Den nya stugbyn på Klippan påminner om den gamla. Anki Dahlfelt har planerat stugorna.

Mjölkkon är såld men Slef satsar framåt

slef.

Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering.

2.2.2025 kl. 09:07

– Vi satsar där vi tror att människor idag och framöver behöver oss. Ett ständigt sparande och nedskärningar väcker inget engagemang utan människorna vill stödja något som är i rörelse och där det finns en framåtanda. Stödet handlar inte bara om pengar utan också om tid, engagemang och förbön som är ack så viktigt, säger Evangeliföreningens verksamhetsledare Albert Häggblom.

2023 sålde Svenska lutherska evangeliföreningen Slef industrifastigheten vars hyresinkomster täckt lejonparten av underskottet i föreningens verksamhet.

– Det var en riskplacering då så mycket av kapitalet varit bundet i en fastighet.

Då Slef riskerade bli utan hyresgäst valde man efter moget övervägande, experthjälp och analyser att sälja fastheten. Vid det laget började också renoveringsbehoven göra sig påminda.

– Nu har vi placerat kapitalet i aktier och fonder, men det tar tid att bygga upp en portfölj som ger avkastning. Vi betalade också bort de sista skulderna och är skuldfria idag.

Fördelen med hyresinkomster är att de kan budgeteras.

– Aktiemarknaden kan variera från den ena dagen till den andra, beroende på det världspolitiska läget och faktorer som är utanför vår kontroll. Den prövar tron mera.

Samtidigt inledde Slef en treårig ekonomisk anpassningsperiod som nu är inne på andra året.

– Vi sparar i utgifter där vi kan utan att det ska störa den löpande verksamheten.

Trots det satsar föreningen på utökad verksamhet. I Helsingfors, Åbo och Vasa ordnar Slef nu regelbundet egna gudstjänster, i Helsingfors varje söndag. För att svara på det behovet har man anställt Tuomas Rosqvist som präst för arbetet i Nyland. Dessutom har man anställt en ny medarbetare för flyktingarbetet i Grekland.



– Vi satsar där vi tror att människor idag och framöver behöver oss. Ett ständigt sparande och nedskärningar väcker inget engagemang utan människorna vill stödja något som är i rörelse och där det finns en framåtanda,
säger Evangeliföreningens verksamhetsledare Albert Häggblom.



– Verksamheten i Helsingfors har varit stabil i flera år. Men vi har hela tiden vetat att vi borde ta ett steg till och ordna gudstjänst varje söndag. Nu öppnades den möjligheten.

Albert Häggblom uppskattar att antalet besökare i mässan i Heliga Hjärtats kapell i Helsinfors ökat i medeltal med cirka tio personer per gudstjänst. Nu rör sig besökarantalet runt 35 personer per gudstjänst.

– En regelbunden verksamhet varje vecka attraherar människor mera för då fungerar det sociala samspelet och omhändertagandet bättre.

Ett ökat antal besökare med 10–15 personer per gudstjänst täcker ändå inte kostnaderna för en lön.

– Nej, det gör det inte. Men på sikt så kan det ha effekt. Vi behöver ekonomiskt understöd och vi är tacksamma för allt stöd vi får. Mycket av vår verksamhet bygger på frivilligarbete och förböner. Inget värderas mer än det andra. Det här är någonting vi gör tillsammans. De satsningar som är från Gud förser han med pengar.

Trots det behövs ändå en del anställda.

– Vi har sammanlagt ungefär 13 helårsverk i hemlandstjänst och ungefär nio utomlands. Senaste sommar anställde vi 19 unga lägerledare plus lägerområdespersonal för kök och städning. Det är ju också en rejäl satsning.

I och med de regelbundna gudstjänsterna har tyngdpunkten på orter som Helsingfors, Åbo och Vasa förskjutits från att ha kompletterat den lokala församlingens verksamhet till en ordinär egen verksamhet. Men speciellt på den österbottniska landsbygden är verksamheten fortfarande kompletterande.

– Det är svårt att nå nya människor med bara kompletterande verksamhet.

I och med satsningarna på gudstjänstgemenskaper i städerna har man nått människor som saknar tidigare anknytning till Slef.

– Det är människor som söker en kristen gemenskap där ett klart evangelium predikas. Många av dem är studerande och unga barnfamiljer.


Är det människor som känner sig desillusionerade i kyrkan som söker sig till Slef?

