Sedan Nino Mick vann Sverigemästerskapet i Poetry Slam 2013 har hen kunnat försörja sig på estradpoesi. (Foto: Nadim Elazzeh)

Varken hona eller hane när floden kommer

transfrgor.

Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken.

27.5.2016 kl. 15:38

För några år sedan uppträdde estradpoeten Nino Mick i en kyrka i Malmö. Det startade en inre process: hen behövde utforska sin gudsrelation. Nu skriver Nino Mick en föreställning som ska turnera i kyrkor – om transfrågor, Gud och klimathot.

Det var kraftfulla ögonblick när Nino Mick första gången som transperson framförde sin poesi i en kyrka. Att Nino Mick är transperson betyder att hens könsidentitet i dag skiljer sig från det kön som hen registrerades som vid födseln.

– När jag fick inbjudan att uppträda blev kyrkan en plats som jag fick återerövra. Som barn var jag mycket i kyrkan, och som sjukskriven deprimerad tonåring var kyrkan det enda sammanhanget där jag inte behövde prestera. Men när jag kom ut för mig själv som queer (som icke-heterosexuell, red. anm.) gav kyrkorummet en känsla av att jag inte var välkommen.

Det var inte så att någon i kyrkan sade något elakt om Nino Micks nya könstillhörighet.

– Jag vågade ju inte ens testa att vara queer i kyrkan, utan drog mig undan självmant.

Människorna i kyrkan hade i stället på ett subtilt sätt kommunicerat att kyrkan består av heterosexuella personer som antingen är män eller kvinnor.

– Det handlar om hur man pratade om homosexuella när jag var barn och tonåring. Ingen trodde att homosexualitet hade något att göra med någon i rummet, och där satt vi ändå. Den här typen av händelser gav mig en känsla av att min församling inte ville ha mig där som queer, men de formade också min gudsbild. Jag kände att Gud inte ville ha mig med.

Vattnet stiger, arken fylls

Efter framträdandet i Johanneskyrkan i Malmö började Nino Mick processa sitt förhållande till kyrkan och Gud.

– Jag skrev mycket om min relation till Gud, som jag inte kan få att försvinna. Den finns ju där. Som tonåring tvivlade jag en del på Guds existens, men det var först när jag kom i konflikt med kyrkan som jag verkligen började känna att Gud finns. Helt tydligt var det ju en relation som jag förhöll mig till.

Nino Mick ansökte om ett kulturstipendium från Svenska kyrkan för att utforska ämnet närmare, med utgångspunkt i den bibliska berättelsen om Noa och flodvågen. Stipendiet kom hösten 2015, och tack vare summan på 100 000 kronor kan Nino Mick nu fullt ut ägna sig åt projektet Ninos ark.

– Noas ark är en fruktansvärd berättelse. Ändå berättas den ofta för barn. Det är mycket gulliga djur, fina färger och en fenomenal regnbåge i slutet. Den slutar med en stark känsla av hopp.

Men det som inte syns i barnböckerna är alla som lämnas utanför arken. De som dör när syndafloden kommer.

– Det som bränner till för mig är att det var just en hona och en hane av varje art som fick följa med i arken. Det är lätt att relatera till den indelningen som transperson, för det är så samhället ser ut. Vi tvingas välja mellan två omklädningsrum, varav inget känns rätt. I förlängningen måste vi välja om vi vill ha en plats i arken. Vi lever hela tiden med den stora risken att bli avvisade om vi inte passar in i de färdiga kategorierna.

Rädslan att bli avvisad, att lämnas kvar utanför arken, återfinns i relationen till Gud.

– Får jag komma till himlen eller inte? Havet stiger och det går inte att kontrollera. Kommer jag att bli ensam kvar när arkens dörr stängs?

Hen kommer fram till att grundfrågan är om vi kan lita på Gud.
– Skulle jag få följa med i arken, trots att jag varken är hona eller hane?

”Och vår Gud hade alltid lärt oss givmildhet, så dom sa: ’Har du ingen skam i kroppen? Här. Du får lite av oss.’ ”

Ur Ninos ark

Vattnet stiger, inte bara i sagan

Förutom transfrågor och Gud kommer Ninos ark också att behandla klimatförändringarna, som enligt Nino Mick är hens generations största skräck.

– De är som havet i berättelsen, som bara stiger och stiger. Vi saknar kontroll över förändringarna, men de pågår hela tiden. Var finns Gud i det här?

Som 90-talist har Nino Mick växt upp med ett ekonomiskt sätt att prata om samhället.

– Ekonomisk tillväxt har känts som ett väldigt naturligt argument. Men det är inte neutralt. Jakten på ekonomisk tillväxt har hela tiden prioriterats högre än att bevara jorden som en plats vi alla kan leva på.

Under hela hens livstid har det pågått förhandlingar mellan länder om klimatet.

