– Jag är en julmänniska, men inte en julgalning, säger matkreatören och kokboksförfattaren Tara Junker.

Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”

mat.

Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat.

11.12.2025 kl. 18:00

Hennes julplanering började med att hennes mamma – som älskar mat lika mycket som hon själv – delade en instagram-mapp med härliga rätter de kunde testa i år.

– I år är julafton på en onsdag, så jag säger bara: ingen kommer att jobba måndag och tisdag och alla kommer att sluta tidigt på fredag. På det viset kommer julen tidigt i år. Men det finns mer tid att laga mat!


På julen äter många samma mat som alltid, intill minsta detalj. Hur tänker du om det?

– Jag älskar den mat min familj äter på julen, men vi äter ingen traditionell julmat. Vi äter det vi tycker är gott. Jag hoppas fler skulle tänka så, istället för att laga den där traditionella morotslådan som kanske knappt någon äter av.

– Vi äter ofta skaldjur. Ostron är en trevlig förrätt på julen – det blir inget matsvinn där! Vi har ofta en trevlig, alkoholfri juldrink, en julsallad med sådant som är i säsong och sedan mat som vi kryddar med saffran. Saffransrisotto, till exempel, eller salladsdressing med saffran.

Den finländska julmatstraditionen har inte mer än hundra år på nacken, påpekar hon. Överklassens vardagsmat blev festmat i stugorna, och Marthorna cementerade arvet.

Tänker du att vi kanske kunde fråga oss hur vår festmat ser ut idag?

– Ja, för det som känns skojigt med julmaten för mig är att det är lite lyxigt och fint. Det kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor.

– Vi är en liten familj, bara fyra vuxna och ett barn, och mycket av vår julafton går till att tillreda maten. Om matlagning är din grej: gör hela familjen delaktig i planerandet. Vad tycker barnen är lyxigt eller jättegott?

Har du fler tips på hur man kan tänka om julmaten?

– Det som vi lärt oss under åren är att man kanske inte behöver en huvudrätt, för det är egentligen fiskbordet som är gott. Man ska inte vara för mätt, för då orkar man inte äta något sött och ostar senare på kvällen. Vi har ofta haft en julsallad tillsammans med förrätterna, exempelvis med riven brysselkål, granatäppelkärnor, saffransdressing och inhemska grönsaker i säsong. Och kålrot måste ju inte ätas i lådformat, man kan exempelvis rosta den i ugnen och ha den i sallad.

– Mitt tips är att satsa på få men jättegoda saker. Jag tycker om att köpa ett finare smör. Och man kanske inte behöver fem olika ostar, det räcker med två riktigt goda, som är köpta i en riktig ostaffär.

Hon tänker också: varför inte knytkalas? Måste en stackars, stressad kvinna alltid stå i köket och gråta en skvätt på julafton?

– Och i mellandagarna kan man äta pizza. På den kan man slänga allt från skinkrester till ostrester från ostbrickan.

Hur tänker du om julklappar, konsumtion och svinn?

– Vi försöker ha minimalt med julklappar – bara en till mina föräldrar och en till mig och min pojkvän. Istället ger vi pengar till välgörenhet. En jultradition jag tänker införa i år är att ta min son till ett köpcenter där det finns granar med presentönskemål som går till ett barn i en familj som inte har råd med presenter. Många barn önskar sig saker som är självklara för andra barn. (Joulupuu-keräys, red. anm.)

Vilken är din viktigaste jultradition?

– Granen. Vi bor på 37 kvadrat men vi ska ha en normalstor, riktig gran som sedan står där och doftar och barrar. Mitt viktigaste julpynt är min mormors gamla julbollar av glas. Det är en del av ceremonin att packa upp dem ur servetter som säkert är från 60-talet och lämnar konstiga spår på fingrarna. Men i år när jag har en 1,5-åring vet jag inte om jag vågar ta fram dem.

– Med barn handlar det lite om att hitta sin egen jul. Att sitta ner med sin lilla familj och fråga: vad är viktigt för oss?

Sofia Torvalds


Nykarlebyborna stod i kö för att få rösta på söndagen. Under de två timmar S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby var röstningplats fick valfunktionererna vara igång så gott som hela tiden. Först efter en och en halv timme kom den första pausen då Gurli Dumell passade på att massera Majlis Nyviks axlar. 11.11.2014 kl. 12:58

I Karleby svenska församling sker ingen drastisk förändring mellan de två listorna, Kristus i Centrum och Alla Gemensamt. I församlingsrådet ökade Kristus i Centrum med en plats på bekostnad av Alla Gemensamt. Fördelningen är då åtta mot fyra. 11.11.2014 kl. 12:10

Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

Kyrkomötet. Frågan om möjligheten att grunda personförsamlingar väckte diskussion i kyrkomötet men förslaget om att låta initiativet förfalla skedde utan omröstning. 6.11.2014 kl. 08:49

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04

Stiftsdekan. Fem personer sökte jobbet som stiftsdekan och intervjuades. Domkapitlets intervjugruppvalde att låta Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray gå vidare. 5.6.2022 kl. 18:53