Neutral och normal

25.10.2018
INKAST. Det är svårt att hänga med i vilka ord och uttryck som är politiskt korrekta.

Det senaste no-no-ordet åtminstone i Sverige lär nu vara tolerans. Det lärde jag mig när vi tidigare i år diskuterade målsättningen för den barnredaktion jag jobbar vid. De österbottniska kollegerna, som alltid har örat närmare Sverige än vi i södra Finland, berättade att det inte längre är ok att säga att vi strävar efter tolerans.

Detta ska förstås inte tolkas som att vi strävar efter intolerans. Nej, men om du säger att du tolererar andra, då utgår du från att du själv är norm. ”De som är som jag är normala genomsnittsmänniskor, men vi är beredda att acceptera också de avvikande.” Ungefär så.

Jag förstår resonemanget, men jag är inte säker på att jag köper konklusionen. Tolerans är ett bra ord. I stället för att slå skamstämpeln på ordet tolerans borde vi göra det till allas ord: Jag accepterar dig och du mig. Vi har olika åsikter, olika kultur, men vi misstänkliggör inte varandra för det.

Balansen är inte så enkel som den låter. Det handlar om små, men avgörande nyanser. Alla som har ett barn med specialbehov vet detta. Alla som har suttit på ett föräldramöte i förskolan och hört toleranta mamman på stolen intill säga”Jag tycker att det är jättebra att de där barnen också finns i gruppen, så att våra barn lär sig att det finns såna” – alla vi vet det. Ensidig tolerans gör ont. Du (läs: jag)får lust att stiga upp och i ett uttryck för total intolerans drämma till toleranta mamman. Men det gör du inte. Det gör alltför ont att förpassas till de där som ska tolereras. Alldeles speciellt om det gäller ditt barn.

”Huhtasaari krävde neutralitet i undervisningen. Och vem vill inte ha det? Men vad är neutralt?”

Ett bedrövligt exempel på fallgroparna kring tolerans, norm och neutralitet var politikern Laura Huhtasaaris attack mot skolan där eleverna (i ett grupparbete som handlade om att skapa affischer som tog ställning) hade skapat en plansch med presidenten och en grön politiker i ena kanten, sannfinländska politiker i andra kanten och i mitten en båt med flyktingar och texten Suomeen vai kuoleen? (till Finland eller in i döden?). Huhtasaari krävde neutralitet i undervisningen. Och vem vill inte ha det? Men vad är neutralt? Att skolan INTE förordar humanitet och ansvar för nästan för att det finns partier som aktivt arbetar för villkorlig humanitet? Kan man i så fall löpa linan ut och säga att alla de som såg vartåt det barkade när Hitler tog makten men inte gjorde något stod för neutralitet? Det som Hannah Arendt kallade ”den banala ondskan”?

Vi måste motarbeta att goda begrepp förvanskas och ges en betydelse de aldrig var avsedda att ha. Neutralitet är opartiskhet, men inte till priset av omänsklighet. Tolerans är att acceptera att människor tycker olika, men inte att ge föraktet fritt spelrum.

Monica Vikström-Jokela

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41