Stillhetens yoga en måndagskväll i Borgå

Forskare granskar populär kyrkyoga

KRISTEN YOGA.

Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför.

18.3.2025 kl. 10:00

”Om den kristna yogan har gjorts med positioner som har skapats för att ge ära åt avgudar så ser jag ingen mening i det. Om man tänjer och tänker på Jesus och vad han har gjort så för all del, men varför skulle man kalla det yoga?

Det svarar ”Frans”, okänd och anonym, på ett webbformulär i ÅA-doktoranden Sofi­a Lindahls materialinsamling för hennes pro gradu­-avhandling som blev klar i höstas. ”Frans” hade blivit kristen efter två år med olika meditationstekniker, yoga, schamanism, rosenterapi och andra nyandliga praktiker.

Debatten om huruvida element ur yoga kring bön och stillhet i kyrkan är okej tar inte slut.

– Vi måste komma vidare från en diskussion som har varit antingen-eller. Där har man mest frågat om det handlar om hinduism, kristendom eller jumppa. Vi behöver tala mera nyanserat om det, säger Sofia Lindahl.

Hon har nu inlett ett fyra års doktorandskap vid Åbo Akademi om hur ”nya andliga praktiker” har rotat sig i folkkyrkan. Hon ska titta på Stillhetens yoga och Centering prayer-bön, i Finland kallad sydän­rukous. Praktiken har utvecklats av bland andra den katolska munken Thomas Kea­ting (1923–2018) i USA.

– Jag ska titta på kristna ur tre grupper: de som har egen erfarenhet av olika nyandliga praktiker, de som förespråkar dem och de som tar avstånd från dem, säger Sofia Lindahl.

Sofia Lindahl skriver doktorsavhandling om "nya praktiker i kyrkan" | Foto: Sofia Torvalds

Kvinnor yogar, också biskopen

Stillhetens yoga – en inhemsk, kristen yoga­variant – har på kort tid vuxit sig mycket populär i Finland. Närmare 70 evangelisk-lutherska församlingar i Finland har så här långt erbjudit den varianten av yoga.

Bakom Stillhetens yoga står prästen Heli Harjun­pää. För att ha tagit fram en ny och populär verksamhetsform för kyrkan blev hon utnämnd till Årets präst 2022.

Omkring 170 instruktörer har hittills utbildats för yogaformen, bland dem också Åbobiskopen Mari Leppänen.

Mari Leppänen sitter också i ledningen för föreningen Hiljaisuuden ystävät (Stillhetens vänner), som jobbar med kristna retreater, men som också är ramverket för Stillhetens yoga.

Religionsvetaren Tommy Ramstedt, också med ÅA-bakgrund, har intervjuat åtta Stillhetens yoga-ledare. Han hittar en starkt kvinnodominerad grupp som ofta är intresserad av andlighet men som också är kroppsligt flitiga.

– Alla som jag har intervjuat kring kristen yoga har en bakgrund i att de sedan barndomen har varit fysiskt aktiva, med balett, dans, bergsklättring, konståkning …

Seminarier och debatter ska sedan 10–15 år tillbaka också ha bidragit till att yoga i kyrkan har legitimerats och blivit okej, anser han.

Rädsla för det ordlösa ordet

Maria Repo-Rostedt är en av dem som 2022 introducerade Stillhetens yoga på svenska i Finland. Hon är en erfaren retreatledare, frivillig kaplan vid retreatgården Snoan och präst i Karis-Pojo församling. Hon är också en av åtta utbildare i Stillhetens yoga i Finland.

Motståndet mot yoga nickar hon vant till. Detta trots att man till rörelserna i Stillhetens yoga uttalat vänder sig till vår treeniga kristna Gud, i bibeltexter, kristna böner och dikter.

– Det förekommer också kritik mot retreater, meditation eller helig dans. Och inte enbart en rädsla för det kroppsliga, utan också för den ordlösa relationen mellan Gud och människa. Man tänker liksom att Ordet måste vara skrivet eller talat, säger hon.

Om man vill ta med sin kropp i sin bön, men yoga skrämmer en, vad föreslår du då?

– Du kan gå från en punkt till en annan. Tänk att det är din pilgrimsvandring. Dansa till någon musik som du tycker om, gärna en kristen böne­sång. Kanske i en grupp för helig dans tillsammans med andra.

Prästen Maria Repo-Rostedt jobbar med Stillhetens yoga på svenska. | Foto Emelie Wikblad

När någonting faller på plats

Teologen och forskaren Laura Hellsten har själv skrivit om kropp, dans och kyrka bland annat med en doktorsavhandling vid ÅA 2020. Den har både prisbelönats och senare blivit internationellt publicerad.

