Så här såg det ut på UK i Lärkkulla i år.

På Ungdomens kyrkodagar når man kompromisser i frågor som äldre vuxna går bet på

ungdomens kyrkodagar.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi.

12.2.2025 kl. 18:26

Borgå stifts eget ungdomsparlament, Ungdomens kyrkodagar, samlade för en tid sedan omkring 150 ungdomar till stiftsgården Lärkkulla.

En av dem var Mona Nurmi, som studerar teologi i Åbo, och en annan Oscar Taht, som studerar till socionom, eller egentligen ungdomsarbetsledare, i Åbo. Båda har varit aktiva i Vanda svenska församlings ungdomsarbete.

– Det var jättemeningsfullt att vara på UK. Det är viktigt att unga röster hörs i kyrkan, både sådana som är i skriba-hjälpisåldern och sådana som studerar. Åldersgruppen från 20 år uppåt är lite bortglömd, säger Mona Nurmi och tillägger att Åbo svenska församling har jättebra verksamhet för den åldersgruppen.

Hon tänker att äldre vuxna kanske inte alltid förstår vad unga skulle behöva av sin församling.

– Det finns kanske lite fördomar om att ungdomar inte kan diskutera teologi. Men jag håller inte med. Jag tänker att yngre många gånger vet mer än man skulle tro.

Oscar Taht håller med. För honom har UK blivit ett ställe där det finns en chans att träffa andra i samma ålder.

– Jag gillar att få vara med och påverka, och märka att det faktiskt blir ordentlig debatt också om ganska små frågor.


Oscar Taht och Mona Nurmi tycker att stämningen på UK är fantastisk – trots att alla inte tycker lika. FOTO: Privat



Mötas med respekt

En stor fråga under årets UK var frågan om samkönade äktenskap. UK enades bakom en motion av UK-ordföranden Jonas Väänänen, som gick ut på att UK ställer sig bakom en skrivelse som biskopen redan lovat läsa upp vid kyrkomötet. Huvudbudskapet är att samkönade äktenskap ska tillåtas eftersom de är ”en god del av Guds goda skapelse”.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar. Inklusivitet är viktigt för alla. Vi måste kunna diskutera saker och möta varandra med respekt, säger Mona Nurmi.

En annan diskussion som hon tyckte var viktig var frågan om hjälpledarnas löner, som aktualiserades efter att Kyrkpressen gjorde en jämförelse i stiftet.

– Jag tycker att det är viktigt att församlingen visar tacksamhet och uppskattning till hjälpledarna också genom ett arvode. Utan hjälpisar skulle det inte finnas läger, de gör ett otroligt viktigt arbete.

Oscar Taht berättar att UK-diskussionen om terapi- och samtalsstöd för unga väckte många tankar hos honom.

– Jag började spinna vidare på tanken i mitt huvud och kom till att det skulle vara jättefint om kyrkan var en huvudaktör i lågtröskelverksamhet för unga. Kyrkan kan inte stå för terapitjänster men kunde vara den som erbjuder den hjälp de unga behöver i stunden, för att sedan leda dem vidare.

Han gillade också UK-diskussionen om religionens plats i skolan.

– Det var en jätteintressant diskussion, även om de flesta var överens om att det är helt okej med vissa religiösa inslag som en del av kulturuppfostran. Men diskussionen blir intressant för att många röster hörs – och det är därför man återvänder till UK.



Klarar ni verkligen av att inte dela in er i läger och grupper trots att ni tycker olika i stora frågor?

– Ja, det är fantastiskt – och det har kanske inte alla år varit så. Men vi kan diskutera med respekt. När jag, som är väldigt liberal, mötte mer konservativa personer kunde vi bara konstatera att vi tycker olika men att båda kunde se att den andra ändå hade bra poänger, säger Mona.

UK har alltså, enligt dem, inte blivit ett forum ”bara för de liberala”. Visst finns det vissa som viskar att det är så – men kanske vi helt enkelt kommit till en tid där vi är mer redo att göra kompromisser och möta varandra?

– Jag tror att världen bara gått framåt. Det är nya ungdomar och nya unga vuxna. Det finns en liten skillnad i värderingar redan mellan 25-åringar och 20-åringar, säger Oscar.

Text: Sofia Torvalds


psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33