– Delvis är det så. Varje människa har ju sin egen historia. Men det finns de som börjat sakna en Kristuscentrerad förkunnelse i sin hemförsamling. Kanske de också saknar en gemenskap för det är inte lätt att hitta sin plats i de traditionella gudstjänsterna på en del orter.


Söker finansiering till ny stugby

Senaste höst beviljade byggnadsnämnden i Nykarleby tillstånd för Evangeliföreningen att riva stugbyn på lägerområdet Klippan och ersätta den med en ny. Men tillsvidare finns varken byggbeslut eller pengar för investeringen.

– Vi har gjort kostnadsberäkningar, men ingen vet vad offerterna kommer att landa på. Det beror också på hur mycket man kan göra på talko. Klippan har ju en lång tradition av talkobyggen men samtidigt har det blivit svårare då myndigheternas krav skärpts och allt flera byggnadsskeden kräver certifikat.

Slef har tillsatt en finansieringsgrupp som ska undersöka möjligheten till finansiering. Det behövs kapital utifrån för att fatta byggbeslutet.

– Just nu ser vi inte hur vi ska få det finansierat. På det sättet tar vi steg i tro. Vi kommer att ha insamlingar och det finns en stödring för Klippan.

Den nuvarande stugbyn byggdes i början på åttiotalet och stugorna saknar toalett och dusch. Nu planeras åtta stugor i tre olika storlekar. Det är två färre än idag, men med samma inkvarteringskapacitet.

– Den nya stugbyn ska vara mera ändamålsenlig och möjliggöra parallella läger eller evenemang på området. Varje stuga får både toalett och dusch och några stugor ett pentrykök.

Den nuvarande stugbyns form och karaktär kommer att bevaras.

Den enda tidtabellen som finns för projektet är bygglovets giltighetstid, tre år. Och det går att anhålla om förlängning.

– Om allt går väl så kanske vi kan börja bygga 2026. Teoretiskt kan vi kanske börja redan i år om vi plötsligt skulle få finansiering. Hösten skulle vara en bra tidpunk för byggstart, säger Albert Häggblom.

De nuvarande stugorna har börjat nå sin vägs ände. En del har renoverats de senaste åren, men inte alla. I nuläget är det ingen idé att fortsätta renovera om de ändå ska rivas.

– I samband med renoveringen av dem har betongplattan spärrats för att förhindra fuktbelastning nerifrån. Isolering, tak och väggskivor har också förnyats.

Inga testresultat visar att stugorna är hälsovådliga. Ingen stuga är heller i användningsförbud.

– Men det finns människor som känner lukt i någon av stugorna. Och skulle stugorna användas vintertid finns det mera utmaningar med kondens.


Slef

– Omsatte cirka två miljoner euro 2024.

– Cirka tio procent kommer från stöd från församlingarna för avtalsmissionärer och kollekter. Under fjolåret fick Slef in 207 000 euro i stöd från församlingarna.

– I fjol fick Slef in drygt 350 000 euro i gåvor och kollekter från den egna verksamheten, en ökning på drygt 24 procent från 2023. Stiftelser, föreningar och företag gav bidrag till ett belopp om 87 000 euro.

– En halv miljon härrör sig från övrig verksamhetsrelaterade inkomster från bokförlag, tidningsprenumerationer, lägeravgifter och lägerområdenas intäkter.

– Resten är budgetunderskott som balanseras upp av placeringar och förvaltning av arv och gåvor under som föreningen fått under 150 år.

Text: Johan Sandberg 


Kultur. Kvevlax har fått ett musikcafé. Mårten Streng har länge burit på visionen. 11.4.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors fritänkare får inte adresser ur befolkningsregistret för sin direktreklam. Religion hör till den privata sfären som man inte får göra intrång på genom marknadsföring. 10.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Då samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen gav beskedet att Ilkka Kanerva måste lämna posten som Finlands utrikesminister var det många som drog en suck av lättnad. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds. När vi flyttade för några månader sedan flyttade tv:n ut från vardagsrummet och in i sovrummet. Tanken var att inte låta den dominera över hemlivet bara för att någon i familjen fått för sig att se på den. I sovrummet försvåras tv-tittandet ytterligare av att man tvingas se på tv i en obekväm ställning: lutad mot en kall vägg, väjande för en hylla och alla packade tätt som sillar. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00