Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Hon längtade så mycket efter att bli sedd och uppmuntrad. Av en alldeles speciell person. Av honom som funnits vid hennes sida i snart 20 år. 6.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Ibland måste man bara våga kasta loss och fatta ett beslut, säger Sheila Liljeberg-Elgert. 6.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från. 2.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna formar det politiska beslutsfattandet mera än många inser. Det menar samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen? 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. BOK Näen Jumalan toisin. Kristinuskon feministisiä tulkintoja. Red: Pauliina Kainulainen och Aulikki Mäkinen. Kirjapaja 2006. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. ”Kan du höra mig? Kan du höra mig? Kom!” Hur många gånger har den ramsan i sina dar malat på i bakgrunden i vårt hushåll? Tidigt  och sent, min själ. 2.2.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Vad är lycka? Plötsligt är den bara där, frågan. En envis röst som inte låter mig ignorera den. (Fast jag försöker så gott jag kan.) 2.2.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Min flygrädsla föddes på väg hem från en klassresa till Italien en höst i slutet av 80-talet. Vi råkade ut för en åskstorm. Det var berg- och dalbana, och folk skrek som på Borgbacken. 2.2.2007 kl. 00:00

Vad gör en sopran till en sopran? Vad kännetecknar en äkta bas? Här kommer den ulitimata guiden till de outtalade hemligheterna med en SATB-kör. 25.5.2015 kl. 10:03

kyrkosångsfest. I dag är det stor körfest i Raseborg när körsångare från hela Svenskfinland firar 60 år. 23.5.2015 kl. 11:32

ravattula. I nästan 800 år låg de gömda under jorden, resterna av gårdskyrkan i Ravattula. 22.5.2015 kl. 13:28

jämlik äktenskapslag. – Låt oss säga att en präst gifter sig med en person av samma kön. Hur ska kyrkan förhålla sig till det? undrar Ulf Särs. 22.5.2015 kl. 13:12

I höst leder Hans Boije kristliga skolor både i Finland och Sverige 20.5.2015 kl. 14:30