”Folk förstår inte vad prästen säger”

SPRÅK.

Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn.

8.12.2025 kl. 13:17

Allt fler finskspråkiga präster jobbar numera inom Borgå stift. Den språkliga mångfalden uppfattas av de flesta som en rikedom, men det riktas också kritik mot bristfälliga språkkunskaper och en förfinskning av det svenska kyrkolivet.

– Det har förekommit fall där folk i en svensk församling inte har förstått vad prästen säger. En del av dem har vänt sig till en svensk församling i grannkommunen för att få en förrättning på svenska, säger en källa som Kyrkpressen har talat med.

På grund av frågans känsliga och eldfängda natur låter Kyrkpressen anonyma källor komma till tals i denna artikel.

– Vår statistik visar att endast sju till åtta finskspråkiga präster tjänstgör vid svenska församlingar i Borgå stift för närvarande, säger Mia Anderssén-Löf, stiftsdekan på domkapitlet vid Borgå stift.


Stora svenska språkprovet

Enligt domkapitlets språkkrav måste alla finskspråkiga präster, som har en ordinarie tjänst vid en svensk församling, avlägga det stora svenska språkprovet.

– Det är ett krav som vi inte tummar på, säger Anderssén-Löf.

Om det däremot rör sig om ett vikariat eller någon som har en tillförordnad befattning går det att bevilja undantag.

– Församlingen och domkapitlet kan tillsammans avgöra när man kan frångå de språkliga behörighetskraven, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Domkapitlet saknar aktuell statistik på det totala antalet finskspråkiga präster som för närvarande har tidsbundna avtal och inte har avlagt det stora svenska språkprovet.


– Det är svårt att rekrytera svenskspråkiga präster, säger Kira Ertman. FOTO: ARKIV/SOFIA TORVALDS


Vid Esbo svenska församling är just nu två av sex präster finskspråkiga. Enligt Kyrkpressens uppgifter har en av församlingens präster gått över till finska i ett viktigt samtal om en förrättning med församlingens medlemmar. Anledningen till språkbytet var knaggliga kunskaper i svenska.

– Den feedbacken har inte nått mina öron. Det är svårt att bemöta kritiken då jag inte vet vad som har hänt, säger Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling.

Enligt Ertman har domkapitlet beviljat dispens för en av församlingens vikarierande präster som än så länge inte har avlagt det stora svenska språkprovet.

– Det är ytterst svårt att rekrytera behöriga svenskspråkiga präster i Borgå stift eftersom tillgången är så begränsad, säger Ertman.

Problemen att få svensk service vid Esbo svenska församling väcker ont blod.

– Borgå stifts existensberättigande handlar ju om rätten att utöva sin tro på sitt svenska modersmål. Om det inte går att få betjäning på svenska i en svensk församling måste nuvarande praxis ses över, säger en källa.


Vill inte peka finger

Vid domkapitlet i Borgå stift är man inte förvånad över att språkmuren spelar spratt med församlingsmedlemmarna på olika håll i Svenskfinland.

– Jag har hört om dylika fall, men jag vill inte peka finger på de församlingar det rör sig om. Det vore inte rättvist att peka ut någon. Jag förstår att det känns otryggt om man inte är säker på att man blir förstådd. Så kan det förstås också vara även om man har samma modersmål, säger Anderssén-Löf.


Varför söker allt fler finskspråkiga präster sig till svenska församlingar?

– Det är mycket lättare att få en tjänst på svenskt håll. Konkurrensen om jobben i svenska församlingar är inte lika hård som i de finskspråkiga stiften. En lediganslagen prästtjänst vid en finskspråkig församling kan ha omkring 30–40 sökande medan svenska församlingar sällan får fler än fem ansökningar per tjänst.


Råder det brist på behöriga svenskkunniga präster i Borgå stift?

– Nej, vi har en balanserad situation för tillfället. Vi har mig veterligen få obesatta prästtjänster inom Borgå stift just nu. Men läget kommer att förändras snabbt. Omkring 40 procent av alla präster i Borgå stift kommer att gå i pension inom tio år.


Dålig återväxt i Åbo

Trots stora framtida rekryteringsbehov är återväxten inte tryggad. Allt färre studerar teologi vid Åbo Akademi, vilket kan bädda för problem.

– Vid sidan av Åbo Akademi har vi en tillströmning av teologer från Helsingfors universitet och Itä-Suomen yliopisto. Och så rekryteras en del präster som har tjänstgjort i Sverige, säger Anderssén-Löf.

Den språkliga balansgången mellan finska och svenska har slagit rot också vid Åbo Akademi.

– Omkring 25 procent av dem som pluggar teologi vid Åbo Akademi har finska som modersmål. Jag har hört att man har varit tvungen att övergå till finska i undervisningen i vissa situationer då studenternas svenska är alltför svag, säger en källa.


”Svenskan blir aldrig mitt modersmål”

Anne Koivula har jobbat som församlingspastor i Petrus församling i Helsingfors i sju år. Hon har finska som modersmål och är medveten om den språkliga friktion som har bubblat till ytan vid en del svenska församlingar.

– Jag har blivit väl mottagen i Petrus församling. Svenskan blir aldrig mitt modersmål, men jag gör så gott jag kan, säger Koivula.




Anne Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd. FOTO: HELSINGFORS FÖRSAMLINGAR


Hon medger utan omsvep att det har varit svårt att bli bekant med den bibliska och sakrala terminologin på svenska.

– Jag hittar inte de verbala nyanserna på svenska alla gånger. Jag försöker kompensera för det med gester och omskrivningar. Jag hoppas att folk visar mig nåd då de ser att jag försöker mitt bästa.

Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd i de församlingar där språkmuren vållar problem.

– Även om svenskan inte är perfekt så kan en präst vara bra på många andra sätt. Det är kyrkoherdens uppgift att backa upp sina anställda och hjälpa dem så att de har de förutsättningar att klara av sina arbetsuppgifter.


Hur ska vi tackla språkförbistringen i Borgå stift?

– Det här är inte något man löser på stiftsnivå. Det är i församlingarna som problemen ska lösas. För mig personligen är det en rikedom att få jobba på svenska. Jag är tacksam för att jag är en del av den finlandssvenska gemenskapen.

Text: Mikael Sjövall


Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

diakoner. Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand vigde igår nya medarbetare till kyrkans tjänst. 6.10.2025 kl. 11:41

LIVSFÖRVANDLING. Trygve Stålstedt växte upp med en alkoholiserad far. När han var vuxen och fick egen familj blev han själv alkoholist. Nu är han nykter och lever sitt andra liv. – Jag vet att människor kan förvandlas, men förvandling är skrämmande. 2.10.2025 kl. 15:01

BISTÅND. USA och flera stora europeiska länder skär i biståndet. Det leder nu till att KUA får se över hur många man har råd att ha på huvudkontoret i Helsingfors. 2.10.2025 kl. 11:54

laestadianer. Bland finskspråkiga laestadianer finns en oro över den riktning kyrkan tagit. Men någon bredare diskussion om att lämna kyrkan har inte förts. 30.9.2025 kl. 12:20

PRÄSTVIGNING. Teologie magister Katarina Smeds prästvigdes i Borgå domkyrka igår. Hon ska jobba i Johannes församling. 29.9.2025 kl. 10:37