Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo Ă„r 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Han skrev psalmer för vanligt folk

Jubileum.

Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa.

12.1.2018 kl. 17:53

Den 14 januari är det 200 år sedan Zacharias Topelius föddes. Hans författarskap uppmärksammas hela året på olika håll och i synnerhet i hans födelsestad Nykarleby.

– Han var en mångsidig man och vi glömmer ofta att han var professor i historia, säger Birgitta Sarelin.

Sarelin är docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon är medlem i den nationella delegationen för Topelis 200-årsjubileum där hon ska lyfta fram hans psalmer.

I vår psalmbok från 1986 finns tretton originalpsalmer av Topelius. Dessutom har han bearbetat eller översatt ytterligare sju. De mest kända är sannolikt julpsalmen Giv mig ej glans ej guld ej prakt (nummer 32) och skolpsalmen Sanningens Ande (322). Bägge finns också i den finska psalmboken samt i psalmböckerna i Sverige och Norge.

Sagotänket ingick också i psalmerna.

– Han tyckte att en psalm inte får vara så högttravande att inte vanligt folk eller de äldre barnen förstår den.

De flesta av sina psalmer skrev Topelius 1868 eller 1869. Många av dem har han dessutom bearbetat 1879. Det har att göra med att han vid de tidpunkterna satt i två olika psalmbokskommittéer. Arbetet resulterade i den första finlandssvenska psalmboken 1886 som ersatte 1695 års psalmbok från svenska tiden.

– Jag tror Topelius var ganska bekant med psalmboken innan han kallades till kommittén. Han hade benägenhet att skriva psalmer på samma sätt som man skriver visor. De var enkla och ganska lätta att lära sig. Han hade ett människonära grepp. Det är fina psalmer som fortfarande finns kvar i psalmboken. Topelius skrev folkfromma psalmer, till skillnad från till exempel Johan Ludvig Runeberg vars psalmer är mer akademiska, säger filosofie magister Ull-Britt Gustafsson-Pensar.

Hon var med i kommittén som arbetade fram den tredje finlandssvenska psalmboken 1986, vår nuvarande. Hon har bearbetat många av Topelius psalmer och texter.

Psalmboken väcker starka känslor

Strax efter att Topelius valdes in i den första psalmbokskommittén 1867 dog hans mamma. Det satte också prägel på hans psalmer.

– Den första kommittén var mycket gammaldags, säger Gustafsson-Pensar. Topelius var mycket yngre än de andra medlemmarna och han hade svårt att göra sig gällande. Men han fick med flera psalmer i förslaget 1868.

Psalmboksförslaget hade knappt kommit ur tryck innan det blev föremål för skarp kritik av kommittémedlemmen, skalden och prästen Lars Stenbäck.

– Han riktade kritiken främst mot Topelius, som han ansåg hade en utmärkt formell kompetens för uppdraget. Stenbäck ansåg att han inte hade blivit delaktig av nådens nya liv och trons gudomliga gåva, säger Gustafsson-Pensar.

– Det är alltid strid kring psalmerna. På 1690-talet slogs man så att en blev sängliggande. Det är mycket känslor med, säger Sarelin.

– Jo, det var mycket känslor också i den kommittén som jag var med i, säger Gustafsson-Pensar.

Topelius skrev Gud i mina unga dagar (495) eftersom han ansåg att man åsidosatt ungdomen. Men psalmen godkändes först i 1943 års psalmbok.

– Men det är stor skillnad på ordalydelsen i vår psalmbok och texten som kom ut postumt i Samlade skrifter. Psalmen blev så kraftigt omarbetad och förkortad att man i dag inte är riktigt säker på vilka verser Topelius egentligen skrivit. De ifrågasatta verserna innehåller ändå väldigt mycket topelianskt stoff. Där finns både björken och fåglarna. Jag hoppas så småningom få klarhet i den frågan i landsarkivet i Åbo, säger Sarelin.

Vem som skrivit vad i 1868 års förslag kompliceras av att de flesta psalmerna endast signerats med ett K, som i kommittén.

– Topelius ansåg att psalmerna inte är författarens, utan församlingens. Etablerade namn som Martin Luther och Runeberg satte man ändå ut, men varken Topelius eller Lina Sandell ansågs av allt att döma vara tillräckligt etablerade på den tiden, säger Sarelin.

Själv var Topelius särskilt förtjust i Hur suckar du min själ (575). Det tycker både Gustafsson-Pensar och Sarelin är lite märkligt.

