Putte Bäck tänder ett ljus i ljusställningen som Wilan fått i donation.

Små begravningsplatser kämpar med ekonomin

Begravningsplatser.

Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten.

19.3.2025 kl. 10:00

Wilan, Aftonfrid, Aftonro … Namnen ger en fingervisning om stämningen på begravninsgplatserna. Här råder ett lugn.

Ser man till dem som upprätthåller begravningsplatserna kan man ändå skönja en liten oro, en oro för ekonomin. De föreningar som inte fått motta arv eller donationer har det vanligtvis kämpigt med ekonomin. De vanligaste inkomstkällorna är avgifter för gravplatser och kondoleansadresser.

– Försäljningen av kondoleansadresser har också minskat efter pandemin eftersom allt fler begravningar sker i stillhet, säger Putte Bäck som är sekreterare för föreningen som upprätthåller Wilan.

Vi befinner oss på gränsen mellan byarna Markby i Nykarleby och Åvist i Pedersöre. Vi är så nära kommungränsen att Bäck tvekar gällande på vilken sida vi är. Men sedan slår han fast att vi är i Nykarleby. Härifrån är det närmare 30 kilometer till Nykarleby centrum men något kortare till Purmo kyrka. Under menföom restider är vägarna ökända. Stundtals är det som byarna befann sig på en ö. Att man vill ha en egen begravningsplats är förståeligt.

Senaste sommar firade begravningsplatsen 100-årsjubileum med biskop Bo-Göran Åstrand vars släktingar från Kasackbacka ligger här. Vi tidpunkten för jubileet hade 340 personer gravlagts på Wilan.

– Vi har en till fyra begravningar här per år, säger Bäck.

Skötseln av gravgården sker på talko. Talkosäsongen börjar på våren då man räfsar bort den föregående höstens löv.

Elledningarna nuddar nästan vid begravningsplatsen, men det finns ingen anslutning. Allt kostar, också grundavgiften. Den belysning som finns fungerar med solceller.


Skattemedel ska inte användas

På annat håll stöder Vasa kyrkliga samfällighet begravningsplatsen i Sundom med 200 euro per begravning. Också begravningsplatsen i Molpe har fått ett årligt understöd på 1 500 euro från Korsnäs församling.

Att församlingarna stöder begravningsplatserna är lite problematiskt eftersom Kyrkostyrelsen i december i fjol gick ut med direktiv om att kyrkoskattemedel inte ska användas för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten.

Bakgrunden till det är att staten skurit ner finansieringen av de lagstadgade uppgifter som kyrkan har – dit begravningsväsendet hör – med 19,6 miljoner euro i budgeten för 2025. I praktiken betyder det att församlingarna subventionerar begravningskostnader för dem som inte hör till kyrkan.

I Molpe by i Korsnäs upprätthåller byns samfällighet en begravningsplats som Korsnäs församling gett ett litet årligt bidrag till.

– I dagsläget får vi ett litet bidrag av församlingen. Vi har fått 1 500 euro per år, vilket täckt vägavgiften och inget annat. Vi räknar med att det här bidraget kommer att minska, säger Susanne Häggdahl som är kontaktperson för begravningsplatsen.

De huvudsakliga inkomsterna är försäljningen av gravplatser och kondoleanser. Begravningsplatsen ligger på byasamfällighetens mark och därför har byasamfälligheten i huvudsak bekostat den nyligen gjorda investeringarna i elektrifiering och en urnelund. Till elektrifieringen bidrog Aktion Österbotten.

– Det mesta arbetet på begravningsplatsen sköter vi på talko och jag tycker vi gör det bra. Vi har byggt ett förråd och ordnat med belysning på talko, säger Häggdahl.

Molpe har också en bykyrka som ägs av Molpe Bönehusförening. I den hålls förrättningar och gudstjänster.

– Med eller utan bidrag ska vi nog också i fortsättningen sköta om vår begravningsplats.

Kyrkpressen har inte lyckats få tag på tag på Korsnäs församlings ekonomichef Christina Forss för att höra hur hon ser på saken.


Billigare för samfälligheten

I Sundom är man inte särskilt oroliga över att samfälligheten ska dra in stödet.

