Recensioner

Bok: Det enda som egentligen händer oss

Sofia Torvalds
Det enda som egentligen händer oss är Merete Mazzarellas sätt att skriva autofiktion, står det på bakpärmen till Mazzarellas färska bok. Det är en hänvisning till autofiktionens guldgosse Karl Ove Knausgård, och faktiskt är det något ovanligt knausgårdskt över den här boken som handlar om kärlek, skuld och lite grann om skam också.

Boken redogör för ett år i Merete Mazzarellas liv, ett mycket märkligt år. Den handlar om hur en ganska nyligen pensionerad universitetsprofessor förälskar sig handlöst i en gammal vän, en kollega från det andra universitetet, professor han också men i filosofi. Men hon är gift. Hennes man bor i Uppsala och han är över åttio. Mannen förebrår henne inte med ett ord, men hennes bästa vän säger upp kontakten.

Den här boken är det baraste jag läst av Mazzarella. Den handlar, som sagt, om skuld och om lycka. Om jag ska hitta en scen som på något vis sammanfattar den stämning jag grips av då jag läser är det den där Merete Mazzarella köper två stycken mycket dyra bh:n i en fin butik i Stockholm. Just den passagen handlar egentligen om god service, men jag läser den som en berättelse om nyfunnen sensualitet. Expediten kastar en blick på sin kund, låter henne sitta och vila sig i den mörka provhyttens trygghet och bär sedan in de bh:n som ska provas. Omsorgsfullt lyfter hon in brösten i kuporna. När Mazzarella går ut med sina uppköp säger hon: Du är en snygg kvinna – fortfarande.

Det skrivs aldrig ut men man förstår att den nya mannen, han som boken igenom kallas ”sambon”, har fått henne att känna sig just så: trygg, omhändertagen, snygg – fortfarande.
Till det mest berörande i den här texten hör ändå de korta scenerna hos mannen i Uppsala – hos honom som mot bokens slut börjar kallas ”han som snart inte längre är min man”. Hur han inte kan somna och hon ger honom insomningstabletter, fyra stycken. Av mängden förstår läsaren att sömnlösheten är av det allvarligare slaget och att det bakom hans hövliga tystnad bor känslor som man bara kan ana sig till.

Vi får veta att han blivit övergiven tidigare i sitt liv, att hans mamma dog då han var två år. Vi får veta att makarna aldrig skrattat tillsammans. Vi får också veta att hon inte tänker upphöra med besöken i Uppsala, med att envist hålla kontakt med den person hon sårat. Tillslut läser jag scenerna som scener om en mor som brutit upp från sin familj för en ny kärlek och nu har delad vårdnad om ett barn som hon tar hand om de överenskomna veckorna, för att sedan åka ”hem” till sitt nya liv, medan alla (och framför allt då det övergivna barnet) beter sig som om allt var som förr. Medan Mazzarella sitter på kafé i Uppsala noterar hon mycket riktigt hur en veckoslutspappa umgås med sin ointresserade son och låter förstå att han redan är på väg, att han längtar efter att redan vara på väg.

Det enda som egentligen händer oss är en mångbottnad skildring av en smärta som jag inte minns att jag skulle ha stött på i Merete Mazzarellas tidigare produktion. Men jag hade gärna läst ännu lite mer om det nya livets vardag och lite mindre om forskning, tidningsklipp och anekdoter.

Det enda som egentligen händer oss. Ett år i livet. Författare: Merete Mazzarella. Förlag: Söderströms 2012.


FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16