Såsom i himmelen

12.08.2014
Vi gjorde vårt traditionella besök på Lurens sommarteater häromdagen. Tryckande åskfront under uppsegling, och jovisst; andra akten gick i regnets tecken. Men det störde inte nämnvärt. Vätan ångade liksom bort i värmen, och Lurensgängets fina version av succépjäsen ”Så som i himmelen” genomfördes utan problem.

Dessutom var åskvädret inte utan dramaturgiska poänger, för det handlar ju om kärlek och starka känslor. Den berömde dirigenten Daniel Daréus återkommer till hembygden, och möter inte bara den lokala kyrkokören utan också kärleken. Men också trångsynthet och avundsjuka. Inte minst från församlingens sida, personifierad av den känslomässigt förstenade kyrkoherden. Att kyrkan och dess prelater än en gång får symbolisera allt det som står i vägen för kärleken är välbekant, speciellt inom svensk dramatik, och klichéer som detta går väl an, speciellt i den lätta sommarunderhållningens tecken.

Men visst stör det ju lite att allt det kyrkan representerar så ofta får spela rollen av enbart kliché och korsett. Dessutom, och det är poängen i denna betraktelse, får yngre generationer antagligen allt svårare att placera in de kyrkliga referenserna i sitt sammanhang. Tag bara titeln som exempel. Äldre personer känner omedelbart kopplingen till Fader vår, med allt det innebär av associationer till både tröst och underkastelse, medan det förmodligen inte ringer några som helst (kyrk)klockor för den yngre delen av publiken.

Jag har med åren börjat läsa allt äldre böcker, framför allt sommartid. Ute på stugan består en stor del av lektyren av litteratur med minst hundra år på nacken. En del av dyrgriparna kvarlämnades av stugans första sommargäst i början av 1900-talet, den excentriske häradshövdingen och Kagalen-aktivisten Arne Cederholm. Denna sommar har jag bland annat roats av Albert Engström och hans samlade berättelser, i en festlig folkupplaga från 1915. Och läser man gulnade texter som dessa frapperas man av hur viktiga de bibliska allusionerna tidigare har varit, på gott och ont. Såväl i språk och ordvändningar som världsbild och kulturell klangbotten.

Men så är det inte längre, också det på gott och ont. Visserligen lever ett stort antal uttryck med biblisk grund kvar i vårt språk, men en stor del av språkbrukarna vet antagligen inte längre varifrån orden och uttrycken härstammar. Och då kan man ju fråga sig vilka konsekvenser det på sikt har med tanke på språket som en gemensam reservoar och referensram när det gäller våra grundläggande religiösa och moraliska värderingar. Det är ju ändå med språkets hjälp vi bygger upp och gestaltar vår värld, och då är det inte oväsentligt vilka begrepp vi har i verktygslådan – med allt vad det innebär av gemensamma associationer. En av förutsättningarna för att vi ska förstå varandra, både i tid och rum, är ju att referenserna är någotsånär begripliga. Såsom i himmelen, så ock på jorden.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06