Har du en förfader som varit tjänsteman? Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste- förteckning.

"Släktforskning är som en sjukdom. Det är väldigt svårt att sluta"

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52

Släktforskning är som att ägna sig åt detektivarbete om sitt eget ursprung. Internet har gjort släktforskningen lättare – utan större ansträngningar kan man få tag på material man inte visste att fanns. Kyrkpressens redaktör lyckades till exempel med relativt små ansträngningar hitta sin morfars farfars tjänsteförteckning från år 1887 i Arkivverkets arkiv.

Kyrkböckerna hör till det material en släktforskare har mest nytta av. Tre organisationer arbetar för att göra kyrkböcker tillgängliga online: Genealogiska samfundet i Finland, Finlands släkthistoriska förening och Finska Arkivverket. Men dessa organisationer tillhandahåller enbart uppgifter som är äldre än hundra år.

Kyrkböcker som är yngre än hundra år är inte offentliga – detta av sekretesskäl. Men det är möjligt att kontakta församlingen direkt för att få ut också färskare information om sin familj och släkt.

– Förr var det vanligt att släktforskare själva fick titta i kyrkböckerna, numera är deras tillgång till böckerna begränsad på grund av sekretessen. Men om man gör en beställning kan man få färskare uppgifter, säger Kari-Matti Piilahti, verksamhetsledare för Finlands släkthistoriska förening.

Piilahti säger att det till och med är möjligt att få uppgifter om levande personer, men då krävs en skriftlig ansökan med förklaring på varför man behöver uppgiften i fråga.

Börja med de levande

Kyrkpressens rundringning visar att det i en del församlingar fortfarande är möjligt att komma till pastorskansliet och titta på kyrkböcker, men då måste man ibland skriva under ett sekretessavtal. Andra församlingar sköter släktforskningsfrågor då de hinner, vilket innebär att släktforskaren kan få vänta i månader på att få svar på sina frågor.

– Praxis varierar. Vissa församlingar är väldigt restriktiva med vilken information de ger ut, berättar släktforskare Margaretha Lindholm från Malax.

Hennes tips till dem som intresserar sig för släktforskning är att ställa frågor till sina släktingar.

– Börja med att tala med nulevande och försök få tillgång till så många uppgifter du bara kan. När du kommer så långt tillbaka som till år 1850 kan du behändigt forska på nätet.

– I Arkivverkets digitala arkiv kan du fylla i namnet på den kommun där någon släkting bott. Du behöver alltså födelseort, namn och födelsedatum på den du vill veta mer om.

Och hur långt tillbaka i tiden kan man komma?

– På vissa ställen ända till 1600-talet, säger Lindholm.

Arbetet försvåras av att kyrkböcker förstörts på vissa orter, men då kan man försöka med mantals- och skattelängder.

– Det blir som en sjukdom, man kan inte sluta! skrattar Lindholm, som forskat i sin egen släkt i över tjugo år. Själv har hon lyckats spåra sina förfäder så långt tillbaka som till 1400-talet.

Och var hamnade du då, på vilken ort?

– Då hamnade jag utomlands, i Sverige och Tyskland, berättar Lindholm.

Vill du veta mer om din släkt? Du kan ta kontakt med församlingen på den ort där din släkt varit bosatt och be dem skicka specifik information som du behöver för att komma vidare. Många församlingar har information riktad till släktforskare på sin hemsida.

Sofia Torvalds



gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34