När Elis Helenius spelar orgel blir människor glada.

Elis Helenius, 12 år, gillar att spela orgel

orgel.

Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

17.9.2024 kl. 18:24

– Det är ganska lätt nu, svarar nyss tolv år fyllda Elis Helenius lite blygt när han får frågan: ”Vad är det svåraste med att spela orgel?

Vi sitter på läktaren i Ekenäs kyrka. Den 16:e mars i fjol spelade han kyrkans orgel för första gången, med hjälp av församlingens kantor Pia Nygård. Då spelade Elis psalmen Blott en dag.

– Nu är det lättare, men förra året var det någonting helt annat, påminner hon om.

Elis, vars huvudinstrument är trumpet, började spela keyboard hemma för sig själv för ungefär två år sedan. Han spelade bland annat psalmer.

– Psalmer är så fina, säger Elis.

I Elis pappa Sune Helenius hade det nu börjat gro ett frö.

– När jag deltog i skolans julandakt i kyrkan lyssnade jag särskilt noga på musiken och tänkte för mig själv vilket mäktigt instrument orgeln är. Jag föreslog för Elis att han kunde pröva på. Och vi såg tillsammans på orgelfilmer på Youtube, bland annat kantor Marko Hakanpääs Stormskärs Maja.

Sune kollade med församlingen i Ekenäs och snart fick han kontakt med kantor Pia Nygård. Nu får Elis lektioner av henne en gång i veckan. Utöver det övar Elis i kyrkan ungefär två gånger i veckan.


Kantor Pia Nygård är Elis Helenius lärare. Hans pappa Sune Helenius är kanske Elis ivrigaste påhejare.



Organisten ska känna pedalens tangenter

Att spela orgel som nybörjare är svårt.

– Att spela med bara en hand eller en fot är inte så svårt. Men om du sätter ihop hela det här sammelsuriet blir det betydligt svårare. Vi har vartefter plockat på lite i taget, säger Pia Nygård.

När Elis spelar har han på sig sina orgelskor.

– En bra orgelsko har tunn lädersula – tanken bakom det är att organisten ska känna de stora tangenterna i pedalen. Dessutom ska skon ha hög klack. Ett par bra orgelskor kan man köpa till exempel i en dansbutik, säger Sune och får medhåll av Pia.

Organisten ”vandrar” med fötterna på pedalens tangenter.

– Du måste ha en bra teknik nere i fötterna för att det ska funka, säger Pia.


Är det något stycke som du, Elis, skulle vilja kunna?

Mendelssohns brudmarsch, säger Elis utan att fundera.

– Den är svår, men Elis har redan tagit ut en del av den på gehör. Han har ett bra gehör. Han hittar också själv på melodier, och gör förspel och efterspel. Elis har lätt för att improvisera. Han hittar på olika saker själv och provar sig fram, säger Pia.


Roligt att jobba med Elis

När Pia blev tillfrågad om hon skulle kunna tänka sig att bli Elis lärare hade hon precis kommit hem från kyrkomusikdagar, som ordnades i Vasa.

– Där pratade vi bland annat om orgelundervisning. En inbjuden gäst från Sverige poängterade att vi kantorer borde plocka upp orgelelever. Det var ett enkelt val att ta Elis som elev.

Pia säger att det är lätt och roligt att jobba med Elis.

– Jag ser att du är jätteduktig, säger hon till Elis. Du har ett genuint intresse. Och du övar. Och det bär långt. Det finns elever och det finns elever, det finns de som övar och det finns de som inte övar. De som övar kommer klart mycket längre. Dessutom tycker jag att vi förstår varandra.


Vad är det roligaste med att spela orgel, Elis?

– Att välja olika register, säger Elis.

Genom att byta register ändrar man på stämmorna i en orgel. Registervalet påverkar vilka pipor som används och därmed hur kraftfullt eller mjukt orgeln låter.

Under intervjun med Kyrkpressen spelar Elis psalmen Guds kärlek är som stranden. Han byter vant register på orgeln. Han börjar mjukt och bygger upp volymen. Sista versen låter majestätisk.

Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor. Och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors.

Hur känns det att spela i en full kyrka? Blir du nervös?

– Ibland, när jag tänker på det, säger Elis.

– Det är kanske mest pirrigt då det sitter kompisar i publiken under skolgudstjänster, flikar Sune in. Men det har blivit en vana och har alltid gått mycket bra.

– När Elis spelar blir människor glada. Han ger av sig själv till så många. Och Elis får tillbaka av det goda. Det är ett ömsesidigt förhållande, som båda njuter av, säger Sune.

Även om Sune stöttar och hjälper sin son Elis är han noga med att framhålla att det är Elis som vill spela.

– Det är ju hans grej. Det är han som har nytta av det här. I framtiden kunde han eventuellt hoppa in, eller rent av bli kantor. Men det är han som bestämmer allt det där själv.


Plocka upp orgelelever

Elis färdigheter har väckt intresse bland människor.

– Vad är en orgel eller kyrkomusik? Folk har vaknat upp till de frågorna, och det känns bra. Jag hoppas att ungdomar sporras att våga pröva på orgelmusik. Bristen på kantorer i Finland kan vara uppenbar om några år, och i Sverige finns det redan över 700 vakanser som behöver fyllas, säger Sune.

– Vi har gett orgelmusiken och orgelundervisningen ett ansikte, men vi hoppas att vi lyckas väcka intresset bland barn och ungdomar för kyrkomusiken och de fina orglarna. Det finns redan en del orgelelever i Svenskfinland.

– Den äldre publiken är begeistrad och kan förhoppningsvis uppmuntra sina barnbarn. Vi är mycket tacksamma för de möjligheter som flera församlingar gett oss. Ekenäsnejdens svenska församling har gjort det möjligt att öva på hemmaplan, tillägger Sune.

Tror du, Elis, att du skulle kunna tänka dig att en dag jobba som kantor?

– Jo, det tror jag, säger Elis.

Han sitter avslappnat framför orgeln. Elis resa med orgeln har bara börjat. Om han faktiskt blir kantor får framtiden utvisa – men just nu är intresset stort.

Christa Mickelsson


DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00