Köpcentret Iso Omena ligger nära till för Timo Soini, som bor i Ivisnäs i Esbo.

Timo Soini ältar inte, han går framåt

politiker.

"Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister.

13.2.2020 kl. 12:04

När Timo Soini går på stan och träffar folk tror hälften fortfarande att han är partiledare för Sannfinländarna. Men just nu tar han det lugnt. Han har skrivit en bok om populism. Han föreläser. Ungefär varannan vecka går han i katolsk mässa.

Många vill veta vad han tycker om Sannfinländarna i Jussi Halla-ahos tappning.

– Det är lite besvärligt för påven Franciskus att Benedictus fortfarande lever och skriver böcker. På samma sätt borde jag inte uttala mig så mycket om partiet. Jag har lämnat det bakom mig, säger han.

Timo Soinis politiska karriär började tidigt. Han gick med i Finlands landsbygdsparti (FLP) som 16-åring. Det var radikalt, men hans pappa sa att det var okej så länge han skötte skolan.

– Med tanke på att jag är en politiker som valt ovanliga vägar så var mitt barndomshem väldigt vanligt. Kanske min trygga familjebakgrund möjliggjorde ett dynamiskt arbetsliv. När jag tänker på dem jag växte upp med så ser jag att många är i graven, andra har andra skador. Man fattar det inte som barn, när man växer upp i trygghet, hurdant det är när tryggheten inte finns.

Han har alltid trott på Gud. Han gillade att bläddra i farmors Nya testamente och titta på bilderna. I skolan var religion och historia hans favoritämnen. När han valde studiealternativ funderade han på teologi, men det blev statsvetenskap.

– Jag visste att det inte fanns en framtid för mig i lutherska kyrkan eftersom jag inte godkände kvinnliga präster. Så jag drog mina slutsatser och blev katolik.

Soini är känd också för sitt abortmotstånd. Många liberala katoliker har uttryckt irritation över att han blivit katolska kyrkans ansikte utåt.

– Jag är för katolska kyrkan det som Päivi Räsänen är för den lutherska, ler han.

– Ofta händer det mig – även om jag skulle vilja undvika det – att jag träffar kvinnliga präster som jättegärna vill tala med mig. Detsamma gäller kvinnor som varit med om en abort. Men jag har inget behov av att vädra mina åsikter med dem. Jag kommer inte att ändra mig, och jag vill inte döma någon.

För honom har biktens sakrament varit viktigt.

– Bikten har bevarat mig. Jag har varit med om allt möjligt i politiken, och jag har själv varit hård. Jag har gjort alla möjliga synder, och jag har fått mycket kritik.

På senaste tiden, säger han, har man begärt att han offentligt ska göra upp med sitt förflutna.
– Man har sagt att när jag var med i Sannfinländarna var det ändå en viss måtta med allt, men nu är det helt hemskt: har jag inte dåligt samvete? Då svarar jag att bikten är mellan mig och Gud. Jag biktar mig för Gud. Om det finns grejer som stört mig så har jag gjort upp räkningen med dem. Det finns människor som ältar och ältar och går tillbaka. Jag säger: Gå inte tillbaka, har du bett om förlåtelse så är du förlåten. Då gäller det att gå framåt.

Hans kristna tro är en viktig del av hans liv.
– När det känns som om huvudet exploderar tar den inte bort rädslan helt, men den gör rädslan mindre. När jag inte är rädd vågar jag mer. Man kan inte skrämma mig till tystnad.

Du tänker säkert som troende att allt som sker ingår i Guds plan. Har den tanken någonsin varit svår, till exempel när allt gått dig emot?
– Visst har jag också haft besvikelser, till exempel i karriären. Jag kom in i riksdagen först på sjätte försöket. År 1999 var jag jättebesviken. Ändå har jag aldrig tvivlat på Guds existens. Jag har tänkt att Gud har annat att göra än att följa med min karriär. Ändå har det känts bittert när gudlösa sprungit förbi mig från höger och vänster … någonting är fel här, har jag tänkt.
– Nu efteråt har jag sett att om jag hade fått allt det jag fick för tidigt, för lätt – då skulle jag inte ha hållit för pressen.