– Psalmen handlar om den kristna människans hemlängtan och han var ändå en ung människa. I synnerhet i jämförelse med de andra i kommittén, säger Gustafsson-Pensar.

Gudsförtröstan genomsyrar allt

Som sina egna personliga favoriter bland Topelius psalmer nämner Gustafsson-Pensar O att min Gud jag kunde lova (294) och Sarelin vårpsalmen Vak upp mitt hjärta prisa Gud (533).

Bägge är också välbekanta med Sanningens Ande. Gustafsson-Pensar bearbetade den både för den finlandssvenska och den svenska psalmboken.

– I vår psalmbok är bara första versen original. I de tre följande har jag bytt ut sådant som gjort psalmen till en skolpsalm. I Finland ses den som en typisk skolpsalm, men inte i Sverige. Därför ville man i Sverige att jag skulle bearbeta också den första versen. De förstod inte att formuleringen salar syftar på skolsalar.

Sarelin har skrivit om psalmen i psalmlexikonet som kommer ut i Sverige.

– Där har jag tagit fram problematiken med skolsalarna. Man slutade sjunga psalmer i skolorna i Sverige på sextiotalet men före det sjöng man Sanningens Ande som ingångspsalm i skolorna i både Finland och Sverige. Numera sjungs psalmer allt mera sällan i skolorna i Finland också. Sanningens Ande har i regel sjungits då verksamhetsåret inleds vid Åbo Akademi.

Giv mig ej glans skrev Topelius ett år efter att psalmboken 1886 kom ut. Följaktligen kom den med först i 1943 års psalmbok.

– Men det är ingen psalm, utan en julvisa. Den skrevs för julfirandet i hemmet och beskriver den borgerliga julen. Därför ingår granen och barnen i ring. Jesus eller barnet i krubban nämns över huvudtaget inte. Psalmen borde inte sjungas i kyrkan på julmorgonen utan den lämpar sig bäst som avslutning på julbönen när folk går hem till sitt julfirande, säger Sarelin.

Idag är det den av Topelius psalmer som sjungs mest i Sverige.

– Jag tror att det är melodin som gör den så älskad. Jean Sibelius skrev melodin tio år efter Topelius död. I psalmboken står det 1895, men melodin är från 1909. Sibelius skrev den som en solosång, den var inte tänkt att bli en allsång, säger Sarelin.

Den kristna tron kom också fram i Topelius sagor.

– Det fanns hela tiden en gudsförtröstan som genomsyrade det han skrev. Också i Boken om vårt land och i Fältskärns berättelser, säger Sarelin.

– Att hans sagor och berättelser blev så populära beror på att han på något sätt tilltalade kvinnorna. Mammorna fick en medfostrare i honom. Och barnen tyckte om att hans sagor handlade om lite vilda pojkar som Bullerbasius, säger Gustafsson-Pensar.

Birgitta Sarelin och Ull-Britt Gustafsson-Pensar är väl förtrogna med Topelius psalmer.
Birgitta Sarelin och Ull-Britt Gustafsson-Pensar Àr vÀl förtrogna med Topelius psalmer.
Johan Sandberg

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjĂ€nster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa svenska församling. För många Vasabor är Kyrkpressen den viktigaste kanalen till kyrka och församling. Då församlingen slutar prenumerera på tidningen går de miste om den kanalen. 31.5.2018 kl. 16:27
Tapio Luoma vann ärkebiskopsvalet i mars.

Ă€rkebiskop. Nu på söndag 3 juni installeras Tapio Luoma i ämbetet som ärkebiskop. President Niinistö och internationella gäster deltar vid mässan i Åbo domkyrka. 29.5.2018 kl. 10:05
Samuel Erikson, Ruth Vesterlund, Katarina Gäddnäs, Meri Yliportimo, Janette Lagerroos och Eva Williams vigdes i söndags till tjänst.

prĂ€stvigning. I helgen var det prästvigning i Borgå. Totalt sex stycken präster vigdes till tjänst. 28.5.2018 kl. 13:41
Slutet nÄtt

kyrkostyrelsen. Brändö-Kumlinge församling och Ålands södra församling har fått prövningsbaserat understöd av Kyrkostyrelsen. 7.6.2018 kl. 09:32

Saltvik. Peter Blumenthal får inte bli kyrkoherde i Saltvik. 7.6.2018 kl. 09:29

UtmĂ€rkelse. Kyrkans första jämlikhetspris har tilldelats Satu Saarinen, domprost i Uleåborgs stift. 24.5.2018 kl. 08:00