– Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden, säger Camilla Ekholm.

”Jag är ingen glansbild – det ger större redskap och förståelse när jag möter andra”

NY DOMPROST.

Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade.

19.11.2025 kl. 08:00

Camilla Ekholm valdes för några veckor sedan till den första kvinnliga domprosten i Borgå med en överväldigande majoritet av rösterna.

Betyder det något särskilt att vara den första kvinnan på den posten?

– Jag har aldrig tänkt att det skulle vara en grej att jag är kvinna. Jag tänker att om människor röstar på mig är det på grund av mina egenskaper, inte på grund av mitt kön. Men det som känns bra är att glastaket är spräckt, för det betyder att frågan om kön i framtiden är ännu mer en icke-fråga. Det är ännu en markering under den långa vägen med kvinnor som präster.

Jag tänker att om människor röstar på mig är det på grund av mina egenskaper, inte på grund av mitt kön. Men det som känns bra är att glastaket är spräckt, för det betyder att frågan om kön i framtiden är ännu mer en icke-fråga.

På vilket sätt skiljer sig domprosten från en vanlig kyrkoherde?

– Det är ju en lite spännande tjänst för att den är tudelad. Domprosten fullt ut kyrkoherde för sin församling, men samtidigt medlem av domkapitlet. Vid behov är domprosten biskopens vikarie, och är också med och utbildar nya präster. Det innebär nog mera jobb, och jag vet redan av erfarenhet att det innebär mycket jobb att vara kyrkoherde. Det betyder kanske att jag måste trappa ner lite vad gäller förrättningar och gudstjänster. Jag hoppas att jag hittar en balans under vägen. För mig är det jätteviktigt att också finnas där för församlingsborna, jag vill inte bara vara en byråkrat.


Är du bra på att dra gränser? Det känns att du behöver bli bra på det.

– Det här en lite smärtsam fråga, men jag har blivit bättre och bättre på det. Jag är nästan 50 år och har jobbat som präst i över tjugo år, och har lärt mig med åren. Det här är en viktig fråga för jag måste ju jobba på ett hållbart sätt, annars blir det fel mot alla andra.


Varför ville du bli präst i tiden?

– Jag hade en ganska lång resa. Jag skulle inte bli präst utan lärare i psykologi och religion. Jag hade en så orealistisk bild av hur en präst ska vara och tänkte att det idealet uppnår jag aldrig. Men min längtan blev större och större och sakta föll bitarna på plats. Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden. Jag tror att det som spökade i bakgrunden var höga krav på mig själv. Jag har lärt mig att det är tur att jag inte är en glansbild, för det ger så mycket större redskap och förståelse när jag möter andra.

Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden.

Vilken del av jobbet som kyrkoherde gillar du allra mest?

– Personalledningen. Jag tycker jättemycket om att få vara med och utveckla verksamhet tillsammans med de anställda. Det fina är att genom samarbete och diskussion se styrkorna hos människor, och vara med och stöda dem så att de kan göra sitt jobb så bra som möjligt. Den interaktionen trivs jag bäst med.


Vad brinner du för i församlingen?

– För mig är det jätteviktigt att tröskeln är låg. Om någon undrar ”är det här min plats, får jag gå in här, hör jag till?” vill jag skapa en sådan atmosfär att de känner sig välkomna. Hur man uppnår det är inte helt lätt, men det handlar om bemötande och öppenhet och vilka ord vi använder. Ibland behöver verksamheten inte vara så vidlyftig, första steget är kanske bara att locka någon att komma in genom dörren.


Vad är din dröm för kyrkan i framtiden?

– Framför allt värna om dem som kommer. På många håll ser vi av ett ökat intresse för kyrkan. Jag vill att vi tar hand om dem som hittar till kyrkan. Jag upplever att det finns en stark längtan efter ett djup hos människor idag, en längtan efter mening och trygghet och Gud.

– Våra unga vuxna i Sibbo har bett om att få träffas och tala mer på djupet. Det jag hört ungdomarna säga är att det idag nästan är mer konstigt att inte tala om tro än att tala om tro.


Camilla Ekholm

GÖR: Kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Börjar som domprost i Borgå svenska domkyrkoförsamling den 1 april 2026.

FAMILJ:
Mannen Markus och tre döttrar i åldrarna 20, 18 och 15 år.

INTRESSEN: Tycker om att jogga. ”Det är min terapi och mitt andningshål.” Lyssnar mycket på ljudböcker, umgås med familj och vänner.

Sofia Torvalds


Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00