Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan.

Påvens bakgrund ingen självklarhet – ”Det gör också något med ens ledarskap tror jag”

NY PÅVE.

Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

9.5.2025 kl. 13:39

Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan. Han följer aktivt med olika skeenden inom det som idag räknas som världens största kristna samfund.

Som präst och forskare i teologi närmar jag mig den här traditionen både utifrån gemensamma historiska rötter, inte minst inom medeltida tysk mystik, och från ett samtida receptivt eller läraktigt ekumeniskt perspektiv, säger han.

Jimmy Österbacka var på plats i Rom då påve Franciskus begravdes.



Av en händelse råkade det sig så att Jimmy Österbacka vara på plats i Rom då påve Franciskus begravdes. Han valde att delta i begravningsmässan på Petersplatsen.

– Det var en oförglömlig upplevelse med många människor. Jag tänker på det fortfarande och det blir med säkerhet ett minne för livet.

Då den vita röken en dryg vecka senare steg mot himlen satt han på strategimöte tillsammans med Pedersöre församlings anställda och förtroendevalda.

– Vi drack det avslutande kaffet då en vän skickade ett meddelande om att det kommit vit rök. Det gick snabbare än jag väntat, så det var spännande. Den största överraskningen var nog att det blev en amerikan.

Vad gäller framtiden tror Jimmy Österbacka att den nyvalda påven, Leo XIV, kommer att fortsätta bygga på Franciskus arv genom att bygga broar framom murar.

– Men på sitt eget sätt. Leo XIV har kallats för en "mittenkandidat" men har också ett fokus på mission och evangelisation.

Precis som Franciskus har också Leo XIV bakgrund i en religiös orden. Franciskus var jesuit och Leo XIV är högste ledare för Augustinerorden, alltså samma orden som Luther tillhörde.

– Det är inte självklart att påvar har en sådan bakgrund. Men det innebär djup andlig formning i liv i gemenskap och ett disciplinerat böneliv. Det gör också något med ens ledarskap tror jag.


Hur påverkar det då medlemmar i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att den romersk-katolska kyrkan har en ny ledare, sipprar det alls ner till oss kan man fråga sig?

Jimmy Österbacka konstaterar att samarbete och ekumenik är fenomen som går igenom och mellan samfunden – det ser väldigt olika ut på olika platser.

Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

– Oavsett vad man tycker om petrusämbetet så kan man inte förneka att det är en inflytelserik position i världen idag, både andligt och politiskt. Men det viktigaste är fortfarande att kommunicera skönheten och glädjen i att känna Jesus Kristus, som också Leo XIV har sagt.

Rebecca Pettersson


eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36