Jullimporna har nu god åtgång i Markus och Camilla Smeds Jeriko Gård.

Jeriko Gård i Ytteresse är en plats av dofter, bröd och tro

BAGERI.

I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet.

14.12.2024 kl. 20:25

Doften omsluter mig redan i vindfånget – den omisskännliga doften av nybakat bröd. Jag har kommit till en dofternas plats. Skulle jag tveka på den punkten förstärks budskapet på bageriets vägg: A place of fragrance, det betyder just en plats av dofter.

Jag har öppnat dörren till Jeriko Gård i utkanten av byn Ytteresse i Pedersöre. Här på Smeds hemman är Markus Smeds den elfte generationens jordbrukare tillsammans med hustrun Camilla. Hennes domän är numera bageriet. Sedan 2021 finns här Finlands möjligen största bakugn av sten.

Doften hör också ihop med namnet Jeriko gård.

– Det står i Psaltaren att ”de tror att deras hus ska bestå för evigt, deras boning från släkte till släkte. De uppkallar jordagods efter sina namn i tron att de ska leva för evigt”. Medan vi funderade på att starta bageriet tänkte vi att gården kunde heta något annat än Smeds. Jag frågade chefen där uppe (Gud) och han sa direkt: Jeriko. Nähäpp, sa jag, i Ytteresse finns inget som anknyter till Jeriko, det är en stad långt borta och det gick inte så bra för den staden heller, säger Markus.

Men när de googlade på vad Jeriko betyder kom de på andra tankar.

– En av namnets betydelser är en plats av dofter. Det tog vi som en bekräftelse på att starta bageriet.

På Jeriko Gård har de knutit samman jordbruket och bageriet. De odlar sitt eget spannmål och mal det i egen kvarn. Några år innan bageriet öppnade började de också odla jordgubbar. Tanken är att sälja jordgubbar och bageriprodukter direkt till kunderna.


Nya smaker till jul

Det är ännu några veckor till jul så julbrådskan har inte börjat. Men redan nu bakas här lussekatter, saffransbullar, jullimpor och skärgårdsbröd förutom det sedvanliga utbudet av surdegsbröd och bullar.

Till jul kommer nya smaker in i bageriet. Då gör vi en hel del bakverk med saffran. Vi kör med en mild smak av saffran som passar oss finländare. Vi kokar också kola, bakar småbröd och pepparkakor, men framför allt säljer vi pepparkaksdeg. Pepparkaksbak hör till mångas jultraditioner men alla vill inte göra degen, säger Camilla.

På brödfronten är jullimporna och skärgårdslimporna den främsta julprodukten. De bakas på både surdeg och jäst och är liksom alla andra av bageriets bröd långjästa.

Julbrådskan på bageriet kulminerar veckan före jul. Det är full rulle med jullimporna och beställningarna från rekoringarna. Före jul deltar de också i medeltal i fem julmarknader per år.

– Många kunder säger att nu har vi julbakat när de köper bakverket hos oss. Det känns roligt när vi kan underlätta julbaket för folk, säger Camilla.

Markus säger att han tidigare haft svårt med hypen kring julen och julmaten.

– Men jag har fått ändra åsikt. Det är lite komiskt att jag nu lever på det. Men som Camilla säger så kan man underlätta julstressen för andra.

Själva hinner de inte med så mycket julförberedelser.

– Min syster brukar hjälpa med julstädningen. Vi brukar fira julen som knytkalas tillsammans med min släkt hemma hos oss, säger Camilla.


”Har julstämning varje dag”

För Markus ger vetskapen om att Jesus kommer en andra gång julstämning. Med glimten i ögat säger han att han har julstämning varenda dag för han tror att Jesus är med honom varje dag.

– Julen är Jesu första ankomst. Det betyder att han också kommer en andra gång. Det ger mig en stor glädje och mening i livet att vänta på hans ankomst. Det ger mig ingen ångest. Kom! Ju förr desto bättre.

Han ser inte Jesus bara som barnet i krubban.

– Det finns en julsång som säger att Jesus föds igen. Men han har redan fötts en gång, farit upp till himlen och sänt oss den helige Ande. Jesu födelse är en fin berättelse och en stor kamp som gett mänskligheten ett hopp. Men Jesus är mycket mera än barnet i krubban som man möter i julkyrkan men som man inte har något att göra med resten av året. Det skulle vara fint om man kunde stanna upp under julen och tänka på vem Jesus är och uppskatta sina närmaste, vänner och bekanta.


Började från en julklapp

Markus är entreprenören och Camilla bagaren. Hon är speciallärare i grunden men utbildade sig till bagare som vuxen.

– Jag köpte en brödbakbok åt henne i julklapp ett år och då tog hennes intresse för bakning och surdeg fart, säger Markus.

De levde med tanken på bageriet i tio år före de började bygga. När de flyttade in i huset intill, där Markus föräldrar tidigare bott, tog planerna fart på nytt. Samma vecka som de fyra barnen kom hem från skolan när covidpandemin stängde samhället sattes grävskopan i marken.

Jeriko Gårds surdegsbröd är ett hantverk som bygger på en surdegsrot som Camilla startade för fyra år sedan. I den är ingen jäst inblandad.

