Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Människa. Religion är bra för hälsan, rapporterar en israelisk forskare. 28.8.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Soffan i vardagsrummet gav upp. Vi hittade faktiskt ett möblemang som kunde ha varit som klippt och skuret, så när som på priset. 28.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Asylsökandes mänskliga rättigheter måste tryggas. 27.8.2007 kl. 00:00

Världen. En arving till den engelska tronen har förlovat sig med en katolik. Enligt reglerna måste den som gifter sig med en katolik uteslutas från tronen. 27.8.2007 kl. 00:00

Människa. Den utlovade smörgåsfesten för alla kyrkpressen.fi:s besökare närmar sig. Nu finns ett ungefärligt program för kvällen. 27.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Europarlamentariker Eija-Riitta Korhola har fått i uppdrag att välja årets kristna bok. Vinnaren utses vid bokmässan i Helsingfors den 28 oktober. 27.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkor i England ger sitt stöd åt lantbrukare som drabbats av mul- och klövsjukan. 26.8.2007 kl. 00:00

Världen. På jakt efter Guds ansikte – med Vatikanens nya charterbolag. 25.8.2007 kl. 00:00

Världen. De religiösa friskolorna blir allt fler i Sverige. Nu kräver politikerna skärpt kontroll. 25.8.2007 kl. 00:00

Insändare. Det finns EN Gud och ingen av oss har någon rätt att påstå att: jag vet vem Gud är och hur han tänker. 24.8.2007 kl. 18:49

Insändare. Att tvingas resa ur sitt land som flykting är allvarligt nog. Att hamna i ett land som Finland där det är bara få förunnat att få flyktingstatus är mycket illa, resten får sen stanna på nåder; och det tycks gälla deras barn också.Om man sedan som icke finländare begår ett brott tycks inte normala finländska brottslagar gälla, utan man skickas till ett land i krig och får klara sig bäst man vill (=dödsdom[?]) också då man begått brått som i Finland ger några års fängelse.Och det här gäller pojkar som största delen av sin uppväxttid har tillbringat i (det rasistiska Finland, som säkert inte har gett dem ens en bråkdels chans att klara sig) Finland.Utvisningslagen borde i vilket fall som hälst förkastas som rasistisk. Och i ett fall med ungdomar som har vuxit upp i Finland borde den inte ens gå att tillämpa. 24.8.2007 kl. 14:10

Kyrka. Under ett par veckor i månadsskiftet augusti-september samlas församlingsanställda och förtroendevalda i de olika prosterierna i Borgå stift kring temat Närvarande kyrka. 24.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Förlaget Fontana Media skall i samarbete med Kyrkpressen ge ut en nyhet på kalendermarknaden: en svensk motsvarighet till den finska Kirkon taskukalenteri. 24.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Den Grammybelönade kristna artisten Rebecca St. James är ute på Europaturné. 24.8.2007 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00

Finlands lucia. Vem identifierar du dig med i julevangeliet? Vi ställde frågan till Finlands lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora. 17.12.2015 kl. 10:15