– Först, när projektpengarna lades på is, sa jag upp personal och 50 lärare. Nu kommer jag att tvingas säga upp fler, kanske alla. Och en skola utan lärare … där händer inget.

Chefen för Kyrkans utlandshjälps arbete i Uganda: ”Aldrig upplevt något liknande"

BISTÅND.

När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande.

12.3.2025 kl. 12:42

Wycliffe Nsheka är chef för Kyrkans utlandshjälps arbete i Uganda, och han har aldrig varit mer stressad än han är nu.

– Att projekt avslutas omedelbart, trots att man uppfyller alla villkor – det händer bara inte. Föreställ dig hur jag måste förklara för de lokala myndigheterna och mottagarna att vi slutar understöda dem. De förstår bara inte. Barn med handikapp, tonårsmammor – jag kan inte förklara vändningarna i USA:s utrikespolitik för dem.

Han är uppgiven, på gränsen till förtvivlad. Många av de projekt som han jobbar med har varit samfinansierade och fått betydande bidrag från USA. När president Trump för några veckor sedan bestämde att det amerikanska biståndet läggs på is var verkningarna stora i Uganda.


Vilka program påverkas mest?

– Alla biståndsprojekt i Uganda påverkas. Ett stort projekt kring hälsa är i fara: hjälp till människor som har HIV, program för att bekämpa malaria och tuberkulos, program som försöker stärka landets hälsovårdssystem, program mot omskärelse … Men för vår del är det utbildningen som berörs.

– Först, när projektpengarna lades på is, sa jag upp personal och 50 lärare. Nu kommer jag att tvingas säga upp fler, kanske alla. Och en skola utan lärare … där händer inget. Problemet med Trump är att han inte tänker på grundläggande mänskliga rättigheter. Hur kan man säga att man inte bryr sig om jämlikhet, mångfald och inklusivitet? Vi ser nu andra länder följa samma exempel. Attityden till bistånd har förändrats i det välbärgade väst.


Vad tänker du om framtiden?

– Uganda är i en svår situation, för vårt land är ett av de stabila länderna i den här regionen. Vi får många flyktingar från Kongo och Sydsudan. I framtiden måste vi jobba mer mot olika länders regeringar. Vi måste också samarbeta mer med kyrkor. Vi tänker också på att försöka nå ut till olika stiftelser, företag och privatpersoner. De superrika tänker kanske bara på avkastningar av sina aktier och på hur de ska få lägre skatter. Men i det globala system vi har kan man inte förskansa sig i sina egna länder, man måste också tänka på andra.


Har den här tiden varit tung för dig personligen?

– Förstås. Det är mars nu, och vi gör upp kontrakt med människor för ett år i taget, i januari. Och i februari måste jag gå till dem och säga: vi river upp ditt kontrakt. Mitt emot mig på kontoret sitter en människa som berättar att hen tagit ett banklån som hen inte nu kan betala. Ärligt sagt är det väldigt traumatiskt. Som människa ser jag lidandet, men jag är bakbunden och kan inget göra. Jag kan bara säga: jag behåller dig gärna, men jag kan tyvärr inte betala dig. Vad kan jag göra? Det är alldeles fruktansvärt.

– Det jobb som förr gjordes av fyra personer måste nu göras av en. Jag vet inte hur jag ska lösa pusslet. Redan arbetsdagarna blir så långa. God administration kräver att det är olika personer som kontrollerar och godkänner olika processer. Du måste ha en grundstruktur med folk för att det ska fungera.


Kan man sammanfatta det så här: Det känns hopplöst, men du måste ändå försöka omorganisera allt?

– Ja, det är korrekt uttryckt. Jag måste lista ut hur jag kan bibehålla våra interna kontrollmekanismer. Det är verkligen ett pussel. Varje dag gör jag upp en modell, konstaterar att den inte fungerar, och förkastar den. Och följande dag gör jag upp en ny modell … jag hittar alltid något problem. Jag har aldrig upplevt något liknande under hela min karriär.


Wycliffe Nsheka

Gör: Ansvarar för Kyrkans utlandshjälps projekt i Uganda.

Bakgrund: Har jobbat med bistånsfrågor i 23 år.

Hälsning till KP:s läsare: ”Ni kan hjälpa genom att donera pengar. Vi lever i en tid då kyrkorna verkligen behövs. Folk tror att deras bidrag inte gör någon skillnad, men det här är något vi kan göra tillsammans.”

Text: Sofia Torvalds


Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00