Åbo domkyrka består av cirka 10 miljoner tegelstenar. Nu ska en del av dem tidsbestämmas med hjälp av naturvetenskapliga analyser.

Nytt forskningsprojekt ska skärskåda Åbo domkyrka

ARKITEKTURHISTORIA.

Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.

1.9.2025 kl. 10:55

Aalto-universitetet har initierat ett nytt forskningsprojekt som ska analysera Åbo domkyrkas arkitektoniska dyrgripar. Projektet finansieras av Finlands Akademi och leds av Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.

– Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad. Trots kyrkans enorma kulturhistoriska betydelse har det inte gjorts någon grundlig arkitekturhistorisk inventering av den sedan 1920-talet, säger Panu Savolainen.

Vi träffas vid Åbo domkyrkas huvudentré i slutet av augusti. Det vimlar av turister inne i kyrkan. De fotograferar ivrigt de 560 år gamla välvda taken.



Panu Savolainen är professor i arkitekturhistoria. Han leder ett forskningsprojekt som bland annat ska klargöra Åbo domkyrkas ålder.



– Åbo domkyrkas svartbok Registrum Ecclesiae Aboensis avslöjar att de välvda taken gjordes av en hantverkare som på latin fick epitetet Petrus Murator de Kymitto. Det kan betyda att muraren med förnamnet Peter hade en koppling till Kimito, men vi vet inte med säkerhet vilken anknytningen är.

Svartboken innehåller närmare 727 dokument om biskopsstolen och Åbo domkyrkans egendom mellan åren 1229 och 1515.


Forskarna oeniga om när den byggdes

Ett fokusområde inom projektet är att precisera kyrkans ålder med hjälp av skriftliga källor och en naturvetenskaplig granskning av kyrkans byggmaterial. Trots att det finns många påvliga bullor om Åbo domkyrka råder det en skriande brist på skriftliga källor om själva bygget av kyrkan.

– Det påstås att Åbo domkyrka invigdes 1300, men i själva verket är forskarna oeniga om tidpunkten för invigningen. Vi vet också att det ordnades festligheter då biskop Henriks kvarlevor flyttades från Nousis kyrka till Åbo domkyrka efter 1309. Årtalet för de festligheterna är likaså höljt i dunkel.

Enligt Savolainen förblir det oklart när kyrkan egentligen byggdes och hur gamla de äldsta delarna av kyrkan är.

– Vi ska bland annat analysera enskilda tegelstenars ålder för att komma sanningen på spåren. I praktiken går det till så att tegelstenarna värms upp, varefter vi mäter den mängd ljus och strålning som tegelstenen avger för att komma underfund med den tidpunkt när den har hårdbränts.




Ett medeltida fönsterbräde, som till vissa delar har skadats i en eldsvåda, ska genomgå en tidsanalys i samband med projektet.



Det som trasslar till det är att Åbo domkyrka har brunnit flera gånger under medeltiden, vilket försvårar en naturvetenskaplig tidsbestämning av enskilda tegelstenar.

Filosofie doktor Tanja Ratilainen har tagit prover av tegelstenar på domkyrkans vind och i källaren, som till stora delar har förskonats alla eldsvådor. Utöver analyser av tegelstenar existerar planer på att ta prover på kyrkans medeltida träkonstruktioner.

En jämförelse med andra domkyrkor i Östersjöregionen kan också ge en fingervisning om Åbo domkyrkas ålder.

– Åbo domkyrka har i ett arkitektoniskt hänseende mycket gemensamt med flera medeltida kyrkor i Baltikum och Nordtyskland. Till exempel Sankt Olovs kyrka i Reval har många likheter i interiören. Det är rimligt att anta att balttyska hantverkare har engagerats i bygget av Åbo domkyrka.


Tillbaka till medeltiden

Savolainens forskarteam vill rekonstruera kyrkans utseende såsom den har sett ut under medeltiden. I forskningsplanen ingår att teamet med hjälp av laserteknik och visuell dokumentation ska skapa tredimensionella bilder som synliggör de arkitektoniska skiktningar och den inredning som fanns i kyrkan för 500–700 år sedan. Att skärskåda över tio miljoner tegelstenar är ingen enkel uppgift.

– Om en Åbobo från medeltiden skulle besöka dagens Åbo domkyrka vore hen säkert förskräckt över hur kal och steril den är i dag. Alla väggbonader, gobelänger och alla dåtida möbler saknas numera.

Filosofie doktor Katri Vuola ska bland annat analysera en medeltida träskulptur på Kristus som har förvarats i Åbo domkyrka för att tidsbestämma en del av interiören.

Forskningsprojektet pågår till och med 2028. De första resultaten från projektet kommuniceras i januari 2026. Projektets budget är 550 000 euro.

Text och foto: Mikael Sjövall


präst. Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 4.9.2019 kl. 19:27

studentarbete. Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet. 5.9.2019 kl. 00:01

Kyrkpressen. För nästan exakt två år sedan fick Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson en hjärnblödning och förlorade sitt språk. Idag är hon tillbaka på redaktionen igen. 4.9.2019 kl. 09:45

LFF. Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF, avgår från sin tjänst. Han kommer att fortsätter som predikant inom rörelsen. 2.9.2019 kl. 11:02

Stavnedläggning. Biskop Björn Vikström lade ner sin biskopsstav i en välfylld domkyrka idag. 25.8.2019 kl. 15:02

Stavnedläggning. Biskop Björn Vikström avtackades med porträtt och bok i domkapitlet i Borgå idag. – Jag känner befrielse, men också vemod, säger han. 25.8.2019 kl. 11:26

biskop. På söndag lägger Björn Vikström ner sin biskopsstav. Vi frågade fyra personer hurudan biskop han varit. 23.8.2019 kl. 11:50

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdejobbet i Jakobstad blir ledigt när Bo-Göran Åstrand tar över biskopsposten. I Sibbo finns en ledig kaplanstjänst. Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska, blir nytt prästombud för Borgå stift i kyrkomötet. Domkapitlet har även utsett medlemmar till organisationskommisionerna för de nya sammanslagna församlingarna i Kronoby och Pedersöre. 23.8.2019 kl. 11:45

kampen mot cancer. För tre år sedan drabbades Pernilla Sundell av malignt melanom. Trots det upplever hon att hon nu lever mera det liv hon vill leva än vad hon gjorde tidigare. Hon vaknar vanligtvis med ett leende. 22.8.2019 kl. 17:32

ylivieska. Kyrkostyrelsen har fastställt Ylivieskas kyrkoråds beslut om att bygga ny kyrka efter omröstning. 21.8.2019 kl. 13:42

församlingsfusioner. Kyrkostyrelsen har gett grönt ljus för församlingsfusionerna i Kronoby och Pedersöre. 21.8.2019 kl. 12:27

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05