– Då riskerar föreningen att upphöra och begravningarna faller på samfälligheten. Vi kan hålla ner kostnaderna eftersom det mesta som görs är på talko. Den kyrkliga samfälligheten gör det till betydligt högre kostnader. Det finns ett värde i talkoarbetet, säger David Käld, ordförande för Sundom gravgårdsförening.

Vasa kyrkliga samfällighets ekonomichef Kjell Fellman är inne på samma linje.

– Grundtanken är att vi är med och stöder föreningen så länge den finns. Det finns ett gammalt samarbetsavtal från tiden då Sundom överfördes från Solf till Vasa 1973, som ger Sundomborna rätt att bli begravna i Sundom. I annat fall skulle de begravas i Vasa och då skulle hela kostnaden falla på samfälligheten. Nu tar Sundomborna en del av kostnaderna på sig genom sitt arbete.


Grankulla stad har egen begravningsplats

Bland begravningsplatserna som inte sköts av den lutherska kyrkan sticker en ut, begravningsplatsen i Grankulla, som ägs av Grankulla stad. Församlingarna där har ingen egen traditionell begravningsplats. Stadens begravningsplats invigdes 1927 till en luthersk begravningsplats.

Arrangemanget har att göra med att Grankulla frigjorde sig från Esbo 1920 medan Grankulla svenska och finska församling bildades först 1978. Grankullabon Frans Stockmann, son till varuhusets grundare, avled 1920 och testamenterade ett stort jordagods till Grankulla. Där kom man att anlägga en kommunal begravningsplats eftersom den lutherska kyrkan inte fanns representerad på orten, bara en metodistkyrka byggd 1917.

– Vi har ett oproblematiskt samarbete med staden, säger Ulrik Sandell, kyrkoherde i Grankulla svenska församling.

Grankulla kyrkliga samfällighet svarade 1997 på begravningslagens och kyrkoordningens krav att församlingarna ska ha en begravningsplats med att bygga ett kolumbarium, en innebegravningsplats för urnor med cirka 500 gravplatser. Då det i varje gravplats ryms flera urnor kan närmare tvåtusen personer begravas där.

– Numera kremeras nio av tio avlidna. På stadens begravningsplats sker begravning på traditionellt vis, så att urnan eller kistan sänks i graven.

På frågan om kostnader svarar Sandell att kostnaderna för begravningen på stadens begravningsplats betalas av de anhöriga direkt till staden.

– Byggkostnaderna för kolumbariet innebar en stor satsning för samfälligheten, men jag ser en inbesparing i underhållskostnaderna jämfört med en traditionell begravningsplats.


Kristna begravningsplatser inom Borgå stift som sköts av andra än den lutherska kyrkan

Pedersöre

Forsby Föreningen, Forsby gravgård

Överpurmo Ebenhaeser, Gravgårdsföreningen Ebenhaeser

Nykarleby

Pensala Aftonfrid, Gravgårdsföreningen Aftonfrid

Markby Wilan, Föreningen Enskilda Begravningsplatsen Wilan

Vörå

Oxkangar, Gravgårdsföreningen Ro

Korsholm

Vassor, Vassor begravningsplats

Vasa

Sundom, Sundom gravgårdsförening

Malax

Petalax, Petalax gravgårdsförening Aftonro

Korsnäs

Molpe, Molpe Samfällighet

Korsnäs, Korsnäs Baptistförening eller Korsnäs kommuns fria gravgårdsförening

Närpes

Nämpnäs, Närpes västra gravgårdsförening Aftonvila

Yttermark, Yttermark gravgårdsförening

Pargas

Norrskata, Pingstförsamlingen

Kimitoön

Högsåra gravgård, Gravgårdsföreningen Aftonklockan

Raseborg

Bromarv, Sandö begravningsplats, Missionskyrkan

Ingå

Fagervik gård, privat

Sjundeå

Svidja gård, privat

Grankulla

Grankulla stad

Borgå

Pellinge, Pellinge kapellförening

Emsalö, privat


- - -

Uppdaterat måndag kl. 11.,tillagt begravningsplatser i Borgå.

Text och foto: Johan Sandberg


ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53