Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo svenska församling.

"Jag måste vara den förändring jag vill se"

kyrkoherde.

Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”.

4.4.2019 kl. 13:36

När Mia Bäck gifte sig lade hon upp bilder från bröllopet på Facebook. Så brukar folk göra när de ordnar sitt livs största och viktigaste fest. Men för henne själv – kyrkoherde med stark personlig integritet – var beslutet genomtänkt.

– Det var en stor sak. Min familj och min släkt i Kronoby hade ju vetat om min och Annas relation i många år, men de hade inte berättat för så många om den, säkert av omtanke om mig. De ville skydda mig, som präst och som människa. Jag visste att om jag berättar om vårt bröllop på Facebook är det en stor sak. Samtidigt ville vi kunna göra det på samma sätt som vem annan som helst.

Mia Bäck har ingen ”ut ur skåpet”-berättelse. Hon vill inte bli kategoriserad. Ingen som är heterosexuell förväntas ju avslöja intima detaljer från sitt privatliv.
– Att be någon definiera sig själv är ett sätt att tvinga någon att sätta ord på sådant som den inte kan sätta ord på, eller inte är redo att sätta ord på. Det säger jag alltid till konfirmanderna: man får aldrig någonsin fråga någon om den är gay. Då ställer du den andra inför en situation som hon kanske inte är beredd på, och det är möjligt att hon tvingas ljuga. Eller också tvingas hon säga något hon skulle vilja vänta med.

Själv pratar hon om regnbågsmänniskor, eller regnbågsfamiljer.
– Eller också säger jag att jag är gift med en kvinna.

Hon ser det som problematiskt att debatten om homosexualitet och samkönade äktenskap inom kyrkan förs mellan heterosexuella. I debatterna deltar också en del regnbågsmänniskor, ”barrikadmänniskorna”.

– Jag klarar inte av att vara en av dem. Jag kan inte tänka mig att delta i en sådan paneldebatt. Dels vore det absurt att tänka att jag skulle tvingas försvara mina barn eller vår familj, det behöver ju ingen annan göra. Och dels klarar jag det inte, jag skulle börja gråta. Det går rakt under huden.
– Men jag tänker också att jag måste vara den förändring jag vill se. Jag måste leva det liv jag lever.

Det andra problemet med teologiska bibeltolkningsdebatter är att ingen någonsin ändrar åsikt, hur logiska argumenten än är.
– Dels lyssnar vi inte på varandra för att vi kommer från så olika världar, vår kontext är så annorlunda att det inte går att få in den andra människans åsikter. Jag tror också att det enda som visat sig ändra en annan människas åsikt är att någon som är viktig för henne – en livslevande människa som finns i hennes närhet – får henne att se att det här är en människa som jag som kämpar med samma frågor som jag och vill hitta någon att älska. Jag tror att detsamma också gäller för frågan om kvinnor som präster.

Att heterosexuella diskuterar med varandra bär inte så mycket frukt, menar hon.
– Det som däremot är otroligt viktigt är att det finns människor inom kyrkan – även heterosexuella – som säger att det är okej att vara gay. Annars skulle bara den ena sidan höras. Jag ger en eloge till dem som orkar hålla ut och säga det.

Själv är hon härdad när det gäller teologiska debatter om homosexualitet.
– Jag har ju läst de här debatterna i all evighet, och de var värre under studietiden. Men det är en helt annan sak när församlingarnas ungdomar kommer i kontakt med dem.

Det som är svårast för henne är att det finns människor i hennes liv som påverkas av det som skrivs.
– Jag är teolog, jag är van vid det hårda debattklimatet. Men våra barn, Valter och Erik, är så gamla nu att de läser tidningen. Hur ska jag kunna skydda dem från de här åsikterna? De vet ju inte ännu att det finns sådana åsikter inom kyrkan. De är jättestolta över sin familj och pratar ofta om hur otroligt stor familj de har, över att de är lyckliga över att ha åtta storföräldrar. För deras skull skulle jag önska att de här kritiska insändarna inte fanns. Jag vill skydda dem så länge det bara är möjligt.

Visst tror hon att man måste prata om sexuell identitet också inom kyrkan. Men man måste prata mycket varsamt.
– I min drömvärld skulle vi prata om det i alla sammanhang där vi pratar om relationer eller sällskapande eller om att ta hand om sin nästa eller trohet eller äktenskap. Det skulle vara en naturlig del av de samtalen. Det skulle inte nämnas på något särskilt sätt men inte heller utelämnas.

När hon leder skriftskolgrupper brukar de göra värderingsövningar. Om hon säger ”det är okej att vara gay” brukar nästan alla ungdomar ställa sig bakom påståendet.
– Men om jag säger ”det är lätt att komma ut i Sankt Olofsskolan” (den skola konfirmanderna går i), då ställer sig kanske två ungdomar bakom påståendet. Då frågar jag: vad beror det här på? Ni tycker nästan alla att det är okej att vara gay, men ändå är det svårt att komma ut. Vad beror det på?

Då blir det tydligt att normen är stark. Man är rädd för vad andra ska tycka. Inte ens i en universitetsstad som Åbo är ett hånglande par av samma kön en normal syn i skolkorridoren.
Om frågan är svår för ungdomarna – hur svår är den då inte för kyrkan?
– Jag tänker att det alltid varit frågor om kön och sexualitet som varit skambelagda och värdeladdade i kyrkan. Först var det skilsmässa och samboförhållanden och sedan kvinnliga präster, nu är det samkönade förhållanden.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00