Flera gick i gudstjänster i fjol än än året innan, visar statistiken

Sex församlingar i Borgå stift växte - det finns ljuspunkter i statistiken

MEDLEMMAR.

Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken.

17.3.2026 kl. 19:00

Tre svenska Helsingforsförsamlingar och församlingarna i Larsmo, Pedersöre och Åbo växte i medlemsantal under år 2025. Flera medlemmar nu än i fjol har Johannes, Petrus och Olaus Petri i Helsingfors.

Det är ljuspunkter i den stora helheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Summa summarum är nettot för församlingarna i Borgå stift, som i kyrkan i stort, att man tappar i medlemsantal. Men flera än året innan går i gudstjänsterna, och flera döps.

I över hälften, 24 av stiftets församlingar, döptes fler barn, och ibland någon nytillträdd ungdom eller vuxen, som nya medlemmar i kyrkan.

I det känt barnrika Larsmo är trenden stadig från år till. Här döptes i fjol 115 barn. Efter år med svagare siffror har många andra församlingar en tydlig vändning uppåt. I Petrus och i Åbo svenska var det tiotals fler dop än året innan.

– Vi vet att vi har många barnfamiljer på vårt område och vi har också varit med i en dopkampanj, säger Pamela Granskog som är viceordförande i församlingsrådet i Petrus.

Också den nya barnkörssatsningen Jubla tillsammans med andra församlingar i Helsingfors, som Petrus har organiserat, tror hon tilltalar familjer i huvudstadens norra stadsdelar.

Att den karismatiska, konservativare Puls­gemenskapen 2024 gick ur Petrus och startade eget tror hon inte har haft stor inverkan på medlemstalet.

– Så många var medlemmar i också andra församlingar och samfund, säger Pamela Granskog.

Borgå stift 2025:
1 700
döpta
1 400 valde medlemskap
2 250 lämnade kyrkan
2 900 döda

Död och hög ålder största faktorn

I medierna får de som aktivt väljer att lämna kyrkan oftast de stora rubrikerna. Men åldersstrukturen, och döden, är fortfarande den största enskilda faktorn kring medlemstalet.

De äldre generationerna, där det var vanligt att så gott som alla hörde till kyrkan, går nu bort. Närmare 3 000 avlidna i kyrkans svenskspråkiga församlingar begravdes ifjol. Särskilt berördes församlingarna i Ekenäsnejden, Sibbo och Borgå nu hårt kring den siffran.

Men också den boomen i åldersdemografin kan småningom vara förbi. Särskilt i de större städerna hade flera församlingar en nedgång i antalet döda från året innan.

Många lämnar kyrkan – och andra går med

Näst efter de skaror som har gått bort berör ändå utskrivningarna kyrkan starkt. I Borgå stifts församlingar tog omkring 2 200 personer under fjolåret beslutet att inte längre vara med.

Men också den negativa spiralen håller på att plana ut. Drygt 1 400 beslöt nämligen samtidigt i fjol att gå in och bli medlemmar i en svenskspråkig församling.

En huvudstadsförsamling som Matteus eller den lilla utlandsdominerade Tyska församlingen hade i fjol fler som valt medlemskapet än trätt ur. Plusset är visserligen bara en handfull personer.

I Petrus, Esbo svenska och i stadsförsamlingar i Österbotten som Jakobstad och Nykarleby avtog utskrivningarna tydligt under fjolåret.

Mycket gratis av flyttrörelsen

I folkkyrkan har den allmänna flyttrörelsen en stor inverkan. Vi flyttar inåt mot Helsingforsregionen, Åbo och Vasa, vilket syns i församlingsstatistiken. Helt och hållet ut ur det svenska Finland och Borgå stift flyttar också en liten ström, men också den avtog.

Stora Johannes församling i Helsingfors med drygt 11 000 medlemmar ökade mest i stiftet, med över 90 medlemmar, men i huvudsak genom inflyttning. Johannes gick 2025 om Domkyrkoförsamlingen i Borgå som tredje största svenskspråkiga församling i landet.

Som ”inflyttare” räknas också de som, ofta i tvåspråkiga familjer, väljer den svenskspråkiga församlingen på orten.

Förre domkapitelsnotarien Gunnar Grönblom, som har intresserat sig för stiftets medlemsutveckling under 100 år, säger att det har betydelse. Det går fler från en finsk församling till en svensk än i motsatt riktning.

– Ungefär i relationen 2:1, säger han.

Förlorare i flyttrörelsen är små församlingar som i Solf eller Kvevlax, men också villaenklaven Grankulla eller Väståboland har på kort tid tappat många avflyttare.

Artikeln fortsätter efter grafiken

”Hoppsan, såna siffror”

– När jag satt och gjorde verksamhetsberättelsen såg jag plötsligt att hoppsansa, här var siffrorna inte som de senaste tre åren! säger Sara Grönqvist, kyrkoherde i Väst­åboland.

Väståbolands vidsträckta skärgårdsförsamling drabbas just nu av alla negativa trender på en gång. Både skärgården och centralorten Pargas sägs tappa invånare inåt mot Åbo.

– Men vårt största minus är skillnaden mellan döpta och döda, omkring hundra personer på ett år, säger Sara Grönqvist.

Församlingen hon leder tappade totalt över 220 medlemmar i fjol. Några går in i kyrkan här, ofta för att kunna gifta sig eller vara faddrar, eller så är det den allmänna oron för världsläget, säger hon. Men varför 80 personer i fjol valde att gå ur församlingen kan Sara Grönqvist inte svara på.

– Jag brukar ibland ringa och hälsa de nya välkommen. Men till dem som skriver ut sig har jag inte brukat höra av mig. Vi kanske borde. Jag ska tugga på det, säger Sara Grönqvist.


Jan-Erik Andelin


tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00