– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.

Teologen fann sin plats i klassen

profilen. Sonja Djupsjöbacka är tacksam för sitt drömjobb, men vägen dit hade sina krokar. – Många gånger kände jag ”kommer det här att lyckas?” Det var för många pusselbitar som skulle falla på plats för att jag skulle kunna bli lärare. 9.5.2018 kl. 14:04
Intresset för att studera till klasslärare fanns där redan när Sonja Djupsjöbacka gick i gymnasiet. Men en flytt till Vasa lockade inte alls. I stället inledde hon teologistudier vid Åbo Akademi.
– Tron är något som har varit nära mig ända från barndomen, först via söndagsskola och sedan var jag aktiv i församlingen som ungdom.
Under studietiden vikarierade Djupsjöbacka en del i skolor, läste pedagogik och psykologi som biämne. Det samlades en hög med studiepoäng, utvecklingspsykologi, kurser om barn och unga, som hon inte kunde utnyttja i studierna. Hon märkte att hon drogs åt ett annat håll, men ville ändå ta sin examen.
– Jag tycker inte om att lämna någonting på hälft, det är viktigt för mig att alltid avsluta saker.
Under studieåren i Åbo föddes även sönerna Harald och Artur. Efter examen var Sonja hemma med barnen en tid, tills hon blev tillfrågad att börja vikariera som lärare.
– När jag var där kände jag så starkt: Det här vill jag göra, det här måste jag göra.
Året därpå startade en påbyggnadsutbildning för ämneslärare i Vasa. Det var en tvåårig utbildning, men inget litet projekt.
– Vägen till Vasa var ju fortfarande lika lång, och nu med två barn.

Väljer varandra varje dag

Sonja Djupsjöbacka var 16 år när hon och Sebastian blev ett par.

– Vi var väldigt unga då och vi har blivit vuxna tillsammans. Vi har delat allting och jag tror att det har gjort att vi är sammansvetsade och nära. Fast det är självklart att vara tillsammans så jobbar vi mycket på att aldrig ta den andra för givet utan ofta påminna oss själva och varandra om vilken tur vi har att få välja varandra varje dag.

De fick barn tidigt i förhållande till sina jämnåriga. Djupsjöbacka minns mest positiva sidor av att bli föräldrar som studerande: flexibiliteten, att båda föräldrarna kunde vara hemma och ge barnet sin odelade uppmärksamhet. Det gjorde inte så mycket att de inte kunde köpa dyra saker; två stolar och en sopborste kunde bli ett fungerande babygym.
Helhjärtat in i jobbet
– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.
Hon tilltalas av den nystart som kommer med varje läsår och att varje dag är olik den andra,att få se eleverna växa upp och utvecklas. Hon skiljer inte så mycket på sitt jobb-jag och sitt privata jag, vilket kanske inte alltid är en fördel.
– Jag går in i jobbet med hela min själ och hela mitt hjärta. Jag är helt och hållet mig själv och det kan samtidigt var tungt.

Fakta: Sonja Djupsjöbacka

Född i Sibbo, bor i Helsingfors.

Klasslärare och teologie magister.

Familj: Maken Sebastian, barnen Harald, Artur och Saga.

Tycker om att vara ute i naturen, promenerar mycket, läser böcker och stickar.

Läs mer i Kyrkpressen nummer 19/2018!
Emelie Wikblad



tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55