Jag tänker att populism är lite som framgångsteologi: en karismatisk ledare och ett glatt budskap. Men katolska kyrkan är hierarkisk och predikar också motgångar. Varför är du katolik egentligen?
– Jag har aldrig tänkt på det på det viset. Men det har gjort mig gott att katolska kyrkan är en hierarkisk organisation, där jag som lekman tvingats anpassa mig. Min uppgift är bara att tro, och det är svårt för en människa som jag.

Hur svår har invandrarfrågan varit för dig, som katolik?
– Den har varit svår. Det är en främmande tanke för mig att någon skulle vara annorlunda för att hon har en annan religion eller annan hudfärg eller språk. Det ingick i FLP:s arv att inte avvisa dem som var annorlunda, där fanns många som blivit sparkade i huvudet på olika sätt. Så skulle det vara också i mina Sannfinländare. Men sedan kom det här andra gänget med, och med dem sådant som inte hörde till min repertoar. Och eftersom det är ett brett parti …

Förde ni dialog om invandringsfrågor inom Sannfinländarna?
– Jo, det gjorde vi. Det invandringskritiska gänget var som en riktig sekt, de gav inte alls efter. Men de var väldigt flexibla i andra frågor. Det enda de krävde var en striktare invandringspolitik. Och då gick det ofta så att eftersom allt passade dem var de lätta att samarbeta med på andra områden. Genom att ge efter i alla andra frågor lyckades de vända hela partiets invandrarpolitik i en hårdare riktning. De som ville ha mer familjepolitik tänkte: okej, får jag det så ger jag efter gällande invandringen. Så fungerade dynamiken inom partiet.

Var du irriterad över att det gick så?
– Jag vet inte riktigt. När man leder ett parti i tjugo år, som jag gjorde – det är alldeles omänskligt. Idag överlever en partiledare ungefär lika länge som en budbärare vid fronten. Ett förlorat val, och så är du borta. Så när du leder ett parti måste du se den stora bilden och nöja dig. Visst har partiledaren makt, och jag har styrt partiet med hård hand. Jag har försvarat mina grejer, men jag har också förstått att jag inte drar upp alla linjer, också jag måste göra kompromisser. Ibland blir de bättre, ibland sämre. Till dem som muttrat om hur populistpartiet ser ut har jag sagt: Det är inte ett alternativ att det inte skulle finnas ett populistparti i Finland. Det som man kan välja mellan är om det är ett sådant parti som leds av Timo Soini eller ett sådant som leds av Jussi Halla-aho.

Finländare brukar alltid fråga utlänningar: Vad tycker ni om Finland? Men vi finlandssvenskar är också lite osäkra. Vad tycker du om finlandssvenskar?
– Jag svarar som man brukar svara på den frågan: Jag känner några finlandssvenskar, och de är jättetrevliga!

Han tror att det att finlandssvenskar tänker att sannfinländare inte gillar dem har sina rötter i relationen mellan FLP och SFP.
– Och i SFP finns det många olika sorters typer. Till exempel Joakim Strand, han är ju en god bror, intelligent typ. Inställningen till honom är helt annan än inställning till Eva Biaudet. Och min status i SFP är säkert bättre än Halla-ahos eller Jussi Niinistös eller Sampo Terhos.

När han hör om finlandssvenskar som undviker att tala svenska på offentliga platser blir han förskräckt.
– Det godkänner jag inte alls. Modersmålet är en så djup identitetsfråga. För mig är det så här: i Finland bor det finländare. En del av dem har finska, andra har svenska som modersmål. En del har något annat.

I politiken menar han att stämningen blivit dålig också på grund av medierna.
– Många sannfinländare känner att om det är Svenska Yle eller Hbl som kommer, så kommer de för att attackera. Det är alltid negativt. Ingen vill någonsin veta vad sannfinländare tycker om skattepolitik eller tomatodling i Närpes eller pälsnäringen. Det handlar alltid om invandring och språk. Det har pågått i åratal, och det har gjort situationen inflammerad – inte så mycket mellan sannfinländare och finlandssvenskar som mellan sannfinländare och de svenskspråkiga medierna. Den relationen är ganska dålig.

