Den blomstertid

31.07.2014

I våras diskuterades igen om psalmen Den blomstertid är lämplig på våra skolavslutningar. Inkräktar den på tanken om att skolan är en religiöst obunden plats eller inte?

Denna gång slog justitiekanslern fast att psalmen visst passar in och många av oss drog väl en suck av lättnad över att åtminstone vissa saker tillåts förbli som de har varit.

Men var det faktiskt en seger ur kyrkans perspektiv? Som orsak till att psalmen fortfarande kan sjungas på skolavslutningen angavs att sjungande av Den blomstertid inte kan anses vara religionsutövning utan endast är ett uttryck för vårt gemensamma kulturarv. Det rör sig alltså inte om förkastlig tro och religion utan enbart om ofarlig kultur och tradition.

Nu pratar vi alltså om en psalm, vilket är en musikform som tydligt kopplas till kyrkan. Psalmen är uttryckligen skriven som en del i kyrkans religionsutövning. I Den blomstertid nämns Gud tämligen frekvent och specifikt då Gud som Skaparen. Han anges vara den som står bakom allt det vackra som hör sommaren till.

På något sätt är det nästan lite sorgligt om vår tids andlighet blivit så urvattnad och ytlig att en sång av den här digniteten inte betecknas som religionsutövning. Jag är glad att den fortfarande får sjungas, men på ett känslomässigt plan skulle det nästan ha känts bättre om psalmen uppfattats som åtminstone lite småfarlig med sitt subversiva andliga budskap.

Är det ett mått på ljumhet i vår kyrka att inte ens sånger som såhär direkt kopplas till henne anses andliga? Har vår folkkyrka som helhet också övergått från att vara en form av religionsutövning till att enbart handla om kultur och tradition? Den tanken skrämmer.

Eller tänk om justitiekanslern hade fel? Tänk om psalmen trots allt har en andlig dimension även om vår tids människor gärna intalar sig att den inte har det? Ibland varnar man för att nyandliga rörelser omärkt kan påverka vårt undermedvetna. Kan det vara på samma sätt för kristendomens del?

Påverkas vår inre människa av att sjunga psalmer och delta i gudstjänster, även om vi inte märker det själva? Påverkas vi även om vi både privat och offentligt intalar varandra att psalmen och gudstjänsten inte egentligen har något andligt innehåll? Öppnar Den blomstertid och andra delar av vårt kristna kulturarv upp dörren för Gud och det Han vill åstadkomma? I så fall var vårens beslut kanske en liten seger i alla fall.

”... skall oss var dag påminna Guds godhets rikedom. Låt oss den nåd besinna som räcker året om.”

Mats Björklund

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06