Många ester veckopendlar till Helsingfors på grund av jobbet. Det kan vara tärande för familjelivet.

Familjen är sårbar i Tallinn

relationer.

Familjecentret Kadri i Tallinn möter hela skalan av problem i familjelivet. Johannes församling gjorde en resa bortom turiststråken.

25.10.2018 kl. 00:00

I september besökte en grupp från Johannes församling Tallinn och bland annat familjecentret Kadri, som stöds av Finska Missionssällskapet.

– På familjecentret möter de hela skalan av problem: utslagning, missbruk, familjevåld, psykiska och ekonomiska problem, säger Gun Strandberg som var med på resan.

Hon är pensionerad socialarbetare.

– Därför var det intressant att se hur de kombinerar diakoni och socialt arbete på familjecentret.

En grupp resenärer från Johannes församling bekantade sig med familjecentret Kadri i Tallinn. Foto: Carre Lönnqvist

Centret erbjuder bland annat mödravård, familjerådgivning, barnrådgivning, läkarvård och parterapi. Mycket sköts på frivillig basis, exempelvis med hjälp av pensionerade terapeuter och psykologer som vill göra en insats.

– Verksamheten sker i en ganska liten källarvåning i ett hus, säger Lisa Granqvist, som är pensionär men jobbar med frivillig verksamhet i Johannes församling.

Veckopendlar till Helsingfors

Enligt en uppskattning från 2016 jobbar cirka 60 000 ester i Finland , och största delen av dem tillbringar veckosluten hemma i Estland.

– Pendlandet nämndes också på familjecentret. Det är oftast männen som jobbar i Finland. Det tär på familjerna, och leder ibland till söndring och skilsmässor, säger Gun Strandberg.

Samtidigt är kvinnorna i hög grad rädda för att bli lämnade.

– Deras ekonomiska ställning är sårbar om de blir lämnade. Vid skilsmässa flyttar ofta kvinnorna och barnen in hos kvinnans föräldrar. En del kvinnor har tre jobb för att få det att gå runt ekonomiskt, säger Strandberg.

Samtidigt som vissa slåss mot fattigdom är materialistiska värderingar en del av vardagen.

– Många sa att det är ett väldigt hårt och penningcentrerat samhälle. Det är viktigt att ha en fin bil. Och många tänker att fattiga har sig själva att skylla, säger Strandberg.

Personalen vid familjecentret kan konstatera att estniska familjer historiskt sett varit sköra. Många familjer splittrades under Sovjet-tiden, inte minst på grund av straffarbete, vilket har format mentaliteten, tror Gun Strandberg.

– Det har gjort att mannen står utanför familjen i högre grad än här. Det är ändå en relativt kort tid som gått sedan de här händelserna, säger Strandberg.

Lisa Granqvist reagerade också på att mannen verkar ha en undanskymd roll i vissa fall.

– Då en kvinna i dag väntar barn i Finland deltar också papporna i processen, men det verkar som om det i Estland är en sak för kvinnorna.

Vad behöver ni?

Familjecentret är i allra högsta grad en del av dagens moderna mission.

– Den typen av mission fungerar som bäst om den som kommer utifrån är en medarbetare, säger Strandberg.

– Man ska inte komma med sådan hjälp man tror att behövs utan fråga: Vad kan vi hjälpa er med? säger Granqvist.

Det fiffigaste sättet att stöda familjecentret är ekonomiskt.

– Exempelvis genom missionsmiddagar eller kollekter. På det viset kan de skaffa det de behöver, dessutom billigare än vi kan göra här i Finland, säger Strandberg.

Ulrika Hansson



FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06