Åbo domkyrka består av cirka 10 miljoner tegelstenar. Nu ska en del av dem tidsbestämmas med hjälp av naturvetenskapliga analyser.

Nytt forskningsprojekt ska skärskåda Åbo domkyrka

ARKITEKTURHISTORIA.

Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.

1.9.2025 kl. 10:55

Aalto-universitetet har initierat ett nytt forskningsprojekt som ska analysera Åbo domkyrkas arkitektoniska dyrgripar. Projektet finansieras av Finlands Akademi och leds av Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.

– Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad. Trots kyrkans enorma kulturhistoriska betydelse har det inte gjorts någon grundlig arkitekturhistorisk inventering av den sedan 1920-talet, säger Panu Savolainen.

Vi träffas vid Åbo domkyrkas huvudentré i slutet av augusti. Det vimlar av turister inne i kyrkan. De fotograferar ivrigt de 560 år gamla välvda taken.



Panu Savolainen är professor i arkitekturhistoria. Han leder ett forskningsprojekt som bland annat ska klargöra Åbo domkyrkas ålder.



– Åbo domkyrkas svartbok Registrum Ecclesiae Aboensis avslöjar att de välvda taken gjordes av en hantverkare som på latin fick epitetet Petrus Murator de Kymitto. Det kan betyda att muraren med förnamnet Peter hade en koppling till Kimito, men vi vet inte med säkerhet vilken anknytningen är.

Svartboken innehåller närmare 727 dokument om biskopsstolen och Åbo domkyrkans egendom mellan åren 1229 och 1515.


Forskarna oeniga om när den byggdes

Ett fokusområde inom projektet är att precisera kyrkans ålder med hjälp av skriftliga källor och en naturvetenskaplig granskning av kyrkans byggmaterial. Trots att det finns många påvliga bullor om Åbo domkyrka råder det en skriande brist på skriftliga källor om själva bygget av kyrkan.

– Det påstås att Åbo domkyrka invigdes 1300, men i själva verket är forskarna oeniga om tidpunkten för invigningen. Vi vet också att det ordnades festligheter då biskop Henriks kvarlevor flyttades från Nousis kyrka till Åbo domkyrka efter 1309. Årtalet för de festligheterna är likaså höljt i dunkel.

Enligt Savolainen förblir det oklart när kyrkan egentligen byggdes och hur gamla de äldsta delarna av kyrkan är.

– Vi ska bland annat analysera enskilda tegelstenars ålder för att komma sanningen på spåren. I praktiken går det till så att tegelstenarna värms upp, varefter vi mäter den mängd ljus och strålning som tegelstenen avger för att komma underfund med den tidpunkt när den har hårdbränts.




Ett medeltida fönsterbräde, som till vissa delar har skadats i en eldsvåda, ska genomgå en tidsanalys i samband med projektet.



Det som trasslar till det är att Åbo domkyrka har brunnit flera gånger under medeltiden, vilket försvårar en naturvetenskaplig tidsbestämning av enskilda tegelstenar.

Filosofie doktor Tanja Ratilainen har tagit prover av tegelstenar på domkyrkans vind och i källaren, som till stora delar har förskonats alla eldsvådor. Utöver analyser av tegelstenar existerar planer på att ta prover på kyrkans medeltida träkonstruktioner.

En jämförelse med andra domkyrkor i Östersjöregionen kan också ge en fingervisning om Åbo domkyrkas ålder.

– Åbo domkyrka har i ett arkitektoniskt hänseende mycket gemensamt med flera medeltida kyrkor i Baltikum och Nordtyskland. Till exempel Sankt Olovs kyrka i Reval har många likheter i interiören. Det är rimligt att anta att balttyska hantverkare har engagerats i bygget av Åbo domkyrka.


Tillbaka till medeltiden

Savolainens forskarteam vill rekonstruera kyrkans utseende såsom den har sett ut under medeltiden. I forskningsplanen ingår att teamet med hjälp av laserteknik och visuell dokumentation ska skapa tredimensionella bilder som synliggör de arkitektoniska skiktningar och den inredning som fanns i kyrkan för 500–700 år sedan. Att skärskåda över tio miljoner tegelstenar är ingen enkel uppgift.

– Om en Åbobo från medeltiden skulle besöka dagens Åbo domkyrka vore hen säkert förskräckt över hur kal och steril den är i dag. Alla väggbonader, gobelänger och alla dåtida möbler saknas numera.

Filosofie doktor Katri Vuola ska bland annat analysera en medeltida träskulptur på Kristus som har förvarats i Åbo domkyrka för att tidsbestämma en del av interiören.

Forskningsprojektet pågår till och med 2028. De första resultaten från projektet kommuniceras i januari 2026. Projektets budget är 550 000 euro.

Text och foto: Mikael Sjövall


Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16