Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

Dödläget brutet i Pedersöre

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
Det är en diskussion som pågått i fem år, ibland mer intensivt och ibland inte alls. När förtroendevalda bytts ut har man nästan fått börja om från början. Ändå har inget hänt, man har inte ens tagit beslutet att fortsätta som förr.
– Det är nittio procent känslor och tio procent fakta som styr diskussionen, säger Rainer Karvonen, ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Senaste vecka hölls igen ett möte för medlemmarna i församlingsråden i Jakobstads svenska, Pedersöre, Esse och Purmo församlingar. Men i stället för att sitta och diskutera som en grupp delade man in de närvarande i mindre grupper, där varje församling var representerad.
– När alla varit samlade är det bara några som pratar, jag är en av dem, medan det stora flertalet sitter tysta, säger Bo-Göran Åstrand, kyrkoherde i Jakobstads svenska. Jag har ofta funderat vad de som suttit tysta egentligen tänker när jag sett dem gå till sina bilar efter mötet.
Grupparbetet visade sig vara ett bra drag. Tack vare det fick man diskutera de rädslor och de utmaningar som en förändring av strukturerna kan föra med sig.
– En rädsla är skillnaderna i storlek mellan till exempel Jakobstad och Purmo. Som gammal Purmobo förstår jag rädslan för att man inte får ha gudstjänsten kvar varje söndag. I Purmo är de rädda att förlora prästen som de upplever som sin om prästen och kantorn inte längre åker ut för att hålla terminsgudstjänst i bykyrkan, säger
Åstrand.
Men också i Jakobstads svenska finns rädslor. Röstningsaktiviteten i församlingsvalet är avsevärt lägre i Jakobstad än i de övriga församlingarna.
– En röstningsaktivitet på 14 procent i Jakobstad och 50 i Esse kan betyda att det nya
församlingsrådet har lika många representanter från Esse som från Jakobstad, säger
Åstrand.

Närheten en utmaning

Att släcka lamporna i bykyrkorna har man inte har råd med, anser Åstrand.
– Gudstjänstlivet, nattvardsgemenskapen och mötespunkterna vi har inom området måste vi helt enkelt eftersträva att hålla kvar. Det är där vi har medlemskontakten. Vi har inte råd att avsluta ett gubbcafé, en syförening eller någon annan grupp som samlas någonstans. Då tappar vi innehållet i strukturen.
– Men jag tror det blir svårt för de små församlingarna att hålla kvar gudstjänsterna i bykyrkorna på sikt om man inte är en del av en större helhet.
Enligt Åstrand har alla fyra församlingar liknande utmaningar: att skapa närhet till medlemmarna och få dem att känna sig delaktiga i gemenskapen.
– Redan inom det lilla område som samfälligheten utgör bör man svara på det här utmaningarna på olika sätt. Det måste finnas utrymme för mångfald oavsett om vi har fyra församlingar, som nu, eller en församling.
Han understryker vikten av att man säkerställer att det som sagts i diskussionen kommer att hålla ifall strukturerna förändras.
– Det räcker inte med att säga att det nog blir bra. Går vi in för en annan struktur bör vi ha ett avtal där nivån av verksamhet som vi kommit överens om specifieras. Gör vi inte det kan vi glömma allt.

Vill inte tala ekonomi

Som ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige försöker Rainer Karvonen se till helheten.
– Jakobstads svenska har inget att vinna på en sammanslagning. Det är helheten som vinner. Jakobstad är den församling som har det bäst ställt, den är störst och har aktiva frivilliga medarbetare. Nu handlar det om hur samfälligheten ska klara sig. Gör vi inget åt strukturerna kommer församlingarnas andliga arbete att drabbas på sikt.
Karvonen ser ekonomin som grundproblemet.
– För tillfället är det ekonomiska läget inte något större problem, även om Purmo har problem. På sikt kommer intäkterna att minska samtidigt som utgifterna inte gör det. Alla vet att något borde göras, men alla tar det inte till sig. En del förtroedenvalda undviker helt att tala om ekonomin.
– När vi väljer strukturer måste vi ta ekonomin i beaktande som en faktor. Den ska vara hållbar också på sikt. Pengarna får inte vara det viktigaste i församlingen. Men är man utan pengar så gör man heller ingenting, säger Bo-Göran Åstrand.
Förra veckans diskussion mellan medlemmarna i församlingsråden kom inte alls in på hur de nya församlingsstrukturerna kunde se ut. Tidigare har man diskuterat, modeller där Pedersöre, Esse och Purmo bildar en ny församling, eventuellt med kapellförsamlingar. En modell är att också Jakobstad inkluderas i denna församling.
Att alla fyra fortsätter som förr är inget alternativ för Karvonen.
– Det löser inga ekonomiska problem i längden. För att möta de ekonomiska utmaningarna krävs en helt ny församling.
Något beslut fattades inte heller senaste vecka. Men diskussionen kommer att fortsätta.
Johan Sandberg



Mest läst

    pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20

    sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33

    advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52

    de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

    biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

    matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

    församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

    församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

    biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

    församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

    församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

    Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

    kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

    teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

    församlingsvalet. De första siffrorna från församlingsvalet visar att valdeltagandet i förhandsröstningen i många större församlingar stannar på en lägre nivå än för fyra år sedan. Ett undantag är de svenska församlingarna i Helsingfors. 12.11.2018 kl. 10:05

    Mest läst

      sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

      KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

      Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

      STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

      Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

      Mest läst