Det var en självklarhet för Simon att Herren vakar över människan och att vi kan förlita oss på honom. – Men tron hade inget praktiskt utrymme i mitt liv och spelade ingen roll. Min brottningsmatch ledde mig tillbaka till Kristus.

”Vi har alla drakar att dräpa, och vi måste våga striden”

Personligt.

Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron.

29.1.2025 kl. 15:41

Redan som ett litet barn upptäckte Simon Westerlund berättelsernas kraft.

– Jag har mina föräldrar att tacka. De läste alltid sagor högt för mig. Jag älskar berättelser, sagor och fiktion. Det är det mest direkta och mest pedagogiska sättet att återspegla verkligheten. Berättelser är ett språk för att beskriva verkligheten.

Han tänker på den klassiska berättelsen om en riddare som dräper en drake.

– Sagan uttrycker komprimerat väldigt stora och djupa sanningar om verkligheten, om vår existens och vårt liv. Alla har drakar att dräpa – antingen drakar inom oss själva eller drakar utanför oss som står i vår väg. Alla bör vi vara modiga och våga ta striden med draken, oavsett om vi tror att vi kan övervinna den eller inte.

Simon Westerlund är född och uppvuxen i Nykarleby. Berättelserna förde honom sedan till Åbo efter studierna. Han började studera historia.

– Historia är berättelsen om människan. Jag märkte att historia först och främst är ett verktyg för att lära mig förstå mänskliga fenomen och samhälleliga strukturer.

Han trivdes mycket bra i Åbo.

– Jag tog väldigt lång tid på mig att bli färdig kandidat. Jag sjöng om studentens lyckliga dagar, rent bokstavligt. Med tiden började jag leva odisciplinerat och för begärsbejakande.






Tron som vägledning

För honom har den kristna tron alltid varit en självklarhet.

– Jag är uppfostrad i ett kristet hem. Min mor hade söndagsskola, och vi gick i kyrkan då och då. Jag var väldigt aktiv i Kyrkans ungdom, främst för det sociala.

Tron fanns alltid i bakgrunden under hans uppväxt.

– Det var ingenting jag ifrågasatte eller tvivlade på. Mitt historiska intresse innebar också att jag hade ett intresse för religion.

Men under studietiden började han brottas med Gud.

– Vi lever i en tid som är väldigt fientlig till religion överlag. Jag fann mig i en situation där jag frågade mig: Vad är meningen med allt? Studier, examen, jobb, arbete – för att sedan dö. Varför bry sig?

Det var en självklarhet för Simon att Herren vakar över människan och att vi kan förlita oss på honom.

– Men tron hade inget praktiskt utrymme i mitt liv och spelade ingen roll. Min brottningsmatch ledde mig tillbaka till Kristus. Jag insåg att om kristendomen är sann, så innebär det något för oss människor och för våra liv. Och viktigast av allt – det som vi alla siktar på, men som vi inte kan förstå: det eviga livet.

– Det var ett uppvaknande. Jag började på allvar studera kristendomen och kyrkans historia. Snart kom jag fram till att Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte var något för mig.


En ny kyrklig hemvist

Han vände sig först till katolicismen.

– Jag satte mig in ännu djupare i katolsk teologi och kyrkohistoria. Jag var väldigt entusiastisk och självsäker. Jag tog ganska hastiga steg till att bli medlem i Katolska kyrkan.

Men Simon hade också en god vän som hörde till den ortodoxa kyrkan.

– Tack vare honom fick jag en inblick i den kyrkan. För västerlänningar är den ortodoxa kyrkan väldigt främmande. Den figurerar sällan seriöst i det vi lär oss i skolan eller i den litteratur som vi konsumerar senare i livet.

– Men eftersom jag hade gett mig in i katolicismen så entusiastiskt, lärde jag mig av det. Jag lät vägen till den ortodoxa kyrkan vara lång och utdragen.

Simon blev officiellt upptagen i den ortodoxa kyrkan 2020.

– Jag besöker den ortodoxa kyrkan i Hagalund ganska ofta, eftersom det är den närmaste kyrkan. Här Helsingforsregionen är vi bortskämda att med att ha många olika kyrkor att besöka. I många ortodoxa församlingar råder prästbrist, vilket gör att liturgi ofta bara hålls en gång i månaden, eftersom prästen roterar mellan olika orter.






Kan du berätta lite om den ortodoxa praktiken och vad den betyder för dig?

– Den ortodoxa praktiken bygger på bön, fasta, deltagande i liturgin och nattvarden, självransakan och syndabekännelse samt Bibelläsning. För mig är kyrkan terapi och medicin – en väg att hela vår fallna natur och våra brister, för sådant som är ont och ohälsosamt.

Simon Westerlund ser fastan som en central del av det ortodoxa livet.

– I protestantiska kyrkan finns ingen egentlig fasta längre, enligt mig. Den ortodoxa traditionen har tydliga regler och syften. Fastan handlar om att avstå från vissa typer av mat, som kött och animaliska produkter, och infaller vid särskilda tider, till exempel före påsk och jul, samt varje onsdag och fredag.

För Simon, som inte fastat tidigare, är det en utmaning.