Kyrkan har efter reformationen gjort sig av med det kroppsliga och gamla rika traditioner på området. Men Laura Hellsten är inte ”ett stort fan av att vi i kyrkan håller på med yoga”.

– Inte för att en massa andar skulle komma in i våra kroppar som det sägs i debattfälten, utan av andra orsaker. Det handlar väldigt mycket om kulturell appropriering. Vita människor tar en andlig övning, låtsas som att den inte har någon religiös eller andlig dimension, skalar av den till något sekulärt och kommersialiserar den. Och sedan köper kyrkan in det där, säger hon.

Laura Hellsten ser en lång historia av hur man i väst har tagit avstånd från andra kulturers fysiska uttryck och ”djuriska” ritualer utan att i dag bearbeta de såren. Man har skapat sig själv en kolonial, kristendom och blivit ”huvudfotingar”.

Själv har hon undervisat i kroppsbön som till exempel de klassiska böneställningarna enligt den kristna dominikanerordens grundare, span­joren Dominicus på 1100-talet.

Upplevelser av bön och kropp kan vara starka. Vissa rörelser ska enligt henne användas med urskillning, som profeten Elias rörelse då han uppväckte någon från de döda, eller Jesus på korset.

– Erfarenheterna av kroppsbön är olika, och ofta också könade, säger Laura Hellsten.

Kroppsligheten var enligt henne ofta erotisk hos till exempel medeltida mystikerkvinnor. Kvinnor hon har mött i sin forskning i dag är medvetna om det som inslag i en sund andlighet, även om man inte samtalar om det i kyrkan, säger hon.

– Många män som gör kroppsövningarna talar i sin tur ofta om att de får en väldigt stark wow-erfarenhet. Någonting klickar på plats, de kommer i kontakt med sina känslor på ett bra sätt. De lär sig lyssna; och Gud talar.

Forskaren Tommy Ramstedt publicerar inom kort en forskningsartikel om Stillhetens yoga i de finländska religionsvetarnas facktidskrift Temenos.


FAKTA: KRISTEN YOGA

  • Former av kristen yoga erbjuds i var femte evangelisk-luthersk församling i Finland.
  • Stillhetens yoga är den vanligaste form av yoga som erbjuds; en stillsam, enkel variant med bibelläsningar och kristna böner, lanserad av prästen Heli Harjunpää 2019.
  • Yogaformen har registrerats som varumärke av Harjunpääs företag Valosäde. Det kommersiella intresset är litet, ®-symbolen sägs se till att konceptet inte ändras.
Jan-Erik Andelin


KYRKANS FRAMTID. Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet. 18.8.2021 kl. 10:01

PEDERSÖRE. Pedersöre församling har valt Mia Anderssén-Löf till ny kyrkoherde. Det stod klart i kväll när valnämnden räknat alla rösterna. 15.8.2021 kl. 22:25

PEDERSÖRE. 40 procent av medlemmarna i Pedersöre församling har redan röstat i kyrkoherdevalet. 14.8.2021 kl. 12:38

val. Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre. 13.8.2021 kl. 15:28

KYRKOMÖTE. Kyrkomötet avslutas under fredagen. Ombuden från Borgå stift lyfter fram några konkreta beslut som tagits när det gäller bland annat ekonomi och böneliv. 6.8.2021 kl. 15:07

Nekrolog. Medan de olympiska spelen pågick i Tokyo sänktes idrottsprästen Göran Hellbergs urna i graven på Elisabeths kyrkogård i Karleby måndagen den 2 augusti. Han systerson Björn Vikström har skrivit en nekrolog. 6.8.2021 kl. 14:24

debatt. Onödig polarisering eller sund debatt? Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar kyrkoherdevalet i Pedersöre i Österbottens tidning och på Facebook. 6.8.2021 kl. 12:40

KYRKOMÖTET. Ett mycket litet steg framåt, säger några av kyrkomötesombuden från Borgå stift om initiativet om vigsel av samkönade par. 6.8.2021 kl. 10:32

FOLKHÖGSKOLA. Kristliga folkhögskolans nya rektor tillträder sin tjänst den 1 september. 4.8.2021 kl. 14:10

profilen. Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född. 4.8.2021 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43

BÖN. Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen. 2.8.2021 kl. 17:42

SKOTTSKADA. När Leif Kronqvist var åtta år sköt hans vän honom i halsen med ett litet gevär. – Jag är inte bitter på honom – han var ju bara ett barn och han kunde ju inte ha vetat att geväret var laddat. 3.8.2021 kl. 08:00

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58