Evangelicum, stiftets äldsta ungdomskör ska ha bra Jesustexter

UNGDOMSKÖR.

Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum.

10.9.2025 kl. 17:43

Omkring ett dussin gånger per år träffas lägerkören Evangelicum. Niklas Lindvik har varit medlem i kören i över fyrtio år, och varit dirigent i över trettio. Vi talar om det som till en början hette Evangeliska Ungas ungdomskör.

Kören blev till av en slump på ett läger i Vasa 1971, då en kantor, närmast för att ha lägerprogram, halade fram fyrstämmiga körarr.

– Vi är troligen stiftets äldsta ungdomskör. Deltagarantalet har varierat: som mest cirka 150 på sjuttiotalet, mellan 50 och 100 under lång tid, med en dipp till 15–20 på 2010-talet. Nu var cirka 50 anmälda till lägret för en dryg vecka sedan.

Var kommer körmedlemmarna ifrån?

– Tyngdpunkten är Österbotten, men kören har alltid haft sångare från hela Svenskfinland. Till senaste läger kom folk från hela Österbotten, Åboland, Helsingfors och till och med en ålänning.

Hur ofta övar kören?

– Vi övar inte veckovis eller månadsvis, utan har ett par tvådagars körläger per termin med övernattning. I snitt blir det en träff per månad, ibland med endagsövningar.

Finns det stämledare eller lokala övningsgrupper mellan lägren?

– Nej. Vi har inga stämledare eller lokala grupper som övar regelbundet. Det har funnits det förr, men det är lite projektkänsla över det hela. Det är sällan ens samma människor på en övning till en annan.

Hur började din egen musikaliska resa?

– Jag är uppvuxen i (evangeliska) Slefs tradition via familjen och började spela på en elorgel hemma på 70-talet, lärde mig ackord på gehör och spelade kristna sånger. Jag har gått musikinstitut, Evangeliska folkhögskolans musiklinje och fem års yrkesmusikerlinje i Jakobstad. Jag välsignades till körledare för Evangelicum 1993 och har fortsatt sen dess. I dag är jag biträdande rektor folkhögskolan och musiksekreterare för (evangelieföreningen) Slef.

Vilken är målgruppen för din kör?

– Man får vara med när man har börjat i högstadiet och många är med upp till 30, men de flesta droppar av mellan 20 och 25. Vissa är med ett år, andra i tio.

Vad är körens musikstil?

– Vi är ingen renodlad gospelkör, fast vi sjunger gospel. Det är mycket lovsång, nya arrangemang av gamla väckelsesånger, en blandning av svängigt och lugnt. Vi sjunger mest på svenska, mycket på engelska, och ibland på exo­tiska språk, afrikanska inslag från missionsarbetet och så.

Finns det en nordisk, evangelisk musiktradition?

– Ja och nej. Det låter mycket som annan kristen musik, men vi gräver ofta i sångskatter som Sionsharpan och gör nya arrangemang av gamla väckelsesånger. Norden, och av någon anledning Norge, är en stor inspirationskälla för oss.

Rock och rap kan man numera få höra i en del kyrkor?

– Det är ingenting vi har vi har testat på.

Är kören en inkastare för Slef?

– Både och. Det finns de som kommer med i kören och sedan i verksamheten i övrigt och får vänner för livet här. Andra börjar på andra vägar jobba för Slef och hittar kören på det sättet.

Era texter känns rätt så teologiskt medvetna?

– Ja, vi värnar om ett tydligt kristet, Jesuscentrerat budskap. Vi lägger stor vikt vid att texterna är bra, det är en viktig tradition.

Niklas Lindvik, körmedlem i över 40 år, dirigent i över 30.
Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11