– Ekonomisk tillväxt och frihandelsavtal har alltid trumfat över miljöfrågor. ”Okej, vi ska ha som mål att sänka koldioxidutsläppen – i den mån det inte påverkar ekonomin.” Resultatet ser vi 25 år senare. De framsteg som ändå gjorts har ätits upp av ekonomier som vuxit med hjälp av till exempel kolkraft.

Det senaste året har också inneburit förändringar i samhällsklimatet.

– Vi har gått från en uttalad politisk vilja för öppna gränser till att gränserna har stängts. Jag har tänkt på det här utestängandet i form av arken. Vem drunknar? Är det verkligen jag som transperson – men som också är vit och medelklass som kan försörja mig på skrivande – som lämnas utanför? Är det verkligen jag som inte får följa med på arken som byggs, om det är en nyliberal lyxkryssare som växer fram?

Vattnet sjunker undan

Nino Mick ser fram emot samtalen efter föreställningarna.

– Jag vill att det ska drickas kyrkkaffe efter föreställningen och att vi ska föra ett djupare samtal. Det behövs för att världen ska bli bättre.

Nino Mick hade inte velat ge sig in i kristna sammanhang igen om inte hen hade upplevt att kyrkan är en motkraft till de nyliberala och individualistiska strömningarna.

– Kyrkan kan vara en tung institution ibland, men jag måste erkänna att det känns tryggt att det finns den typen av allierad i frågor som jag tycker är viktiga. Det betyder något när biskopar skriver brev. Kyrkan känns som en bromskloss som hindrar att vi skenar iväg i väldigt otäcka riktningar.

Föreställningen Ninos ark turnerar under hösten 2016 och våren 2017 i svenskspråkiga kyrkor, främst i Sverige. Också finlandssvenska församlingar kan ta kontakt om de är intresserade av en föreställning.

Liisa Mendelin



Noah. I storfilmen om Noa bygger jättar av sten arken, människorna på arken hotas av en inkräktare och Noas söner förbjuds att få barn. Exegeten Lotta Valve har sett filmen och reder ut på vilka sätt den skiljer sig från berättelsen om Noa i Första Moseboken 6–10. 17.4.2014 kl. 14:14

Rättspsykolog Julia Korkman har fått i uppdrag av biskop Björn Vikström att utreda övergreppen i Esbo svenska församling. 11.4.2014 kl. 13:00

kyrkoasyl. Socialmyndigheterna i Uleåborg vägrar förhandla med pastor Árpád Kovács om den tonåriga flicka som sökt skydd inom kyrkan. 11.4.2014 kl. 10:43

Eric-Olof Söderström. Han gjorde kometkarriär som trettioåring och stod i tre decennier på de stora estraderna. Efter många tunga år med skilsmässa, burnout och depression har Eric-Olof Söderström hittat sin plats. Som kantor i Borgå. 10.4.2014 kl. 00:00

De antiauktoritära idealen som nu sprids i västvärlden är både olämpliga och onaturliga att tillämpa i skolvärlden, anser David Eberhard. 9.4.2014 kl. 16:33

När de sju iranska familjerna anländer till Sibbo i maj får de flytta in i möblerade lägenheter. Möbelinsamlingen är kommunens och församlingens gemensamma projekt. 9.4.2014 kl. 16:04

Han känner förväntan på sig då han tar över som kyrkoherde i Karleby svenska församling i höst. Men Per Stenberg tar det ändå med ro. 3.4.2014 kl. 10:30

Mikael Nylund. Med trytande intresse för kursverksamheten har Hangöskolan tänkt om och erbjuder nu rehabiliterande verksamhet för långtidsarbetslösa. 2.4.2014 kl. 00:00

åbo. I Åbotrakten ska tio församlingar bli max fyra. Nalle Öhman som är kyrkoherde i Åbo svenska församling säger till Åbo Underrättelser att en tvåspråkig församling strider mot grundlagens tanke om språklig jämlikhet. 1.4.2014 kl. 16:50

religionsundervisning. Regeringen beslöt under sina ramförhandlingar att det i framtiden krävs minst tio elever för att undervisning för de som hör till minoritetsreligioner ska ordnas i skolorna. 1.4.2014 kl. 10:22

Johannes församling. – Det var oklart om jag hade rådets helhjärtade stöd, säger Stina Lindgård, enda sökande till herdetjänsten i Johannes församling. Nu drar hon sig ur valet. 1.4.2014 kl. 10:19

"Livet är ingen sagoberättelse men det kan ändå vara okej." 28.3.2014 kl. 08:37

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

Sixten ekstrand. Medierna ger ofta en snedvriden bild av den finlandssvenska andligheten, konstaterades vid lördagens rådslag i Tammerfors, arrangerat av Fontana Media. 24.3.2014 kl. 16:08

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51