Och visst kolliderar politikerna också. Till exempel han och Eva Biaudet.
– Jag har inget emot henne, men hon har ju helt omöjliga åsikter.
– Joakim Strand igen – helt utmärkt typ! Vi lärde känna varandra alldeles av en slump. Under de första veckorna i riksdagen sitter man i alfabetisk ordning. Soini, Strand och Stubb. Strand satt mellan mig och Stubb – och han var politiker, han kunde verkligen utnyttja det att han satt mellan oss de två veckorna. Han var första periodens riksdagsledamot, och lite senare var kompisen på ena sidan finansminister och den andra utrikesminister. Då sa jag: Nu träffade jag en SFP-politiker som genast fattade hur man gör politik. Han hoppade över det onödiga. Han kunde driva sina frågor med mig, också språkfrågan, mycket lättare än någon som skällt på mig under hela sin karriär. Vi människor är nämligen barnsliga, också jag.

Timo Soini får en idé om hur man kunde förbättra relationerna mellan sannfinländare och finlandssvenska journalister.
– Tänk om man skulle ordna ett veckoslut i en stuga: Sannfinländska politiker och finlandssvenska journalistföreningen. Så måste de laga mat tillsammans och städa.

Det kunde bli en realityserie.
– Ja! Det skulle bli bra! Alla skulle säkert inte komma överens, men en del kunde komma riktigt bra överens.
– Bägge lägren måste se sig i spegeln. Mer kristen nästankärlek. Börja öva på den nu, för i himlen måste ni ändå leva tillsammans. Eller i helvetet. Det lönar sig att öva, för man kommer inte därifrån sen.

Katolska kyrkan har för tillfället ont om präster i Amazonas. Kyrkan har fört en diskussion om huruvida den kunde tillåta gifta män att bli prästvigda, om det på det viset gick att få tillräckligt många präster till Amazonas. Timo Soini värjer sig för tanken. Om man öppnar den dörren …
– Jag har ibland funderat på varför jag är så fixerad vid det här. En sida av det är att jag faktiskt tror att det är män som ska vara präster. Men jag tar det också personligt: Det här tog ni (lutherska kyrkan) ifrån mig. Den chansen har jag inte längre. Om jag inte blivit präst som ung hade jag kanske kunnat bli det senare.

Kanske nu?
– Ja. Och vad gäller prästerskap i katolska kyrkan är jag i samma läge som kvinnorna: det är inte möjligt för mig, för jag är gift. Timo, det är inte din grej! Om du inte är redo att åka till Amazonas … Det skulle kunna vara lösningen! Där skulle du få en bra rubrik, säger han och skrattar gott.

Sofia Torvalds



Ledare. Ledare 7/2007 I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat. 12.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag känner aktivt att jag hör till den världsvida kyrkan, säger Monica Aaltonen på sin ö ute i Östersjön. Och jag har en kyrka dit jag kan gå alla dagar. 12.2.2007 kl. 00:00

