Sofie Björkgren-Näse är ungdomsarbetsledare och bokstavsillustratör. Nattvarden får henne att vilja dansa.

”Vi gör det tillsammans – vi upprepar det som skett i kyrkor i nästan tvåtusen år”

PÅSK.

Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus.

14.4.2025 kl. 17:37

Det är mindblowing, säger Sofie Björkgren-Näse, ungdomsarbetsledare och bokstavsillustratör, om sitt favoritställe i Bibelns påskberättelse i Matteusevangeliets 26 kapitel.


Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.”


Hon berörs av att Jesus visste vad som skulle ske med honom.

– Och han samlar lärjungarna till en måltid för att det är hans sätt att förbereda lärjungarna, och förbereda sig själv på vad som skulle hända. Samtidigt pratar han ju om resultatet, vad korsfästelsen och uppståndelsen kommer att betyda för alla efterlevande. På det här stället i mitt liv känns det stort att det finns en plan med Jesus, att det fanns en sådan hela tiden. Och sen resultatet: att nattvarden påminner oss så konkret om vad Jesus gjort för oss.


Varför känns det så mindblowing just nu?

– Jag är förälder och det har fått mig att tänka på vad Maria kände som morsa när hon visste vad som skulle hända Jesus. Det kanske har att göra med vad ens barn går och bär på och allt hemskt som skulle kunna hända dem. Men just nu jobbar jag också som ungdomsarbetsledare för första gången på tolv år. Nu när jag igen grottat ner mig i Bibeln och tron känns det verkligen att det är något stort vi har att luta oss mot.


Som att ratta in rätt kanal

Nattvarden är superviktig för henne.

– Jag lägger ganska lite vikt vid ritualer, men det är något särskilt med hur respektfullt och vördnadsfullt och försiktigt vi går till nattvarden. Alla är kanske lite obekväma med att de får gå fritt i kyrkan och kan bli påtittade, men jag har alltid en känsla av: Det är nu vi borde dansa! Nu har vi fått fira i lag och fått den här nya energin. Jag är alltid glad efteråt.

Hon minns att teologen Patrik Hagman en gång sa att när alla står där vid nattvardsringen tillsammans är det som om vi försökte ratta in rätt kanal på radion. Det finns något ogripbart men ändå stärkande med nattvarden.

– Ibland går situationen ju bara förbi en, och oblaten klistrar sig extra hårt fast i gommen. Då har man kanske inte fått något känslomässigt – men ju äldre jag blir desto bättre förstår jag att det inte handlar om på vilket humör jag är, eller hur det känns. Det är mer: Nu är vi här igen. Härifrån och framåt.

Och som sagt: vi gör det tillsammans. Vi upprepar det som skett i kyrkor i nästan tvåtusen år.

– Jag hoppas att vi också motverkar polarisering med att tillsammans bryta bröd i kyrkan.



Text och foto: Sofia Torvalds


laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjra. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

stnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vgkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13