– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.

”Jag blev överraskad hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle”

Topelius.

På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije.

2.3.2026 kl. 19:49


Erika Boije säger att Topelius gav Finland en egen berättelse och identitet.

– Min studie visar att Topelius låter den lutherska tron få en avgörande roll i hur Finland formas och legitimeras som nation. Han formade också hur vi ser på Sveriges och Finlands gemensamma historia och kyrkohistoria.

Berätta mer om din forskning om Topelius och det lutherska hushållet.

– Han använder det lutherska hushållet som modell för hela samhällsbygget, med utgångspunkt i hustavlan i Martin Luther lilla katekes.

Hushållet sätter ramar för allt från könsroller och fertilitet till tolerans och auktoritet, men det markerar också vilka olika minoritetsgrupper som inte får vara med i den nationella gemenskapen.


Är det något i din forskning som överraskade dig?

– Jo, framförallt hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle. Och i rätt så liknande frågeställningar och idéer.

– Topelius tangerar frågan om fertilitet genom att gestalta skillnaden mellan hur idealiska, finländska lutheraner får många barn. Topelius tillåter inte olika minoritetsgrupper att bidra till nationsbygget genom reproduktion.


Vilka minoritetsgrupper?

– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.


Du har umgåtts med lutheranen Zacharias Topelius i många år. Har du själv blivit mer luthersk?

– Som kristen hoppas jag också kunna leva enligt liknande ideal. Men jag har förstås reflekterat över hur idealen förändras över tid. Jag har forskat om nationalism och ser allas lika värde och mänskliga rättigheter som något väldigt viktigt. Om det sedan gör mig till specifikt luthersk eller kristen låter jag någon annan avgöra.


Du har ett nytt jobb i Svenska kyrkan. Berätta lite om jobbet!

– Jag är ny handläggare för mänskliga rättigheter på nationell nivå inom Svenska kyrkan.

– En viktig del av mitt arbete är Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska urfolket. Jag arbetar också med minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset, liksom med sverigefinnar och teckenspråkstalande inom kyrkan.

– En del av jobbet hänger tydligt ihop med min forskning. Jag har jobbat mycket med frågor om exkluderande mekanismer i samhällsbygget.


Du hör till en minoritet i Finland, men också en minoritet i Sverige. Hur känns det?

– Jag har alltid haft en minoritetsidentitet, så den förändrades faktiskt inte så mycket när jag flyttade till Sverige för tio år sedan. Jag talar också finska och upplever att finskan är ett känslospråk för mig.

– I Sverige saknar jag finskan och hör den alltför sällan men gläds över den sverigefinska gemenskapen där jag har möjlighet att prata finska.

–Eftersom finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige har mina barn också rätt att läsa finska i skolan. Språk är en viktig bärare av kultur och identitet. Jag är glad att kunna ge den gåva som är det finska språket vidare till mina barn, samtidigt som de också får lära sig mer om sin finlandssvenska bakgrund.


Erika Boijes avhandling En ny luthersk nation : Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius lades fram vid Uppsala universitet i januari 2026.


Erika Boije

GÖR: Handläggare i mänskliga rättigheter i Svenska kyrkan.

FAMILJ:
Man och två barn.

INTRESSEN: Språk, poddar, slalom på sportlovet och ljusa sommarkvällar i Oravais på sommaren.

Christa Mickelsson


FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

GUDSBILD. När Helena Rönnberg växte upp var Gud en sträng far som krävde ständiga prestationer – och matade hennes egen perfektionism. Idag är Gud bara en sak för henne: kärlek. 14.11.2022 kl. 15:13

ekonomi. Församlingarna får inte de utlovade sänkta pensionsavgifterna. Kyrkomötet ansåg att vi lever i osäkra tider och ändrade sitt beslut från i fjol höstas. Pengarna ska betalas till Helsingfors som förut. 11.11.2022 kl. 16:38

mission. Den lilla utbrytargruppen ur SLEY fick inte officiell status helt utan gnissel i kyrkomötet och biskopsmötet. 11.11.2022 kl. 13:50

KOMIKER. Komikern och författaren Alfred Backa räds inte utmaningar. När han fick frågan om han vill underhålla Borgå stifts alla präster med en show blev svaret naturligtvis ja. 10.11.2022 kl. 16:08

psalmbok. Nej, kyrkan ska inte slå fast vilka psalmer som hör till finländsk allmänbildning. Kyrkomötet i Åbo röstade ner initiativet direkt. 9.11.2022 kl. 16:33

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00