Recensioner

Tre systrar och en berättare av Lars Sund

Erika Rönngård
Foto: Cata Portin

Myllrande berättarglädje

Lars Sunds nya roman har, precis som en av huvudpersonerna, tagit steget bort från det fiktiva samhället Siklax som var hemort för Sunds tidigare trilogi. I Tre systrar och en berättare är handlingen förlagd till det efterkrigstida Jakobstad, en stad och en tid som beskrivs så mångordigt och levande att den i praktiken blir en av huvudpersonerna i berättelsen.

Romanens titel säger egentligen allt om dess upplägg. Avstampet görs i den lokala dramatiska föreningens uppsättning av Tjechovs Tre systrar hösten 1948. Tre unga kvinnor, sinsemellan mycket olika, spelar de tre huvudrollerna i pjäsen. Premiärkvällen slutar i en tragedi som följer inte bara de tre kvinnorna utan också historiens berättare genom resten av romanen. Att berättaren finns omnämnd redan i titeln är motiverat, han är nämligen en konstruktion av sällan skådat slag och får stort utrymme. Lars Sund har valt ett lekfullt metagrepp för sitt romanberättande. Bokens berättare är en person i handlingen, en betraktare som ser och vet det mesta. Han sköter bommarna i en järnvägskorsning och i väntan på tågen för han samtal dels med en kråka, dels med den lokale skalden Viktor Sund. Inspirerad och uppmuntrad av skalden börjar han också nedteckna romanens berättelse. Kråkans funktion är att vara ögon där berättarens inte når fram och det är också för henne som berättaren förklarar de ord och företeelser som kan låta främmande för en rikssvensk läsare. Lars Sund har i den här romanen ett totalt respektlöst men ofta tämligen underhållande förhållningssätt till logiken. Samtidigt som vissa detaljer lämnas bort med hänvisning till att berättaren inte hade möjlighet att närvara på platsen får läsaren vid andra tillfällen ta del av personernas innersta tankar. Bristen på logik känns alltså snarast som en lekfull detalj, men att berättaren själv tillåts breda ut sig så vitt och brett över boksidorna stjäl stundvis fokus från de andra huvudpersonerna.

Lars Sunds språk är så rikt att man häpnar och han har en flödande berättarglädje som lyser på snart sagt varje sida i den nya romanen. Faktum är att berättarglädjen knoppar av sig i så många små sidohistorier att jag som läsare ibland blir lite matt och önskar att han hade skurit bort några bihistorier och utvecklat andra lite närmare. Det är nämligen många potentiellt intressanta händelser och personer som försvinner ut i marginalen innan man hinner bli mätt på dem.
Tre systrar och en berättare är den första boken i en planerad trilogi. Det märks, för efter avslutad läsning finns det en del obesvarade frågor. Boken avslutas inte med en cliffhanger, men det finns en hel del lösa trådar och löften som inte infrias. Så hänvisar berättaren också till att någon annan kommer att ta vid efter honom.

Tre systrar och en berättare av Lars Sund
Förlag: Schildts & Söderströms 2014



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37