Varför har söndagarna så tråkiga namn?

Kyrka. Tjugoförsta söndagen efter pingst, tjugotredje söndagen efter pingst. Det är länge sedan pingst, ändå räknas söndagarna ännu sent på hösten från pingsten. Varför hittar man inte på egna namn för varje söndag? 28.10.2007 kl. 00:00

Tjugoförsta söndagen efter pingst, tjugotredje söndagen efter pingst. Det är länge sedan pingst, ändå räknas söndagarna ännu sent på hösten från pingsten. Varför hittar man inte på egna namn för varje söndag?

– Visst kunde söndagarna ha egna namn, och många har det ju, säger Yngvill Martola, docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi och kvinnan bakom vår nyaste kyrkohandbok.

– Det har nog att göra med en kyrklig tradition. Den katolska kyrkan har ännu färre söndagar som har ett speciellt namn, där är det nog ännu tråkigare.

Skulle det då vara ett stort beslut att döpa om söndagarna?

– Det är något som i så fall skulle bli aktuellt i samband med nästa kyrkohandbok. Nu senast döpte vi faktiskt om några. Till exempel söndagen före domsöndagen blev Uppbrottets söndag. Det var min idé!
Martola påminner också om att det varit ett viktigt principbeslut att räkna söndagarna från pingsten i stället för från trefaldigheten.

– Att räkna söndagar efter trefaldighet är liksom en mer dogmatisk tanke än att räkna från pingsten. När vi räknar söndagar efter pingst påminns vi om att vi lever i Andens tid.

Sofia Torvalds



tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26