– Det är svårt eftersom fastan belyser just de svagheter vi försöker övervinna.

Han beskriver fastan som ett andligt verktyg, jämförbart med träning.

– Precis som kroppen behöver vilodagar för att orka, behöver vi också perioder utan fasta.

I samråd med sin andliga fader har Simon valt lätta lite på fastan.

– Jag kämpar fortfarande, särskilt med maten, men jag försöker.


Flytten till Helsingfors

Vi hoppar tillbaka till 2019. Simons och hans frus hyreslägenhet i Åbo såldes. De blev bostadslösa. I samma veva behövde Simons morbror en hyresgäst till sin bostad i Mattby, Esbo.

– Ingen av oss hade jobb, men vi flyttade ändå. Väldigt snart kom pandemin. Jag sökte jobb i tech-branschen, men det var lönlöst.

Simon hade en väninna som jobbade som lärare.

– Hon uppmanade mig att ringa rektorn. En veckas arbete blev två och ett halvt år.

Simon har alltid fått höra att han skulle bli en bra lärare.

– Jag kämpade mot mitt öde. Jag är väldigt social och pratglad. Pojken i mig har aldrig riktigt dött. Jag kom bra överens med eleverna, även de tuffa pojkarna. Jag trivdes väldigt bra.

Just nu studerar han till behörig historielärare.

– Jag saknar eleverna! De gör att det aldrig någonsin finns en tråkig stund.

Han funderade länge på hur ekonomin skulle gå ihop under studierna.

– Det är svårt för utlänningar att få jobb i Finland. Men min fru fick jobb på Luckan i Helsingfors. Hennes första arbetsdag var samma dag som jag började studera.


Simon Westerlund

– Bor i Esbo, född och uppvuxen Nykarleby. Bodde länge i Åbo under studietiden.

– Har studerat historia och filosofi. Just nu slutför han sina studier till historialärare.

– Är 31 år.

– Gift med Amanda, som kommer från England. ”Av någon anledning har engelskan alltid varit exceptionellt stark för mig. När jag träffade Amanda insåg jag att Herren hade förberett mig för ett liv tillsammans med henne. Hon brukar också säga att jag, med mitt sätt och mina manér, är mer engelsk än någon engelsman hon någonsin träffat.”

Christa Mickelsson


profilen. Hennes resa gick från en sträng tonårstro till en tid utan kyrkan, tills hon landade i tillit. På vägen har hon mött sorg, kärlek och underbara tillfälligheter. Ester Miiros har kommit till att dörrarna öppnas när tiden är rätt. 24.4.2019 kl. 12:18

sjukdom. För knappt två år sedan fick Tuija Tiihonen veta att hon lider av obotlig cancer. Sedan dess har hon börjat måla, blogga och be. Gud har inte gjort henne frisk, men Han har gjort henne hel. 18.4.2019 kl. 14:05

Påsktraditioner. Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer. 17.4.2019 kl. 14:20

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00

pressmeddelande. Styrelsen för Fontana Media meddelar idag att May Wikström avgår som företagets vd och chefredaktör för Kyrkpressen. 15.4.2019 kl. 12:19

sammanslagning. Domkapitlet föreslår nu att de tre församlingarna i Pedersöre ska bli en medan Jakobstads svenska församling fortsätter självständigt som tidigare. 11.4.2019 kl. 16:05

biskopsval . Det blev Bo-Göran Åstrand som segrade i biskopsvalets andra omgång. Han fick 309 röster och motkandidaten Sixten Ekstrand fick 265 röster. 10.4.2019 kl. 14:09

biskopsval. Snart klarnar det om det är Bo-Göran Åstrand eller Sixten Ekstrand som blir nästa biskop i Borgå stift. 10.4.2019 kl. 12:58

reportage. Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar. 10.4.2019 kl. 09:00

kyrkoherde. Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”. 4.4.2019 kl. 13:36

förtroendevald. När Ulla-Maj Wideroos inte ställde upp i riksdagsvalet för fyra år sedan ville hon i stället engagera sig i lokalsamhället i Närpes. Men att det engagemanget skulle vara i församlingen hade hon inte tänkt. 3.4.2019 kl. 07:00

polisutredning. Polisen utreder om Martyrkyrkans vänner gjort sig skyldiga till penninginsamlingsbrott. Misstanken har lett till att Österbottens tingsrätt belagt föreningens tillgångar, motsvarande 2,58 miljoner euro, med kvarstad. 27.3.2019 kl. 13:36

Bok. Magbesvär. Svindel. Inkontinens. Ihållande trötthet. Olust. Ensamhet. Jörn Donner har skrivit en bok om att bli gammal och kanske obehövlig. 22.3.2019 kl. 11:00

sammanslagning. De fyra svenska församlingarna i Pedersöre kyrkliga samfällighet föreslås bilda en ny gemensam Pedersöre svenska församling. Den nya församlingen får över 18 000 medlemmar och blir därmed den största i Borgå stift. 20.3.2019 kl. 15:38

Analys. Det är bäddat för en ytterst jämn och spännande andra omgång i biskopsvalet i Borgå stift. Utgående från resultatet i den första omgången är det omöjligt att förutspå vem som väljs till biskop. 19.3.2019 kl. 19:22

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28