Graven delar Lars Levi med hustru, en dotter, svärson och ett barnbarn. Maria Smeds har lärt sig att skilja på kvinnoförakt och respekt för Bibeln.

Lars Levi Laestadius har satt spår i Pajala

laestadianism.

Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds.

17.10.2025 kl. 10:00

Prästgården, där Lars Levi inte hann flytta in före han dog, är idag Laestadiusmuseum. Intill prästgården står det lilla pörtet där han flyttade in 1854 med familj och tjänstefolk. Där bodde han de sista åren av sitt liv.

Utanför prästgården och pörtet finns en byst av Lars Levi och olika minnesmärken av Lars Levi, resta bland annat av laestadianska föreningar i norr.

Det är heller inte svårt att finna Lars Levi Laestadius grav på kyrkogården i Pajala. En skylt uppsatt utanför grinden visar exakt hur man ska gå. Där finns också en ställning med texten Karta till Laestadius grav. Kartorna är slut. Tydligen är det många pilgrimer som följer hans fotspår.


Lars Levi predikade i Kengis

Ursprungligen gravlades Lars Levi 1861 på kyrkogården i brukssamhället Kengis, sex kilometer från Pajala. De var där kyrkan han predikade i stod medan han var kyrkoherde i Pajala, och där bodde han fram till 1854. När kyrkan flyttades till Pajala tömdes också kyrkogården och stoften av de avlidna flyttades till den nya kyrkogården i Pajala 1869. Det sägs att Lars Levis kista öppnades i samband med flytten.

På kyrkogården i Pajala delar Lars Levi (1800–1861) och hustrun Brita-Kajsa (1803–1888) grav med sin dotter Fredrika Johanna (1840–1902), hennes man bokhållaren Fritihiof Haeggström (1839–1903) och deras ogifta dotter Alida Konstance (1872–1942).

Järnbruket i Kengis, världens nordligaste, anlades 1646 och hade sin glansperiod på 1600-talet. Under 1700- och 1800-talen var det igång sporadiskt tills det brann ner till grunden 1879. Där byggdes en kyrka 1797 som flyttades till Pajala mellan åren 1869 och 1871, åtta år efter att Lars Levi dött. Av kyrkan i det gamla brukssamhället finns idag endast rester av grunden kvar.

Idag står kyrkan ett högt krön på Laestadiusvägen 38 i Pajala. I samband med flytten byggdes den om och Lars Levi skulle knappast känna igen sig i den idag. Den ursprungliga kyrkan utgör idag sakristia och sidoskepp i den nuvarande. Men predikstolen från vilken Lars Levi höll predikningar där han realistiskt beskrev människornas syndfullhet är rest i den ombyggda kyrkan.


Maria predikar i Laestadius kyrka

Denna söndag håller prästen Maria Smeds på att avsluta gudstjänsten i Pajala kyrka. Trots att vi dubbelkollat tiden kommer vi en timme för sent.

– Herra siunatkoon teitä ja varjelkoon teitä. Herren välsigne er och bevare er … välsignar hon.

I sitt jobb möter hon både svenska, finska och meänkieli. Hon är från Jönköping och talar varken finska eller meänkieli, men några fraser sitter.

I kyrkan sitter kanske trettio personer. Det är länge sedan väckelsen drog över Pajala.

Som präst i Pajala och kommunal musiklärare i Karesuando har Maria Smeds inte kunnat undgå väckelsehistorien och Lars Levi Laestadius. Under året hon verkat i församlingen har hon mött många laestadianska besökare.

– Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här. Hade jag vetat i förväg vad jag skulle möta så kanske jag inte hade kastat mig ut så. Men å andra sidan, jag vill ju lita på Gud. Jag behöver inte behaga allt och alla, säger hon.

Tidigare hade Maria inte mött så mycket kvinnoprästmotstånd.

– Det är som en sorts förkastelse. Jag har varit mycket i Israel och i Sydafrika där man möter olika väldigt hårda religiösa ståndpunkter. Jag har övat mig i landskap med mycket konflikter. Jag har lärt mig att urskilja vad som är kvinnoförakt och när man faktiskt håller Bibeln högt. Och då är vi överens.


Inte bara motstånd

Men hon har inte bara mött motstånd. Senaste sommar besökte en grupp från Rovaniemi Pajala. Innan gudstjänsten började presenterade de sig som väldigt konservativa.

– Men när det blev nattvard kom alla fram. Jag vet inte var gränserna går, men mina kollegor och dom andra i kyrkan var helt chockade. Jag förstod inte att det var ett mirakel. Efteråt har de pratat jättemycket om vad som hände.

Efter kyrkan gick gruppen till Laestadiusmuseet. Nästa gång Maria kom dit låg det en present till henne där.

– Det var ett knypplat hjärta i vitt på en stålram och ett kort: Kiitos paljon Maria. Gud välsigne dig! Jag tänker att Gud måste göra detta och vi inte bara kan stå där och vara hårda. Jag vill alltid ge det bästa till alla. Och sen om de inte vill ta emot är det inte mitt ansvar.

Hon ser det som en fördom att alla kvinnliga präster är liberala.

– Det finns väldigt många bibeltrogna kvinnor som är präster. När man möter en måste man rubba sina tankecirklar. Om man då är human mot mig, alltså en medmänniska mot mig, men har en annan teologisk ståndpunkt, visar det på mognad. Men jag blir bekymrad för dem som tänker att man i Guds namn kan mobba folk.

Läs också: Maria Smeds upplevde Guds tilltal: hon skulle flytta till Sápmi

Text och foto: Johan Sandberg


FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11