Eva Kuhlefelt är diakon. Men hon började som litteraturforskare.

Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"

diakoni.

När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan,

19.1.2026 kl. 10:00

Eva Kuhlefelt, 47, hör till dem som i dag byter bransch och i mogen ålder blir diakoner. Hon är doktor och tidigare projektforskare i litteraturvetenskap. Vägen in i diakonin gick via frivillig- och senare flera års heltidsarbete med asylsökande och flyktingar. Hon minns morgonen 2018 då hon först ordnade nöd­inkvartering åt ytterligare en flyktingfamilj, och sedan mejkade sig hastigt för att gå och försvara sin avhandling om författaren Hagar Olsson.

Vigd till diakon i Borgå domkyrka på trettondagen. Hur kändes det?

– Stämningen där framme vid altaret är väldigt intensiv. Jag som har en helt annan bakgrund, och ingen kyrklig förankring över huvud taget, kände det stort och omtumlande. Jag visste inte heller riktigt hur jag skulle förbereda mig för det. Men vid en julfest mötte jag en erfaren präst som sade att ”det är Gud du möter där vid altaret”. Och i den stunden, den 19 december, blev det enklare att hantera nervositeten.

Du jobbade inom diakonin redan innan, men den gröna skjortan får du ha på dig först nu?

– Det är andra dagen nu... Ett smycke och ett tjänstetecken får man också bära först när man har blivit vigd till ämbetet.

Du blev medlem i kyrkan rätt så nyligen. Hur kom du till tro?

– Jag vill inte använda uttrycket ”komma till tro”. Det är sant att jag blev döpt för två och ett halvt år sedan, våren 2023. Många utgår då från att när man blir döpt som vuxen har man också kommit till tro som vuxen. Det har jag inte gjort. Jag har haft en väldigt barnslig och fundamental gudstro så länge jag kan minnas, från lågstadieåldern.

Gick du i kyrkan ändå?

– Nej. Mina föräldrar skrev ut sig ur kyrkan på sextitalet så jag är inte uppvuxen i ett aktivt kyrkligt hem. Och jag har alltid haft utmaningar med kyrkans linje i människorättsfrågor, och tror att jag har följt den utvecklingen mera än många i kyrkan. Det här har tagit mig 30 år. Det var en lång väg till kyrkan för mig.

Vad har ditt flyktingarbete betytt för dig?

– År 2015 höll jag på med min doktorsavhandling och var inte bunden av arbetstid som and­ra. När Röda Korset öppnade en förläggning här i Raseborg så kom det, någonstans ifrån, att jag skulle åka dit som frivillig. Det var då Gud kallade mig första gången. När jag ser tillbaka nu tänker jag så. Så började bussarna med flyktingar komma; det var en ganska kaotisk tid.

Sedan stannade jag kvar ett år och arbetade framför allt med barnfamiljer, blev småningom expert på papperslöshet och jobbade hos Röda korset i sex år.

När Ryssland startade sitt anfallskrig i februari 2022 var vi ganska många aktivister som upplevde att det blev ett slags bearbetning av allt som hade hänt efter 2015. Ukrainarna togs emot på ett annat sätt än andra asylsökande hade tagits emot.

Jag tänkte då helt pragmatiskt att om jag ska fortsätta arbeta med att hjälpa människor i nöd, så behöver jag någon kraftkälla som är synlig och erkänd, någonting som bär mig. Så i november 2022 bestämde jag mig för att anhålla om medlemskap i kyrkan, i min längtan efter ett sammanhang, en församling. Nu var det dags.

Karis (i Raseborg) är din hemort. Har du sett nya sidor av den som diakon?

– Jag har under det senaste åren arbetat huvudsakligen i Helsingfors och Åbo och har en tydligare uppfattning om Raseborg nu som en stad med två ansikten. Vi har det ganska privilegierade Raseborg och – den här and­ra sidan. Ett samhälle som på många sätt blomstrar kan bli en ganska plågsam kontrast när man upplever att man borde vara perfekt och så är man inte det.

Vilka nya behov möter du här?

– Allt fler människor i arbetsför ålder är i arbetslivet men får ändå inte får ekonomin att gå ihop. Allt fler faller mellan stolarna. Det viktigaste vi borde göra nu är mera uppsökande arbete; vid vårdinrättningar, i skolor men också i hemmen. Målgrupperna förskjuts, och vi måste ha fokus på dem som faktiskt behöver oss allra mest.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49