Rasmus Fotoman är av generationen som formades av Totorock och lovsång.

Rasmus Forsman: ”Programmet ska bidra med en tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka till lite”

radio.

Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman.

27.10.2025 kl. 09:42

Efter en paus på drygt tre år är programmet med kristen musik Tack och lov tillbaka på måndagskvällar i Yle Vega. Ny skivpratare och redaktör är Rasmus Forsman från Vallvik i Korsholm. Radiojobbet ska han sköta vid sidan av vardagskneget vid en golvläggningsfirma.

Är ”Tack och lov” primärt ett andligt program eller ett musikprogram?

– Jag säger ett andligt program, utan vidare. Det ska få vara mer än ett önskeprogram och bidra med andlig kost eller någon tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka lite. Jag har en förhoppning om att det bland önskelåtarna går att skönja en röd tråd att knyta ihop. Kanske jag kan öppna med något bibelord eller en tanke eller någonting sånt.


Hur fick du jobbet?

– Jag fick frågan när Stefan Härus (programledare till 2022) lade av. Men då hade jag inte tid och det var stora skor att gå in i. Nu fick jag frågan på nytt i december. Jag sa diplomatiskt att jag skulle fråga min fru och tänkte att hon väl säger nej. Men hon tyckte att – varför inte?


Är Tack och lov uppbyggt som förr?

– Det blir lite kortare än tidigare, 37–38 minuter och sänds efter måndagarnas aftonandakt klockan 19.22. Kanske tre–fyra låtar faller bort nu.


Hur förberedde du nystarten?

– Jag gjorde tre pilotsändningar, två vanliga avsnitt och sedan en special. Jag gör programmen hemma, jag har så pass bra utrustning. Jag har också gjort aftonandakter och Andrum hemma.


Hur får du tag på musiken?

– Jag kommer åt Yles arkiv och hämtar musiken där. Men senast fanns bara sex av tjugo önskade låtar i arkivet. Jag har 500–600 skivor själv. Stefan Härus hade ett betydligt större arkiv av rent fysiska skivor och cd-n.


Bandat alltså och inte direktsänt. Hur ska man önska en låt som lyssnare?

– Mejladressen är den enda kanalen. Det har också varit tal om att man skulle kunna lämna ett röstmeddelande via Yles sidor.


Kristen musik kan ju också vara klassiskt, körmusik … Tack och lov tycks hålla sig till popgenren och kristna band?

– Det är önskemålen. I det första programmet var det körsång, lovsång, soloartister och något band. Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt. Ser man till exempel på Sverige så finns det ju inte så många kristna band. Det är mest lovsångsbetonat och många låtar är nästan som på 80-talet.


Har du varit med i körer eller band?

– Jag sjöng i Bighill Singers i 15 år, där gav vi ut tre album innan vi nyligen tog paus. Jag ledde Oikumenekören i fem–sex år, och när jag var pastor i Borgå ledde jag en mindre gospelkör.


Musicerar du nu själv i någon församling? Ditt huvudinstrument?

– Keyboard är det jag spelat längst. I (pingstkyrkan) Elim i Kvevlax hoppar jag mest in på akustisk gitarr, särskilt när jag leder lovsång. Men jag tycker om bas. Det är ju bara en ton i taget då. Fast felprocenten blir ju större då om man mokar... (skratt).


Din egen favoritlåt inom musik överlag?

– Jag var tio när jag hörde Totos Rosanna, det var en upplevelse, och jag skulle bli musiker. När jag växte upp tyckte jag 80-talets lovsånger var dåliga, och dåligt framförda låtar – tills jag insåg att lovsång handlar om någonting annat.


Vad tänker du på när du hör uttrycket ”tack och lov”?

– Jag tänker på mamma, hon kunde uttrycka sig skojfriskt. Jag tänker på hennes många roliga uttryck.


Tack och lov sänds måndagar kl. 19.22 i Yle Vega. Mejladressen för att önska musik är tackochlov@yle.fi.

Text: JAN-ERIK ANDELIN


gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34