Kultur. Här finns den korrekta bottnen. 7.4.2011 kl. 00:00

    Kultur. Oratoriemusikalen African Madonna komponerades på 80-talet då det var hungersnöd i Etiopien. Nu uppförs den i Finland för första gången. 8.4.2011 kl. 00:00

    Samhälle. Med undantag för Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki, svarar partiledarna att de tror på Gud i Kyrkpressens valgallup. 7.4.2011 kl. 00:00

    Världen. Fem dagar i Sudan påminde Pia Kummel-Myrskog om värdet av det oumbärliga vattnet. 7.4.2011 kl. 00:00

    . Ungefär 3 000 gånger, grovt uppskattat, har jag gjort det. Tagit bussen till stan. Resorna följer sitt tydliga, förutsägbara mönster. Det är alltid skumpigt och oftast trist. Tala är silver, men tiga är guld. Vem hade trott att min tretusenförsta bussresa i Helsingfors skulle bjuda på en överraskning? 7.4.2011 kl. 00:00

    Ledare. ”Lägg tidningen åt sidan!”, uppmanar Kyrkans Tidning de rikssvenska församlingarna på ledarplats under fastan. Svenskarna är så hårt bombarderade av intryck från medierna varje dag att den mediefasta som uppmuntras av församlingarna skulle landa rätt i deras vardag – ja, i själva verket anser ledarskribenten Brita Häll att svenskarna aldrig har behövt ett avbrott så mycket som nu. 7.4.2011 kl. 00:00

    Teologi. Peter Halldorf säger att gudstjänstens sekularisering är ett av de allvarligaste hoten mot kristendomens överlevnad i dag. 6.4.2011 kl. 00:00

    Kyrka. Kyrkans forskningscentrals undersökning visar att röstning på webben skulle öka ungas deltagande i församlingsvalet. 6.4.2011 kl. 00:00

    Kyrka. Tammerfors svenska församling kvarstår som en liten självständig enhet då de tio finska församlingarna i samfälligheten föreslås bli fyra. 6.4.2011 kl. 00:00

    Kyrka. Höstdagarna är fortfarande hemlösa, men programplaneringen framskriden som vanligt. 5.4.2011 kl. 00:00

    Världen. Omkring 70 bokliknande föremål, var och en med 5–15 blad sammanbundna av läderringar, hittades sannolikt i Jordanien någon gång mellan 2005 och 2007. Experter uppskattar att böckerna kan vara skrivna av Jesu efterföljare under åren strax efter korsfästelsen, rapporterar BBC. 5.4.2011 kl. 00:00

    Mest läst

      rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

      solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

      fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

      domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

      FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

      Mest läst