De här instruktionerna rör mest bloggen, men gäller också då du skall skriva insändare, kommentarer mm. Om du vill få en överblick av KPs interaktiva tjänster så hittar du mera info under menyn Kyrkpressen. Blogg Varje registrerad användare på kyrkpressen.fi har möjlighet att börja blogga. Det är i själva verket så enkelt som att bara skriva sitt första inlägg. Skriv ett blogginlägg Så här ser editorn du skriver blogginlägg med ut. Logga in ifall du inte redan gjort det. Ungefär i mitten av sidan, under menyerna finns en ruta med rubriken "Mitt Kp". Klicka på "Skriv ett blogginlägg". Då visas en liten editor (se bild ovan). Skriv en rubrik för inlägget, sedan själva texten och till sist nyckelorden, de är till stor hjälp för läsarna (läs mera nedan). Spara. Knappen finns längst ner, under editorn. Det var det. Nu kan du gå och se på bloggen och begrunda. Klicka på "Visa min blogg" i rutan "Mitt Kp". Ändra ett inlägg Om du vill redigera ditt inlägg söker du först upp det i din blogg och klickar sedan den lilla ikonen till höger om rubriken. Ikonen ser ut såhär: Via den kommer du till editorn och så är det bara att redigera och spara. Tips! Redigera ditt inlägg där du skapat det. Om du skrev det på din Kyrkpressen.fi blogg så redigera det här, men om du ursprungligen skrev det på din andra blogg så redigera där. Annars kör syncningen över ändringarna här. Radera ett inlägg Det gör du på samma sätt som då du ändrar ett inlägg (se ovan). Under editorn finns knappen "Ta bort blogginlägg". Klicka på den. Det går inte att få inlägget tillbaka efter att du raderat det. Nyckelord Nyckelorden hjälper dem som söker bland bloggarna att hitta blogginlägg om ämnen de är intresserade av, så välj några nyckelord som bäst beskriver vad du skrivit om och skriv in dem i fältet Nyckelord. Det kan, men måste inte vara, ord som finns i din text. Profil Din profil innehåller de uppgifter du gav då du registrerade dig, dvs. namn, lösenord, epost, beskrivning, eventuell RSS-feed från en annan blogg du har, adressen till din hemsida (t.ex. din andra blogg) samt en kort bloggbeskrivning. Din blogg heter som du, och om du vill ge den en liten beskrivning eller underrubrik så skriver du den i fältet som heter ”Kort bloggbeskrivning”. Du kan också lägga in en bild på dig själv (se nedan). Vem som helst kan se din profil. De hittar fram till den antingen genom att klicka på ditt namn vid ett inlägg du skrivit eller på listan över Kp-bloggare, ifall du kryssat för att det är ok. Det syns också när du är inloggad, under "Inloggade just nu". Kul att veta vem som är inloggad samtidigt som du, eller hur? Ändra din profil Då du klickat på "Visa min profil" ser du de uppgifter du angett. Vill du ändra på dem eller lägga till en bild klickar du på den lilla rutan "Ändra" ovanför bilden. Välj sedan vad du vill ändra. Profilbild Via profilsidan kan du lägga in en bild på dig själv. Den får vara högst 200 x 200 pixel. Gör helst en kvadratisk bild på ditt ansikte, annars töjs bilden ut/plattas till på ett för dig inte så fördelaktigt sätt då den behöver förminskas. I samband med dina inlägg syns t.ex. en miniprofil där en miniatyr av din profilbild ingår. Den är av praktiska skäl rätt så liten, så pröva dig fram lite så den ser snygg ut. Varför en bild? Jo, det är trevligt att se hur vi ser ut. Kanske ni träffats tidigare, men ni minns inte namnen? Här är några exempel på lyckade profilbilder. Ute i stora världen kallas de för avatar, i bloggvärlden ofta för Gravatar. Standardstorleken är 40 x 40 pixel. Kommentarer Det går att stilisera kommentarer lite grann samt lägga in länkar. Kod i kommentar Resultat [b]fet text[/b] fet text [i]kursiverad text[/i] kursiverad text [u]understreckad text[/u] understreckad text Länkar. Gör adressen i länken synlig eller ersätt med ett eller flera ord. OBS! Omvandla först länken till en kortare version, t.ex. med gratistjänsten TinyURL. Om länken är för lång kan den bryta layouten på vissa webläsare (browsers), så vi är tacksamma om du förkortar den. [url]https://kyrkpressen.fi[/url] eller [url=https://kyrkpressen.fi]Kyrkpressen[/url] Kyrkpressen [quote]citerad text[/quote] Jag citerar: citerad text Emoticons. Pröva dig fram vilka som fungerar... :-) :-( :-| 8-P   RSS & Hur du speglar din existerande blogg RSS står inte för Russian Secret Service utan för Really Simple Syndication och är en enkel standard för att skicka innehåll från en sajt till en annan. De flesta bloggarna ger redan nu ut ett eller flera RSS-flöden. (kallas feed på engelska) I en del fall går de också att ställa in att gälla tex. bara en kategori på bloggen. Exempel: Du har en blogg där du skriver om din familjevardag. För det mesta skriver du om vad din familj sysslar med, men ibland skriver du inlägg som berör barnuppfostran. När du nu lägger upp din blogg på kyrkpressen.fi har du kommit till att du gärna har en skild blogg som fokuserar på just barnuppfostran, och Kp-bloggen får var den. Men hur få inläggen om barnuppfostran du redan skrivit till din nya Kp-blogg? Jo, genom ett RSS-flöde som tar med bara inlägg som finns i den kategorin. Det här kan du göra t.ex. med Wordpress bloggar och på Blogger. Var hittar jag min existerande bloggs RSS-flödes länk? Börja med att gå till din blogg. Nu borde du se en RSS-ikon uppe i browserns adressfält, längst till höger. Klicka på