Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå?

VÅGA FRÅGA:
Varför talade Jesus så ofta i liknelser som tydligen inte var lätta att förstå? Till exempel gällande liknelsen om såningsmannen säger Jesus till lärjungarna: Ni har fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser. Skulle inte Jesus ha velat att så många som möjligt förstår vad han talar om?

SVAR:
Utgångspunkten med
Jesu liknelser är nog att Gud vill att alla människor ska kunna ta budskapet till sig och bli frälsta. ”Gud vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:3-4). Meningen med liknelserna kan därför inte ha varit att göra några lyssnare ovissa om frälsningen.

Liknelserna som Jesus berättade har ofta en huvudpoäng. Mera sällan berättade han liknelser där varje detalj ska tolkas symboliskt. Budskapet är enkelt och inträngande. Så till den delen var det alltså inte fråga om att göra budskapet svårtillgängligt. Däremot var det själva innehållet i liknelserna som redan från första början kunde skapa en osynlig vägg i förhållande till lyssnaren. Liknelsens huvudpoäng kunde chocka lyssnaren till den grad att reaktionen blev ilska eller åtminstone en ifrågasättande huvudskakning.


Exempel på det här finner vi i liknelserna vars poäng var att Guds kärlek och förlåtelse är villkorslös, att Gud tar emot syndaren med öppna armar, så som exempelvis liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-32). En Gud som likt pappan i liknelsen springer emot sitt barn som kommer hem efter en fullständigt misslyckad resa blev helt enkelt för mycket för en del av lyssnarna. Särskilt för dem som tänkte mycket på sin egen kraft och förmåga. Men budskapet lyser klart i berättelsen – Guds kärlek är alltid större och kan inte begränsas av oss människor.

På samma sätt lyckades också Jesus framställa vårt ansvar för våra medmänniskor. I liknelsen om den barmhärtige samariern (Luk 10:25-37) visar Jesus vårt ansvar för dem som lider nöd. Många försök att krympa ned vårt ansvar för lidande medmänniskor har gjorts och görs fortfarande för att vi själva inte ska behöva gripa in. Men liknelsen släpper inte förbi någon – Guds kärlek till oss kallar oss att älska varandra.
Det är alltså själva innehållet i liknelsen som kan bli en stötesten och hindra lyssnaren från att förstå. Som lyssnare till liknelserna får vår bön vara att Gud ska öppna våra hjärtan så att vi kan ta emot det omvälvande budskapet om Guds kärlek och vårt ansvar.

BO-GÖRAN ÅSTRAND
är kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.



Kyrka. Några av kyrkomötets talesmän har grundat en Facebook-grupp. Ett tiotal kyrkomötesrepresentanter använder den populära sociala nättjänsten för att diskuterar bl.a. om hur kyrkan kunde få mera arbetskraft. 30.4.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Min tåglektyr har under en vecka varit Peter Englund, med vars hjälp jag dykt ner i 1600-talets sällsamma värld. 30.4.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka fattade biträdande justitieombudsman, JO, Jukka Lindstedt ett avgörande som svar på sammanlagt åtta klagomål rörande adresslös utdelning av församlingstidningar. Alltså utdelning till alla hushåll på församlingens område. 30.4.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkornas Världsråd(WCC) och Lutherska Världsförbundet(LWF) har kritiserat kastväsendet i en FN-konferens i Genève förra fredagen. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. "Homosexfrågan blir det stora tvisteämnet för kyrkan de närmaste åren. Den kommer också att dominera biskopsvalet i Borgå stift."  29.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Att fungera som hjälpledare i skriftskolan är mycket populärt bland ungdomar i Finland.  29.4.2009 kl. 00:00

Världen. Världens kyrkor och den lutherska världsfederationen har gjort ett klagomål gällande kastsystemet. 28.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten förblir enligt det nuvarande förslaget en egen fakultet. 28.4.2009 kl. 00:00

Världen. Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. – Kristendomen har åtminstone många fler positiva än negativa verkningar, konstaterar filosofie doktor Charles Kessey från Ghana. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Språkkrav på Åland, statistikföring och kyrkoherdeval står på agendan när kyrkomötet samlas nästa vecka i Åbo. 27.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har påbörjat ett initiativ för att utreda hur jämställdhetslagen följs i församlingarna. 25.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Enligt församlingens statistik från år 2008 tar människor kontakt med diakoniarbetarna allt oftare på grund av ekonomiska skäl. Mängden matstöd och andra ekonomiska stöd håller också på att stiga.  26.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mariehamns kyrkoherde Jan-Erik Karlström överväger sin framtid efter ett möte med biskopen i onsdags. 24.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Juli och augusti tävlar om titeln som den populäraste bröllopsmånaden. Paren vill helst att vigningen sker under en sommarlördag, med Melartins Festmarsch klingande i bakgrunden och med ungefär 65 gäster närvarande.  24.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen godkände i plenum på tisdag den 21 april ett åtgärdsförslag för att stöda den kyrkliga yrkesutbildningen. 24.4.2009 kl. 00:00

Solf. Ann-Mari Audas-Willman, kyrkoherde i Solf, lämnar församlingen i början av nästa år. 14.12.2018 kl. 16:29

nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33