Julfrid i joggingbyxor och randig trikåtröja

21.12.2016

INKAST. Amanda Audas-Kass skriver om dagisjulfesten som visar att glans, guld och prakt är just så överskattat som vi tror oss veta att det är.

Det finns många sätt att vägra glans, guld och prakt på. Ett som är välbeprövat hemma hos oss är att inte kräva så mycket av ett barn på väg på dagisjulfest. Vi har för länge sedan slutat hoppas på att våra barn samarbetsvilligt ska glida in i julfestprogrammet i festliga julstasser. Och jag må vara en människa med verkligt många laster, men det fåfängliga när det gäller barnen är inte en av dem.

I år meddelade vår fyraåring att han tänkte gå på dagisfest i joggingbyxor och en randig trikåtröja. En randig trikåtröja som jag var ganska säker på att han hade haft också dagen innan och en randig trikåtröja som jag var helt säker på att han nu hade med avigsidan utåt. Lappen i nacken och alla sömmar talade ett väldigt tydligt språk. Men jag tog ingen strid, för det finns bara förlorare i strider som tas före dagisfester som börjar halv nio på morgonen.

På vår dagisjulfest skulle alla barn vara på plats 8.15, men bara övermänskliga föräldrar till kanske lika övermänskliga barn fixar det. Själva satte vi oss i bilen 8.13 i år, körde ut ur garaget 8.14 och då kommer det knappast som någon överraskning att vårt dagisbarn inte var på plats 8.15. Och det kändes liksom i dagistamburen bland vinteroveraller och slaskvåta skor att ganska få hade haft en lugn och harmonisk uppladdning för julfesten. Tidig morgon, mörk morgon och övertaggade lite nervösa dagisbarn är ju inte precis de ingredienser som bakar harmoni. Julfriden känns inte i dagistamburen, om vi säger så.

Men efter sju år som dagismamma och nästan lika många dagisjulfester har jag lärt mig en sak; julfriden kommer någon gång under festens gång. Absolut senast när vi sjunger Härlig är jorden tillsammans så är julfriden där. Jag stod och tittade ut över barnen och föräldrarna som sjöng med i den älskade julpsalmen enligt bästa förmåga och jag tänkte på hur de flesta av oss nog hoppas att julens budskap ska vara sant. Hur också de av oss som till vardags tar avstånd från kyrka och tro på något sätt ändå hoppas i mötet med barnet i stallet. Det är i sanning världens bästa berättelse. Det är lika sant världens bästa budskap.

Det handlar om ett litet barn som föddes en gång för att allt som hade blivit fel skulle kunna bli rätt igen. Om ett litet barn som för alltid förändrade allt. Det handlar om en ung blivande mor som tvingas göra en resa hon nog helst skulle hoppa över och det handlar om en blivande far som axlar ett ansvar han aldrig bett om att få bära. Det handlar om de fattiga, frusna som blir de första som får höra om detta största. Det handlar om tre visa som böjer knä i mötet med ett litet mirakel i en enkel krubba.

Det handlar om en Gud som älskade världen så mycket att Han offrade det dyrbaraste av allt för att alla vi andra skulle ha en chans. Det handlar om oss alla. Det handlar om dig och det handlar om mig.

Dagisjulfesten vittnar om att glans, guld och prakt är just så överskattat som vi tror oss veta att det är. Dagisjulfesten vittnar om att det är annat som skapar en jul: frid. Och att den friden är beroende av ganska få yttre omständigheter. Den kan bli vår trots gårdagens trikåtröja som är vänd ut och in. Fridfull jul!

Amanda Audas-Kass

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

möte. Fyra finländska biskopar ska träffa påven Franciscus den 25 januari. 19.1.2018 kl. 00:00

Ärkebiskopsvalet 2018. Fyra av fem av de uppställda kandidaterna i ärkebiskopsvalet kommer att predika på Tomasmässor i Helsingfors innan ärkebiskopsvalets första omgång den 8 februari. 11.1.2018 kl. 07:15

Rättsprocess. Árpád Kovács som är präst och verksam i Uleåborgs stift har valt att gå vidare till Norra Finlands förvaltningsdomstol med den skriftliga varning han fått av Uleåborg domkapitel. 10.1.2018 kl. 10:02