Språk förde Juhani Jäntti till Lärkkulla som nu firar 75 år

"På Lärkkulla är det fullt hela tiden”

LÄRKKULLA.

Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år

2.9.2025 kl. 20:00

”På en avlägsen höjd” har Lärkkulla stiftsgård verkat ett stycke utanför Karis samhälle sedan 1950. I dag är det nästan ständigt fullsatt på kursgården och folkhögskolan, säger direktor Juhani Jäntti. Men bland Karis­borna som vandrar förbi nere på vägen är det många som aldrig har kommit sig för att titta in, trots att många har gått sin skriftskola här, eller lekt på området som barn. På jubileet lördagen den 13 september hoppas han att många ska göra det.

Vad doft och smak på Lärk­kullas 75-årsjubileum?

– Under de 35 åren jag har varit här har vi aldrig haft öppna dörrars dag. Det enda jag har hittat i vår historia var i januari 1950, när Lärkkulla invigdes officiellt. Kurserna hade då redan börjat i november 1949.

Annat på jubileumsprogrammet?

– Jag har en tillbakablick på Lärkkullas historia, bland annat om hur ”vi är så söta” – skolan fick chocklad och kakao som donationer från Amerika. Allt var på kuponger och kort på efter kriget, och det blev faktiskt värt en miljon mark (cirka 50 000 euro i dag).

– Så blir det rundvandring på området med en av våra lärare som har specialiserat sig på arkitekterna Hilding Ekelund och Eva Kuhlefeldt-Ekelund, som har ritat skolan. Och så har vi två konserter på gården.

Varför byggdes Lärkkulla just i Karis?

– För att vara neutralt, varken i Åbo eller Helsingfors, utan mittemellan. Processen började på 1930-talet, och efter ett långt sökande valdes kullen här där ett tidigare barnhem hade stått, och brunnit ner. Med lärkträden här blev det Lärkkulla. Kyrkan hade en stor roll, men det kom också pengar från Sverige och mycket gjordes på talko. Bland annat donerades 1 500 stockar .

Lärkkulla har också en roll i stiftet. Vilken är balansen mellan skola och det nationella?

– Så länge jag har varit här och kan blicka bakåt har det varit stabilt. Vi arrangerar 15–20 personalutbildningar per år, kyrkoherdekonferenser, Ungdomens kyrkodagar, värdeakademier, gospelveckoslut … Men då måste vi helt enkelt bara tömma våra internat och ordna lägerskolor och sånt, för vi ryms inte alla. Vi har 65 bäddplatser för folkakademin; sammanlagt 104.

Hur har folkakademin utvecklats?

– År 1996 hade folkakademin 24 studerande, men året före coronapandemin 124 ! I höst började vi med 115. Vi fokuserar i dag på integrationsutbildning och språk. Jag har sagt att vi varje år ska ha någonting nytt på programmet. I år är det vårdsvenska.

Hur ser samarbetet med församlingen ut?

– Samarbetet med Karis-Pojo församling är gott. Vi har ju inte heller en egen präst här längre; både Pastorshuset och Rektorshuset är numera internat. Församlingen använder inte Lärkkullas utrymmen, här är fullt överallt.

Kända Lärkkullaalumner, före detta elever?

– Mark Levengood gick sin skriftskola här på Lärkkulla. Jag bjöd in honom till jubileet, men det passade inte hans program. Och flera finlandssvenska musiker och sångare har gått här.

På vilket sätt syns Lärkkullas kristna profil?

Den är frivillig, men det finns alltid tillgång till vårt kapell. Vi har många muslimer och buddhister här och vi säger inte att de aktivt ska delta. Men vi försöker baka in i vår undervisning att man ska förstå vilken roll kyrkan och tron spelar i vårt samhälle.

Din favoritspot på Lärkkullaområdet?

– Matsalen. Där träffas vi alla.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Emilia Nyberg


Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00