Recensioner

BOK: Världens sista kväll och andra texter

Sofia Torvalds
Eftersom det är ett tag sedan C.S. Lewis dog (exakt 50 år, faktiskt) har de flesta Lewis-fans antagligen försonats med tanken att det inte är lönt att vänta på några nya verk: bäst att titta i bokhyllan därhemma och läsa om någon av de gamla godingarna i stället. Men se där tog man fel.

Förlaget Libris i Sverige firar 50 år efter Lewis död med att ge ut ett verk som innehåller en samling på femton texter, många av dem aldrig tidigare översatta till svenska: Världens sista kväll och andra texter.

Jag har alltid gillat Lewis, allra mest för att han är en lysande stilist, i sina bästa ögonblick samtidigt knivskarp och fylld av kärlek. När Lewis är bra är han så bra att jag känner att hans texter aldrig kommer att åldras.

Men sedan kommer de där stunderna då jag är tacksam över att jag inte var fysiskt på plats och åhörde just det föredraget som nu är nedtecknat och översatt och inbundet mellan två pärmar för att begrundas av kommande släktled. När han är som sämst är Lewis som en insändarskribent av den där knarriga, envetna och självgoda sorten.

Samlingen Världens sista kväll innehåller texter av bägge sorterna: härliga och jobbiga. Till de härliga hör Härlighetens tyngd (The weight of glory) som jag nu för första gången läste i sin helhet. Det är en text som Lewis skrev som en predikan i en av universitetskyrkorna i Oxford i juni 1941. Den handlar om den längtan som Lewis tror är inbyggd i oss, den där känslan som vi drabbas av varje gång vi ser eller hör något riktigt vackert. Vi kunde kalla den romantik eller nostalgi, Lewis tror att känslan finns där för att den är en längtan som enbart kan tillfredsställas i himlen.

Sedan ger han sig in på gissningar om vad ord som ”ära” och ”härlighet” kunde betyda i livet efter döden. Det budskap Lewis försöker banka i oss är att det inte finns några ”vanliga människor”. Det är ”odödliga varelser som vi skojar med, jobbar med, gifter oss med, snoppar av och utnyttjar – odödliga skräckväsen eller eviga ljusvarelser”.

En annan fin text är Bönens kraft (The efficacy of prayer). På ett enkelt och logiskt sätt reder Lewis ut bönens problem: hur kommer det sig att vi samtidigt uppmanas att be ”ske din vilja” och samtidigt får en känsla av att vi kan be om precis vad som helst i Jesu namn? Och inte bara be utan också få vår bön besvarad. Lewis ger inga svar, han är lika förbryllad som jag, men det hjälper mig i min egen förvirring att han formulerar frågan så tydligt.

Personligen tycker jag att C.S. Lewis är som bäst när han skriver om att vara kristen på ett sådant sätt att han riktar sig till dem som också är kristna. Då kan han tillåta sig att vara osäker, det finns en mildhet över texterna, ett personligt inslag som man kan och vill ta till sig.

Det är när Lewis börjar föreläsa för den vilseledda, ateistiska massan som jag har svårt med honom. Han argumenterar, krånglar in sig i komplicerade resonemang och får i värsta fall läsaren att känna sig både korkad och upprorisk. Jag kan föreställa mig hur han smågnabbades just på det här sättet med sina professorskolleger – och jag orkar inte lyssna.

Lyckligtvis kan jag välja. Den här samlingen innehåller glittrande guldkorn men också sådant jag aldrig har som avsikt att läsa om.

Författare: C. S. Lewis
Förlag: Libris 2013


Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47