Biskoparna och pressen

08.09.2016
Egentligen var uppståndelsen efter biskopsmötet i Joensuu lite oväntad.

Presskonferenserna efter de slutna mötena brukar i allmänhet vara glest frekventerade, och för kyrkans kommunikatörer rent av erbjuda en utmaning när det gäller att hitta något tillräckligt intressant för allmänheten. Därför gick det kanske som det gick. De ansvariga missade förhandsintresset, missade också utmaningarna och det enorma suget efter glasklara besked.


Kontentan av det biskoparna ville säga i anslutning till den för länge sedan beställda lägesrapporten om äktenskapsbegreppet i den lutherska kyrkan klarnade bara minuter innan det var dags att möta pressen. Det pressmeddelande som gick ut via kyrkans egna kanaler lyckades inte heller sätta utlåtandet i det sammanhang biskoparna och kyrkan hade velat.


Det är här den springande punkten finns. Det finns en pockande beställning på konkreta svar. Därför var den med förlov sagt rätt intetsägande promemorian inte tillräcklig, vilket lämnade fältet fritt för tolkningar. Att biskoparna inte ville. Att biskoparna ville. Att vissa biskopar ville eller inte ville.


Än mera komplicerat blir det av att samtliga antaganden säkert innehåller åtminstone ett korn av sanning. Det är ingen hemlighet att biskopskåren är splittrad i frågan. Samtidigt som traditionen bjuder att de utåt ska stå enade, därför refereras inte heller de enskilda inläggen i biskopsmötet, vacklar uppenbarligen också de i frågan om vad som ska hända när den könsneutrala äktenskapslagen träder i kraft nästa år.

Det sista ordet har hur som helst kyrkomötet. Därför valde biskoparna att låta redogörelsen utmynna i ett konstaterande om att ”frågan behöver diskuteras”. Å ena sidan kan man kanske tycka att det var ett sympatiskt drag, att lekmännen i kyrkan får diskutera utan förhandstyckanden från biskopskårens sida.


Men å andra sidan är biskopsmötets medlemmar enkom det forum som handlägger ärenden om kyrkans tro och förkunnelse. Vem ska tycka till om inte de? Därför är besvikelsen också så stor bland allmänheten, som inte riktigt sväljer förklaringarna om den kyrkliga byråkratins svängar och protokoll. Trots att samma byråkrati också garanterar att beslut i den evangelisk-lutherska gemenskapen inte kommer till odemokratiskt och förhastat. Det är trist att många kommentatorer valt att dra billiga poänger på att kyrkans beslutsfattande ser ut som det gör. Alternativet är trots allt värre. Att pressen på kyrkan är hård borde inte betyda att den förväntas kasta sin egen beslutsprocess överbord.

Det enda vi vet med säkerhet nu är att sammandrabbningen är överförd till kyrkomötet. Risken är stor att det blir en svår och slitsam process. Och om inte förr så kommer antagligen samförståndet bland biskoparna att spricka i plenisalen.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06