Då Bernice Haglund- Wikström kastar en blick i backspegeln ser hon ett liv som stundvis varit svårt, men också rikt.

Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”

ETT GOTT RÅD.

Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.

4.2.2026 kl. 12:27

I ett drygt år har Bernice Haglund-Wikström varit pensionär. Omständigheterna gör det lätt att leva i nuet.

– För just nu är det bra. Jag får rå om min egen tid och kan tacka ja till sådant som är meningsfullt. Men det är också lätt att leva i nuet eftersom man inte vet något om framtiden.

– Det gör man inte heller som ung, men man tror sig veta, man planerar som om man skulle ha all tid i världen. Då man kommer till det här stadiet märker man ”hoppsan, så fort det gick”, säger Bernice Haglund-Wikström.

Då hon var 20 år studerade hon till sjuksköterska och minns det som att hon var ganska nöjd med tillvaron.


Om du träffade den 20-åringen i dag, vad skulle du säga till henne?

– Ett övergripande råd skulle vara: ”You can’t please everyone, so you’ve got to please yourself” (fritt översatt: Du kan inte gör alla nöjda, så du måste göra dig själv nöjd), säger Bernice, och citerar samtidigt en strof ur Ricky Nelsons låt Garden Party.

– Jag menar det inte i en negativ bemärkelse, att man inte ska bry sig om andra. Det handlar mer om att också tro på sig själv.


Kämpade du med det, att tro på dig själv?

– Inte direkt, men jag tog kanske för mycket intryck av att andra sa si eller så. Jag har nog alltid trott på mig själv, men också varit beroende av andras tyckande och tänkande. Och det är klart, det är jag ännu.

Hon plockar fram vänskapens ikon. På den syns Jesus och abboten Menas. De står bredvid varandra, Jesus med en arm om Menas.

Armen är onaturligt lång. Det har tolkats som att Jesus når oss också då vi är långt borta från honom. De står inte så tätt ihop, det finns ett litet mellanrum.

– Det betyder att det finns frihet, och tillit i den friheten. Han håller oss inte fast krampaktigt. Han litar på oss, och tilliten går i båda riktningarna.

– Det är vad tro är för mig: tillit, förundran och öppenhet inför Anden. Inte ett försanthållande av vissa dogmer.


Har du alltid tänkt så?

– Jo, men livet är mer svartvitt då man är ung. Sen inser man att det är melerat. Då man inser det blir det enklare att förstå sig själv och andra, och att förlåta sig själv och andra.

Bernice har en öppen utstrålning. Hon säger själv att hon har en positiv livssyn, men glädjen är inte ett resultat av en rad gynnsamma utfall. Hon ser den snarare som en gåva som hon fått ha kvar genom sjukdom och sorg.

Redan som barn förlorade hon både pappa och lillebror. Hon har också själv varit sjuk.

– Men jag har också haft ett väldigt rikt liv.

I 20-årsåldern skrev hon en bucketlist som toppades av förhoppningar om att få resa mycket och att en dag få en egen familj.

– Jag har verkligen fått se och uppleva världen, och jag har en underbar familj.

Varje kväll innan hon somnar tänker hon på tre saker som hon är tacksam över från dagen som gått. Det är ett sätt att hålla blicken fäst på ljuset.


Finns det något du ångrar?

– Jo, men inget jag tänker berätta.


Om du ser på de som är 20 i dag, vad skulle du säga till dem?

– Tappa inte modet och hoppet.

– Vi pensionärer brukar säga att det går an för oss med tanke på hur världen ser ut, men stackars de som är unga.

Själv söker hon sig till gemenskap och bön för att hålla modet uppe. Hon ber på alla möjliga sätt: genom tystnad, djupmeditation och skottböner.

Bernice illustrerar med en enkel bön. Medan hon drar ett djupt andetag säger hon ”Herre Jesus Kristus”. Sen andas hon ut och fortsätter: ”förbarma dig över mig”. En kortare variant: ”Je” då man andas in, ”sus” då man andas ut.

Efter att medvetet ha bett i in- och utandning kanske man fortsätter automatiskt utan att märka det själv. Och Gud hör.

– Man kan be med varje andetag, varje hjärtslag.

Rebecca Pettersson


parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44