Återväxten är tryggad i den svenska församlingen i Tallinn.

”Det finns ett sug efter kyrkliga traditioner i Estland”

ESTLAND.

Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning.

6.5.2025 kl. 14:15

Det sprudlar av liv på Riddaregatan i gamla stan i Tallinn (Reval). S:t Mikaels svenska församling har lockat till sig ett tjugotal barn som går i söndagsskola i samband med Kyrkpressens besök.

Vid ett av borden invid sakristian pågår läxläsning. Vid ett annat bord förlustar sig barnen med mobilspel. En halv timme senare står de små liven andäktigt i samlad tropp vid entrén till kyrksalen.

– Det finns ett sug efter traditioner i det här landet. Estland blev berövat på sina kyrkliga traditioner under den sovjetiska ockupationen och nu pågår återuppbyggnaden, säger Patrik Göransson, kyrkoherde för S:t Mikaels församling.

Göransson är född och uppväxt i Sverige, men har varit kyrkoherde för den svenska församlingen i Tallinn i över två decennier. De första skriftliga källorna om den svenska församlingen i Reval är från 1531. I dag har församlingen cirka 400 medlemmar. De flesta av dem är estlandssvenskar.

– Vi har fler dop än begravningar i vår församling. Återväxten är stabil. Varje gång en äldre församlingsmedlem dör och det ordnas begravning träffar jag den avlidnas yngre släktingar. En del av dem vill engagera sig i vår församling, säger Göransson.


Revitalisering och minnesvård

Till skillnad från nuvarande sedvänjor i Finland och Sverige kan en estnisk begravning ta flera dagar i anspråk.

– Vi har förrättningar enligt det gamla konceptet med kistläggning och riter som hjälper de anhöriga att hantera sorgen. Det inbegriper välsignelser och andakter såväl i hemmen som i kyrkan. Då lär man känna folk.

Revitaliseringen av det kyrkliga livet på svenska i Estland kretsar bland annat kring återuppbyggnaden av kapell, kyrkor och prästgårdar som förstördes av den ryska ockupationsmakten 1940–1991.

– Vi har jobbat hårt med att renovera kapellen på Stora Rågö och Nargö. Vår församling är därtill aktiv på Ormsö och Runö, i synnerhet under sommarhalvåret.

Patrik Göransson har axlat rollen som en estlandssvensk kulturbärare. Han håller en lång rad kyrkliga förrättningar i den estniska arkipelagen, besöker församlingsmedlemmar i förskingringen och har en central funktion i samband med till exempel Olofsdagarna på Ormsö och den estlandssvenska sång- och dansfesten i Hapsal.

– Vi återställer kyrkogårdar som vandaliserades under det sovjetiska väldet. Arbetet går ut på att fastställa vem som äger gravarna, restaurera gravstenar och idka minnesvård.


–––––––––––––––

Estlands religiösa landskap i dag

– 58 procent av estländarna är konfessionslösa.

– 29 procent av landets befolkning uppger att de har en religiös övertygelse.

– Cirka 25 procent hör till ett religiöst samfund.

– År 2000 uppgav 14 procent att de var lutheraner. Nu är andelen 8 procent.

– År 2000 var 14 procent av befolkningen ortodoxa. Nu är andelen 16 procent.

– 9,2 procent är ateister.

–––––––––––––––


Estniska svenskbygder på tapeten

Just nu är Göransson aktuell som författare i en antologi om det svenska kyrklivet i Estland. Essän publiceras av det estniska nationalmuseet i samband med en stor utställning om estlandssvensk kultur. Utställningen ”Estlandssvenskar – strandade och rotade” öppnar den 24 maj och kan beskådas i Tartu (Dorpat) till och med juni 2026.

Som ett led i församlingens kulturhistoriska arbete har Göransson tagit initiativet till ett nytryck av den revalska psalmboken från 1695. Nytrycket har i sin tur inspirerat musikern Sofia Joons att arrangera och sjunga estlandssvenska koraler som kommer att klinga i finska och estniska kyrkor i höst.

Enligt kyrkohistoriker Riho Saard vid Tallinns universitet har kyrkans starka ställning bland estlandssvenskarna en given förklaring.

”Det handlar om kulturella traditioner och identitet. Den lutherska kyrkan i Estland grundade ett eget svenskt prosteri redan 1921”, skriver han i ett mejl till Kyrkpressen.

Han får medhåll av Lea Altnurme, professor i religionssociologi vid Tartu universitet.

– Jag antar att den lutherska kyrkan stöder estlandssvenskarnas identitet och att kyrkan av samma anledning har en så stor betydelse för estlandssvenskarnas kultur, säger Altnurme.

Patrik Göransson ser den svenska församlingens folkliga förankring som en delförklaring till kyrkans starka ställning bland estlandssvenskarna.

– På de estniska öarna uppfattades den svenska församlingen som en folkkyrka.


Myter och massavhopp

Varför har landets estniskspråkiga majoritet då till stora delar övergivit kyrkan? Vi låter frågan gå till Riho Saard.

”Tron på Gud sviktade redan i början av 1900-talet i takt med att folkbildningen stärktes. Diskussionen kring teodicéproblematiken bidrog också till utvecklingen. Under den sovjetiska ockupationen av Estland bröts de kyrkliga traditionerna”, skriver Saard.

Med teodicéproblemet avses det motsägelsefulla i tanken om Guds godhet och allsmäktighet samtidigt som det finns ondska och lidande i världen.

Lea Altnurme skriver inte under Riho Saards teori.