ikonen. Browsern visar ditt RSS-flöde. Kopiera sedan RSS-adressens länk från adressfältet och för in den här i din profil. Du kan skriva in den genast då du registrerar dig eller efteråt genom att gå till din profilsida och välja Ändra. Helst skall flödet vara RSS2. Ikonen ser ut så här: Om det inte funkar att hitta den i adressfältet, då har du kanske en gammal browser? Ofta finns den lilla orangea symbolen också nånstans på din sida, eller så står det "RSS". Då du bestämt vilket RSS-flöde du vill läsa in på din Kp-blogg skriver du in den URLen (RSS-adressen) i RSS-fältet på Kyrkpressen.fi antingen då du registrerar dig eller via menyn "Ändra" på din profilsida. Har du problem med din bloghosts RSS-flöde? Kolla hostens hjälpsidor, där finns ofta tips om hur du kan ställa in flödet (feed) på olika sätt. Tips! Har du bloggen på blogger.com skall feedadressen påminna om den här (byt ut "minblogg"): minblogg.blogspot.com/feeds/posts/default?alt=rss Vad kommer med och när? Kyrkpressen.fi hämtar RSS-flödet en gång i timmen. De dyker alltså upp på Kyrkpressen.fi helt automatiskt, det är bara att vänta i spänning. Om ett inlägg du skrivit och publicerat på din separata blogg inte dykt upp inom en timme kan det bero att din browser cachat kp-sidan. Du måste bara tvinga den att ladda om sidan på Kyrkpressen.fi så borde du se ditt inlägg där. Vad som kommer med i RSS-flödet beror inte på Kyrkpressen.fi utan på din existerande bloggs RSS-tjänst. Om flödet skickar bilder och länkar du satt in i texten så kommer de med. Samma gäller annan stilisering som fet stil, kursivering, indrag (t.ex. citat) osv. Textens typsnitt, färg och storlek ändras på Kyrkpressen.fi. Tex. vit text kan vara ok på din andra blogg om den har mörk bakgrundsfärg, men här är bakgrundsfärgen vit och därför är det inte så lämpligt. Snabb och enkel För att göra tröskeln låg är bloggen på Kyrkpressen.fi relativt enkel. Att designa sin blogg och lägga till funktioner blir lätt en hel vetenskap och vi har valt att göra motsatsen. Kp-bloggen handlar bara om texten, så den stöder t.ex. inte bilder. Det finns inte heller möjlighet att ha en länklista (en s.k. bloggroll). Det är medvetna val. Vi tar gärna emot önskemål av våra användare för framtida utveckling. Om du just nu måste få med bilder och länkar så rekommenderar vi att du använder en bloggtjänst som stöder dem i sitt RSS-flöde och sen länkar in din blogg här! Tack för att du är med i gemenskapen, vi vill att du trivs bra! 9.2.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen.fi ger läsaren mera inflytande än vad hon hittills haft. Här kan du läsa om de interaktiva tjänsterna och funktionerna på kyrkpressen.fi. Bloggarna Vad är en blogg? Din blogg är ditt skyltfönster mot världen. Eller ditt klotterplank. Eller din dagbok. Eller din kolumn. Du kan göra den till vad du vill, allt beror på vad du skriver i den. Allt du skriver kan läsas av vem som helst som hittar fram till sidan. Om det känns skrämmande så vågar vi säga att bloggandet är mycket roligare än du tror. Det är ett bra sätt att få kontakt med andra människor. De kan läsa vad du skrivit, och de kan också skriva kommentarer under dina inlägg. Du kan också själv kommentera dina inlägg och då har det fötts en diskussion. För många är deras blogg ett sätt att skriva av sig och få klarhet i sina tankar. Det kan också vara ett sätt att föra fram dina viktiga åsikter. Vad du än gör din blogg till så är det ett fascinerande media som har kommit för att stanna. Blogga på Kp Nu kan du starta en egen blogg på Kp. Det är antagligen det enklaste sättet i världen att skriva en blogg. Fyll i några fält så är du registrerad, sen är det bara att börja författa. Det tar mindre än en minut att komma igång. En stor fördel med att ha din blogg på Kyrkpressen.fi är att du meddetsamma har en massa potentiella läsare. Kyrkpressen har flera tusen besökare och om du vill ha en publik så får du den här. Länka in din existerande blogg Många har redan en blogg någon annanstans och vi har inget emot det. Det är bara bra, då får du en flygande start. Du kan nämligen visa din existerande blogg i din Kp-blogg. Registera dig och länka in ditt RSS-flöde (se instruktioner) och dina inlägg dyker upp här automatiskt. Vill du kan du sedan skriva inlägg bara på Kp-bloggen, det är upp till dig. Kommentarer! På nya kyrkpressen.fi kan du kommentera nästan allting. Allt från nyheter till insändare (se nedan), blogginlägg och kolumner. Tröskeln att kommentera är mycket låg, det behöver inte vara så högtidligt att inflika sin syn på nåt. Skriv in din kommentar i fälten under texten. Insändare! En insändare på kyrkpressen.fi publiceras också i tidningen, i mån av utrymme (påminn gärna redaktionen, webred@kyrkpressen.fi). Välj ”Skriv en insändare” under Min meny (Du måste först logga in). Insändare måste först godkännas av en redaktör innan de publiceras. Kalendern Webbkalendern listar evenemang som kan intressera över församlingsgränserna. Är det nåt evenemang som saknas får du gärna föreslå det. Välj "Föreslå till kalendern" som finns uppe i kalendermenyn och i din egen meny (logga in för att se den). Veckans fråga En liten minienkät varje vecka. Säg din åsikt med ett klick! 9.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan. Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras. 6.2.2007 kl. 00:00