När vi besöker bageriet är vädret blåsigt och kallt, och då är surdegen lite trött.

– Då tar allt lite längre tid. Man få ställa om efter årstiderna. Nu blev det att ta lite varmare vatten och förvara degen på ett lite varmare ställe, säger Camilla.

En del av bröden som bakas i bageriet görs med både surdeg och jäst, men gemensamt för alla bröd är att de är långjästa. På så sätt får de mera smak och mera näring frigörs i bröden.

– Det har också en praktisk nytta genom att vi kan göra degarna dagen före. Vi behöver inte börja jobba mitt i natten, säger Camilla.


Vill vara oberoende av el

Bröden gräddas i en stor vedeldad stenugn med 25 ton sten.

– En vedeldad stenugn och surbröd är den ultimata kombinationen, säger Camilla.

De känner inte till några fler bagerier i Finland som gräddar i vedeldad stenugn. Åtminstone inte i en så här stor. De kan grädda 120 bröd åt gången.

Redan från början hade de klart för sig att de ville ha en vedeldad stenugn, för de ville vara oberoende av el. När det blåser kallt och 70 000 hushåll i Finland är utan el efter nattens vinterstorm är det en trygghetsfaktor. Helt oberoende av el är de inte, men i händelse av ett strömavbrott har de en generator.

En idé är nämligen att de ska kunna förse folk med bröd även i kristider.

– Vi drivs av en kallelsemedvetenhet som bygger på Jesu svar till sina lärjungar när de frågade var de ska ta maten till folket. Jesus svarade: Ge ni dem att äta, säger Markus.

Han uppskattar att de skulle kunna grädda tusen bröd i dygnet om det verkligen kniper.

– Ugnen är som ett tåg när den väl kommit igång. Temperaturen sjunker tjugo grader i dygnet och det tar troligtvis en månad innan ugnen är kall. När den är 250 grader på insidan är utsidan 25 grader. Vi skulle inte kunna vara i samma utrymme om ugnen inte var isolerad.

Ugnen har planerats av Heikki Hyytiäinen och murats under ledning av Johannes Riesterer, som var en lärjunge till Hyytiäinen.

– Han ville göra en gemenskapsgrej av det hela och höll då ett två veckors murarläger här.

Eftersom de fortfarande håller på att bygga upp gården med egna medel gjorde den katastrofalt dåliga jordgubbsskörden det gångna året ekonomiskt jobbigt.

– När det var som mest motigt i höstas kom en hälsning från ovan. En för oss okänd person kom in med ett vykort. På det beskrevs Herrens tankar för gården. Det var en profetisk hälsning i rätt tid, säger Camilla.

Text och foto: Johan Sandberg


Kyrka. Kyrkovalet handlade i stor utsträckning om de homosexuellas rättigheter i kyrkan. Diskussionen som föregick valet väckte medlemmarnas intresse att delta. 23.11.2010 kl. 00:00

Människa. Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir skrev ut sig ut kyrkan när han fyllde 18. 20.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under helgen intar den kristna ungdomsfestivalen Maata Näkyvissä Åbo. Varje år samlar evenemanget tusentals ungdomar från hela landet till konserter, verkstäder, bibelstudier och festivalstämning. 19.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Jannike Sandström tycker att lucia ska vara en flicka, men skulle gärna ta in stjärngossar i tärnekören. 19.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Efter åtta års diskussioner, två utredningar och två böcker har kyrkans högsta beslutande organ fattat ett beslut som synliggör de homosexuella. 18.11.2010 kl. 00:00

Människa. Hon kan inte förklara allt som hänt, vad som varit Guds vilja. Men att familjen och församlingen funnits där för henne betyder allt. 18.11.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Under de senaste veckorna har jag kastat in mig i många passionerade debatter om tro och religiositet. Först debatterade och diskuterade vår redaktion Söderströms Österbotten-antologi medan vi recenserade den, sedan fortsatte debatten kring de reaktioner som vår recension väckte. 18.11.2010 kl. 00:00

Samhälle. I dag, måndag, välsignar biskop Björn Vikström Yrkeshögskolan Novias rum för stillhet, andakt och meditation på Campus Åbo.  22.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Fiolen och Kronoby församlingshem. Det är två element som utgör Malin Storbjörks musikaliska grund. 17.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Då resultatet ännu saknas i några församlingar i hela kyrkan har den kyrkliga reformrörelsen Kom alla fått in 227 förtroendevalda. Det är mer än dubbelt fler än i senaste val. 16.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett livligt valdeltagande gjorde att stämningen var på topp i församlingarnas vallokaler på söndag. 16.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Klockan 22.30 på måndag kväll var röstningsprocenten både i Borgå stift och i hela landet 17,1 procent. 15.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Resultaten över hur livligt medlemmarna i stiftets olika församlingar röstade är klara. Se röstningsprocenterna här. 15.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar i Borgå stift redovisar ökat valdeltagande i församlingsvalet. Det slutliga valdeltagandet är ännu oklart, men allt tyder på att det stiger med flera procentenheter jämfört med valet 2006. 15.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Valdeltagandet i årets församlingsval uppgick till procent. Se valdeltagandet församlingsvis:   15.11.2010 kl. 00:00

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06