Ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskop Tapio Luoma: Vår välfärd kan inte bygga på fiendebilder

kyrkomöte.

Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism.

7.5.2019 kl. 13:26

– Hemmets, religionens eller fosterlandets välfärd kan aldrig grunda sig på isolering, agg, fiendebilder eller betoning av vår egen förträfflighet på bekostnad av andra folkgrupper eller andra nationer. Meningen är att hemmet, religionen och fosterlandet lever i växelverkan med andra hem, religioner och länder. Nu behöver vi en sådan förståelse av finländskhet och Finland, sade ärkebiskopen.

Kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samlas till vårsession på Turun kristillinen opisto i Åbo tisdag till fredag 7–10 maj.

Under veckan ska kyrkomötet behandla en granskning av stiftsgränserna och diskutera några ombudsinitiativ, bland annat om att minska på kraven för faddrar och frigöra tidpunkten för högmässan. Utvecklande av ungas delaktighet i kyrkans förvaltning står också på agendan.

Den problematiska nationalismen ser bakåt och inåt
I tisdagens öppningstal påminde Luoma om det kommande europaparlamentsvalet. Den riktning Europa väljer har betydelse för de enskilda medlemsländernas medborgare – också för finländarna.

Nationalismen har ansetts vara den historiska stötestenen för det gemensamma Europa. Ett nationalistiskt identitetsbyggande är enligt Luoma inte i sig problematiskt. Han menar att medvetenheten om nationaliteten är en viktig del av människans jag.

– Det är värdefullt att vi kan känna oss som just finländare. Det hjälper oss att förstå världen och gestalta vår roll bland andra nationer. Det förenar oss.

Luoma menar att nationalismen blir problematisk i det skedet då den överbetonat vänder nationens och medborgarnas uppmärksamhet inåt – när bara det som man anser är till fördel för det egna landet eller egna folket är viktigt.

– Den problematiska nationalismen ser bakåt istället för att blicka mot framtiden – och ofta mot en svunnen tid som aldrig ens existerat. Den har en romantisk uppfattning om en tid som representerar nationens förlorade storhet och ära. Ofta finns här också en vilja att skapa en enklare värld som är lättare att kontrollera, där gränserna mellan människor är absoluta och övervakas noggrant, sade Luoma.

– I en värld som blir allt mera ett leder ett sådant tänkande till isolering – till och med till ovilja och oförmåga att vara med och bestämma om frågor som rör ett större område än det egna och som påverkar alla gemensamt.

Luoma påminde om att vi genom att aktivt tillsammans med andra länder och folk delta i byggandet av Europas framtid kan påverka framtiden för våra hem, religion och vårt land.

– Också kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor för vår världsdels bästa. Vårt mål är att visa på hopp, Guds verklighet och den kraft som grundar sig i hoppet. Detta hopp ger kraft och mod också då optimismen vacklar.

Kyrklig tidningstjänst



Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01