Världen. Die Evangelische Kirche Deutschlands (EKD) och de protestantiska landskyrkorna ser med oro på framtiden. Medlemsantalet sviktar och fortsätter nuvarande trend fruktar man att kyrkorna år 2030 förlorat en tredjedel av sina medlemmar – och 50 procent av inkomsterna. 6.2.2007 kl. 00:00

Världen. Nästan alla samfund förlorar medlemmar i Sverige, men värst ute är Frälsningsarmén, som sedan 1990 förlorat mer än 13 000 medlemmar, uppger Kyrkans tidning. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans halvofficiella språkrör Kotimaa, som utkommer en gång i veckan, aviserar en förnyelse av både innehåll och lay out. Ambitionen är att göra tidningen till ett ledande forum för värdedebatt. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Dela kunskap är Finska Missionssällskapets (FMS) tema för i år. Med temat vill man lyfta fram den goda möjligheten att i kontakten med våra medmänniskor från olika kulturer dela våra gåvor och kunskaper och att finna nya sätt att tänka och fungera. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Två personer har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet. De två är direktorn för Kyrkans central för det svenska arbetet, TD Robert Lemberg och professorn i praktisk teologi vid Åbo Akademi Sixten Ekstrand. 6.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Popstjärnan Madonna kommer inte att åtalas för sin låtsaskorsfästelse under världsturnén Confessions i fjol, åtminstone inte i Nederländerna. 6.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Det asketiska cisternserbrödraskapet i klostret i Genesee i New York skall börja sälja sitt traditionella bröd på nätet. 6.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Den irländska popgruppen U2 skall fungera som ett förnyelseverktyg i den anglikanska kyrkan. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Det politiska livet behöver impulser från kyrkan, som har en nisch som ingen annan kan ta över. Det betonar Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin, som speciellt understryker behovet av en aktör som aktivt och uthålligt anlägger etiska perspektiv på samhällsutvecklingen. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. I lagstiftningsfrågor med klara värdedimensioner kunde kyrkan vara mycket aktivare än i dag. Det gäller till exempel lagstiftning som gäller äktenskapet, familjen, att hålla livet heligt. Det säger Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som i samma andetag understryker att beslutsfattarna verkligen lyssnar till vad kyrkan säger. 6.2.2007 kl. 00:00

I höst leder Hans Boije kristliga skolor både i Finland och Sverige 20.5.2015 kl. 14:30

Högsta förvaltningsdomstolen behandlar inte besväret över lagligheten i församlingsvalet i Vanda svenska församling. Orsaken är att besväret inte gjorts inom utsatt tid. 20.5.2015 kl. 11:35

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43

De har varit i Finland olika länge och har olika erfarenheter i bagaget. Genom teatern förenas de under samma tak för att berätta en liten del av sin historia. 13.5.2015 kl. 11:41

kyrkomötet 2015. Ombudet Peter Lindbäck, Åland, uttryckte i ett ombudsinitiativ en förhoppning om att kyrkomötet, avvikande från tidigare beslut, skulle göra det frivilligt att ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa. 11.5.2015 kl. 10:05