Svalkar mig i cederns skugga

13.11.2014
I Paris finns ett träd som jag gärna besöker. Besöka är nog fel ord, man besöker inte träd. Jag tycker helt enkelt om att vara i dess närhet och omslutas av dess skugga. Trädet finns i en trädgård i Paris centrum, Jardin des Plantes. Trädet, en ceder som är en gåva från Libanon, planterades där år 1734. De gånger jag står vid trädet uppfylls jag av högtidlighet och anar något jag inte riktigt förstår. Cedern är inte lastgammal, men den kommer från en nation vars symbol den varit mer än tusen år.
Om cedern kan vi läsa i Bibeln i olika sammanhang. Salomos tempel byggdes delvis av cederträ. Det ger nästan en känsla av helighet där jag står under grenarna. I min inre värld föreställer jag mig att cederns rottrådar bildar ett skyddsnät kring jorden tillsammans med världens alla andra träd. Också med den anspråkslösa strandbjörken uppe i högan Nord som sett mina förfäder ro i egenhändigt byggda båtar från Kronoby till Jakobstad.

För några år sedan firade jag kvinnornas böndag i en maronitkyrka (en libanesisk katolsk kyrka). Våra afrikanska systrar var försenade, vi västerlänningar och de libanesiska kvinnorna satt i den vackra kyrkan och väntade. Plötsligt började en kvinna sjunga. Det var den vackraste och mest berörande sång jag någonsin hört, även om jag inte förstod ett ord. Heligheten var påtagbar. Efter samlingen frågade jag en kvinna vilket språk kvinnan sjungit på, jag hörde att det inte var arabiska. Hon sjöng på arameiska, Jesus eget språk. I kyrkan med kvinnor av olika slag och med olika kultur kom Jesus nära genom kvinnan som sjöng på Hans språk. Upplevelsen berörde mig djupt och än en gång anade jag den världsvida samhörigheten, även om jag inte nu heller till fullo förstod vad jag upplevde. I hemkyrkan har jag inte ännu upplevt något liknande – men så väntar vi sällan på systrar eller bröder här. Alla kommer i god tid. Kanske vi missar en och annan upplevelse genom vår punktlighet.

I mörka november är det gott att tänka på cedern från Libanon och den arameiska sången. När våra tidningsspalter fylls av den ena (tröstlösa) kyrko- och lärodebatten efter den andra, föredrar jag att påminna mig själv om att vi människor hör ihop vare sig vi kommer från en urgammal kristen tradition eller en något yngre sådan. I tanken svalkar jag mig i cederns skugga och ber om vishet att leva så att väven av gemenskap blir starkare både i min närmiljö och kring hela vår jord.
Ann-Katrin Store

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06