– Under början av 1900-talet fanns det flera aktörer som spred myter om kristendomen som en främmande och våldsam religion som saknade folklig förankring i Estland. Det bidrog till utvecklingen. Massavhoppen från kyrkan började under den sovjetiska ockupationen, säger Altnurme.

Endast en tiondel är ateister

Enligt Altnurme hörde omkring 80 procent av den estniska befolkningen till kyrkan ännu på 1920-talet. I dag uppger 58 procent av estländarna att de är konfessionslösa, enligt Eesti Statistika. Endast 29 procent meddelar att de har en religiös övertygelse och en fjärdedel av estländarna säger sig tillhöra ett religiöst samfund. Cirka 9,2 procent uppger att de är ateister. Andelen konfessionslösa estländare har vuxit från 40 till 58 procent de senaste 25 åren.

– Esterna är religiösa, men på sitt eget individuella sätt. Den individuella religiositeten bygger ofta på en kombination av andlig sinnlighet, naturreligion och inslag av kristendom, säger Altnurme.

Till naturreligionens väsen hör att vissa fysiska platser blir föremål för gudomlig dyrkan.

– Det finns många heliga platser i Estland som i folktron är besjälade och gudomliga. Det finns till och med appar som hjälper dig att hitta dessa platser. Naturreligionen lever sida vid sida med kristendomen. Tyvärr talas det inte så mycket om den här typen av andlighet, säger Altnurme.

Enligt Riho Saard kan statistiken leda oss vilse.

”Intresset för religiositet och existentiella frågor har inte försvunnit någonstans i Estland. Människan har psykologiska böjelser som uppmuntrar till religiöst tänkande”, skriver Saard.


Tror inte på religiös väckelse

Andelen estländare som uppger att de har en religiös övertygelse har varit på samma nivå de senaste tre åren.

– Jag tror inte på ett uppsving för den kristna kyrkan eller att vi får se en religiös nyväckelse i Estland. Där avviker Estland från sina grannländer Finland och Sverige, säger Altnurme.

S:t Mikaels församling avviker från trenden.

– Vi ordnar numera veckomässa på estniska varje onsdag från Mikaelidagen till påsk. I det sammanhanget ser vi ett växande antal unga som deltar i gudstjänsterna. Det kommer nya intresserade som vi inte har sett till tidigare. Det är en glädjande utveckling, säger Göransson.

Han ser inte sekulariseringen som ett hot mot kristendomen i Estland.

– Kyrkan har fortfarande ett stort inflytande i Estland. Ingen protesterar mot skolgudstjänster såsom man gör i till exempel Finland och Sverige.

Det politiska etablissemanget i Estland vill inte heller hålla kyrkan på armlängds avstånd.

– Estlands president Alar Karis samarbetar regelbundet med den estniska evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop Urmas Viilma, säger Göransson.

I Finland slits den evangelisk-lutherska kyrkan itu på grund av tvister kring synen på samkönade vigslar. Så är det inte i Estland.

– De samkönade vigslarna är en icke-fråga här i Estland eftersom prästerskapet i regel inte har vigselrätt. Vi präster kan ansöka om rätten att viga par, men det kräver så mycket pappersarbete att de flesta låter bli, säger Göransson.


Hur ser du på kyrkans framtid i Estland?

– Gud har instiftat kyrkan. Det är inte i våra händer.

Text och foto: Mikael Sjövall


Höstdagarna. Vad har artisten Musta Barbaari, ett par cyklande enhjulingstvillingar från Stockholm och biskop Björn Vikström gemensamt? De var alla på Höstdagarna. 4.11.2013 kl. 10:12

Församlingsvalet i november år 2014 ska bli ett endagsval. Det är ett av de beslut som kyrkomötet ska fatta under sin pågående höstsession i Åbo. 4.11.2013 kl. 12:56

För åtta år sedan förde kärleken skådespelaren Anna Grönblom från Vasa till en liten by i Laihela. På de öppna slätterna fann hon ro och där återhämtade hon sig efter ha varit ordentligt utbränd. 31.10.2013 kl. 09:13

En man iklädd muslimsk dräkt härjade i Kasbergets kyrka i östra Helsingfors på tisdagskvällen. Mannen kastade en stor sten genom fönstret på kyrkans ytterdörr och ropade hotelser utanför kyrkan, rapporterar Radio Dei. 30.10.2013 kl. 15:56

En del av Kyrkostyrelsens fastigheter på Skatudden i Helsingfors byggs om till bostäder. 30.10.2013 kl. 13:58

Tuva Korsström. När Tuva Korsström gjorde en djupdykning in i den finlandssvenska litteraturen hittade hon många andliga spår. Innanför pärmarna gömde sig mysticism, naken gudslängtan, nåd och försoning. 30.10.2013 kl. 08:00

Mats Lindgård. Efter att stiftsdekan Mats Lindgård överraskande meddelat att han återgår till sin tjänst som domprost efterlyser nu domkapitlet en ny dekan. 29.10.2013 kl. 08:00

Bokmässan. Pekka Haavisto och Gustav Björkstrand diskuterade söckenhelgerna på årets bokmässa i Helsingfors 28.10.2013 kl. 09:37

Antje Jackelén skriver att det finns två diken att falla i när det gäller tolkningen av jungfrufödseln. 28.10.2013 kl. 10:26

Kaj Korkea-aho säger att hans Österbotten är ett Österbotten av ytterligheter och att han varit insnärjd i en hel del av dem. 24.10.2013 kl. 08:00

Stiftsdekan. Stiftsdekan Mats Lindgård har beslutat återgå till tjänsten som domprost i Borgå för att få Domprostgården renoverad. 23.10.2013 kl. 16:16

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21