– Kallet att studera teologi är över 20 år gammalt, säger Niklas Andersson.

”Varje företagsledare borde någon gång hålla ett sorgesamtal”

ledarskap.

Som direktör vid en marknadsföringsbyrå gick Niklas Anderssons liv på höga varv. Sedan kom coronapandemin. Sedan frågade hans mopedgrabb därhemma om inte de skulle gå på Alphakurs tillsammans.

7.10.2025 kl. 15:58

Varje företagsledare borde någon gång hålla ett sorgesamtal. Det anser Niklas Andersson, 47, från Ekenäs. Han är till vardags operativ vd för en ”tillväxtbyrå” som jobbar med marknadsföring. Firman har grundats en gång av tre finlandssvenskar och är i dag ett företag med omkring 100 anställda, med jobb ändå bort i Slovenien eller Uruguay.

Mitt i livet har han tagit upp tråden med sina teologistudier som han började med redan för 20 år sedan. Sin teolog­praktik gör han nu som församlingsteolog i Petrus församling i Helsingfors.

– Jätte­roligt. Det har varit en fin tid hittills, säger han.

Onsdagen är vardagsgrå ute när vi träffas i Petruskyrkan i Månsas, i allrummet med pösiga soffor, maringrön vägg, ett konstverk som föreställer fisk i stim på väggen.

– Jag är en social människa. Jag tycker om att sitta med människor. Så här som vi sitter nu, säger han.

"Det är en rolig utmaning att som liturg skapa en högmässa som är välkomnande och där man kan känna sig bekväm."

Naturligt gäng i pingstkyrkan

Via livet och vännerna, ”ett naturligt gäng”, har Niklas Andersson kommit med i pingstkyrkan Betesda Church i Ekenäs. Där har han i femton års tid suttit i församlingens styrelse och också jobbat med missionsprojekt.

Fortfarande känner han sig ändå hemma i den lutherska folkkyrkan.

– Min egen tro har inte förändrats, tvärtom. Den har kanske fördjupats. Speciellt nu när jag har praktiserat har jag tyckt mycket om att fira gudstjänst och att vara liturg eller predikant.

– En högmässa kan vara lite svår att komma in i om man inte är van. Men det är en rolig utmaning att som liturg skapa en stämning som är välkomnande och där man kan känna sig bekväm.

I Ekenäs hamnade Niklas Andersson ursprungligen från uppväxttiden i Borgå för att bli skogsbruksingenjör men fick i inte under lama-åren inte jobb i branschen,

Niklas Andersson tog då till sin officers- och kadettutbildning och sökte jobb innanför murarna i Nylands brigad i Dragsvik och var stam­anställd ett antal år; i dag kapten i reserven. Han har också vidareutbildat sig till magister i naturresurser och i företagsledning.

Kenyamissionär i byskolan

De första viktiga impulserna kring den kristna tron minns Niklas Andersson från skolan i Illby utanför Borgå.

– Som lärare hade vi Brita Iiskola, som hade varit missionär i Kenya, med alla de här storyna hon berättade för oss barn i ettan och tvåan. Hon predikade inte, men kyrkoåret var närvarande hela tiden, i morgonandakter och så.

I ungdomsarbetet i församlingen i Borgå växte Niklas Anderssons tro fram och småningom också kallet att börja studera teologi.

– Men det var en annan tid då. Vi hade småbarn och man måste försörja familjen, så det gick inte då att studera.

"Han såg att allting kanske inte riktigt var bra med pappa som bara satt vid sin skärm."

På mopo till Alphakursen

En andra vändning i livet kom för Niklas Andersson med coronapandemin.

– Det var en tuff tid. Man skötte ju allting online, men så bröts också min församlingskontakt.

Till slut var det hans egen tonåring Benjamin, som hade vuxit upp i pingstkyrkan med familjen sedan barnsben, som tog initiativet.

– Han såg att allting kanske inte riktigt var bra med pappa som bara satt vid sin skärm. Han kom och föreslog att vi skulle gå en Alpha­kurs, att det skulle vara ”bra för honom och bra för mig”. Och vad gör man då, när ens egen son frågar?

Så Niklas satte sig en vårkväll bak på Benjamins moppe och så åkte de på Alphakurs.

– Det blev en gnista till en comeback efter corona­tiden. Jag kände att jag vill tillbaka till det jag egentligen var kallad till.

Praktiken i Petrus har gett Niklas Andersson ett bredare perspektiv på mänskliga möten.

– Jag skulle kunna rekommendera alla före­tagsledare att åka som sommarteolog på ett skriba­läger, hålla andakt på ett äldreboende eller ett sorgesamtal.

Företagsledare jobbar ofta hårt och har ofta också andra anställda som sköter relationerna till människorna ute i arbetsvardagen.

– Sitter du där på jobbet tio till tolv timmar per dag går du inte nödvändigtvis på alla föräldra­samlingar eller andra tillställningar som skulle ge dig den här mänskliga kontakten.

Hans studier i själavård har också gett perspektiv på den gamla händelsen då han för en tid som ung vuxen vände Gud ryggen.

– När man frågar hur många barn vi har så har vi fyra, men de är egentligen fem. Vårt första barn föddes aldrig.

Först under de senaste åren har han kunnat tala om det, men inte mera om det just nu här i soffan i Månsas.

"Just nu vill jag ha den här sabbatstiden på fyra månader. Alla dörrar är öppna, ingen är stängd."

Alla dörrar är öppna

Niklas magistersavhandling vid Åbo Akademi rör sig i samma landskap som han själv. Tro och företagsledar­skap är ämnet för hans slut­arbete. I det har han intervjuat fem företagsledare som också äger sina företag.

Forskningen fokuserar ofta på bredare fenomen som den svenska Gnosjöandan eller laestadianismen, säger han. Hans arbete går däremot mera in på personlig tro och vad den betyder när man ska vara ledare.

– Där kommer nog en stark betoning på att se företagsledarskapet som ett kall.

Så vad ska hända nu? Har du tankar på att bli präst?

– Det frågar alla hela tiden. Men jag har ingen konkret plan. Just nu vill jag ha den här sabbatstiden på fyra månader, efter sju år med business och företagande. Alla dörrar är öppna, ingen är stängd.

Jan-Erik Andelin


ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43