Trettiotal kyrkomötesombud uttalar stöd för Päivi Räsänen: "Vi vill försvara yttrandefriheten"

religionsfrihet.

Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja".

8.11.2019 kl. 12:45

Trettiotre ombud i kyrkomötet har skrivit under ett uttalande där de frågar sig om de grundläggande rättigheterna yttrandefrihet och religionsfrihet fortfarande gäller i Finland.

Bakgrunden är att den kristdemokratiska riksdagsledamoten Päivi Räsänen blivit föremål för två polisutredningar där hon misstänks för hets mot folkgrupp. Utredningarna gäller dels inlägg på Twitter från i somras när Räsänen reagerade på att kyrkan var samarbetspartner i Helsingfors Pride, dels en artikel från år 2004 där hon behandlar kristendomens syn på homosexualitet.

Bland undertecknarna finns Göran Stenlund som representerat Borgå stift i kyrkomötet.

Så här lyder kyrkomötesombudens uttalande i sin helhet:

Uttalande om vikten av en fri diskussion

Åbo, 7.11.2019

Vi undertecknade kyrkomötesombud vill försvara yttrandefriheten och religionsfriheten. Att riksdagsledamot Päivi Räsänen kallats till polisförhör har väckt frågan om dessa grundläggande rättigheter fortfarande är i kraft i vårt land.

Ifall medborgarna inte kan ge uttryck för olika åsikter i frågor om etik och livsstil utan risk att anklagas för att göra sig skyldiga till lagbrott eller hatpropaganda, leder det till att den fria diskussion som hör till ett demokratiskt samhälle hämmas.

Enligt vår uppfattning har Räsänen inte ifrågasatt de homosexuellas människovärde, inte heller förnedrat, hånat eller hotat dem. Hon har i offentligheten framfört den traditionella kristna synen på sexualiteten och med Bibeln motiverat vilka handlingar som bryter mot den. Att göra så är normal praxis inom kristendomen. Det görs också i de lutherska bekännelseskrifterna, som till exempel den kyrkolag som riksdagen har godkänt hänvisar till.

Självfallet kan man ha en helt annan syn än Räsänen på Guds vilja och sexualiteten. Även den synen ska tillåtas i offentligheten. Polisen eller rättsväsendet kan inte avgöra frågor om vilken bibeltolkning som är riktig eller vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja. Polisen och rättsväsendet ska ingripa när det gäller en religiositet som hotar en individs eller människogrupps samhälleliga ställning, heder, skydd av egendom eller kroppsliga integritet.

Såvitt vi vet har Räsänen i offentligheten inte gjort sig skyldig till något sådant. Hon har talat om frågor som berör människans gudsrelation och tillträdet till himlen. Detta bör fortsättningsvis vara tillåtet i offentligheten, också när det eventuellt sårar någons övertygelse.

Sammeli Juntunen

Pekka Simojoki

Marianna Parpala

Pekka Heikkilä

Jouko Jääskeläinen

Hannele Karppinen

Leif Nummela

Riku Rinne

Niilo Räsänen

Erkki Koskenniemi

Ville Auvinen

Janne Kaisanlahti

Olli Loikkanen

Jouni Turtiainen

Jari Kemppainen

Göran Stenlund

Aimo Koskelo

Arto Antturi

Harri Saine

Markku Huttunen

Annika Määttänen

Eeva-Riitta Hahtola

Ilkka Pöyhönen

Erkki Puhalainen

Paula Lehmuskallio

Heikki Pelkonen

Mikko Himanka

Johanna Lumijärvi

Heikki Sorvari

Liisa Teräslahti

Jouko Ylinen

Oiva Malinen

Pasi Palmu

Texten uppdaterades måndag 11.11. Pasi Palmus namn lades till listan.

Emelie Wikblad

Litar kyrkan verkligen på ungdomarna?

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här. Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri. Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem. Att de inte bara är kommande skattebetalare! Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap... Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men… Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning? Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande. Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kring nattvardsbordet

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Jag och Kristina ropar i natten: Du måste finnas

Stödsamtal, svett och pizza

Trettiotal kyrkomötesombud uttalar stöd för Päivi Räsänen: "Vi vill försvara yttrandefriheten"

Mest läst

KvinnoBanken fick bra start

Salsa i församlingen

Utlänningsverket accepterar kyrkans roll

Ge ungdomarna ansvar

Vapenvåldet i USA oroar

Simpsons duckar inte för religionen

Litar kyrkan verkligen på ungdomarna?

Rätt tänkt av kyrkan

Skyfall i torkans Västafrika

Bloggarna med i litteraturdebatten

För många traditioner har brutits sönder

Ärkebiskop Paarma fick högt ryskt kyrkligt förtjänsttecken

Kring nattvardsbordet

Avund

Drogade i dödens väntrum

Mest läst

Alla dagars hjärta är ändå bäst

Jag och Kristina ropar i natten: Du måste finnas

Stödsamtal, svett och pizza

Kyrkoprojekt i Vanda framskrider

Fyll i ett kort – få förbön när du är sjuk

Ålänningar samlar in påskmat

Radiogudstjänsten tre år äldre än Yle

Inte lätt med svenska i kyrkan

Mest läst

Något bortom bergen

Kontinentalplattorna glider isär

Trettiotal kyrkomötesombud uttalar stöd för Päivi Räsänen: "Vi vill försvara yttrandefriheten"

Läs också

Mest läst

Mest läst

Alla dagars hjärta är ändå bäst

Mest läst